Lilla Luleälvdal västerut från Kallak. Detta är en del av Europas ’sista vildmark’.Idag gjorde jag en kort tur ut till Kallak, där vi demonstrerade för ungefär ett år sedan. Demonstrerade mot en minerallag som skänker bort våra naturtillgångar. Demonstrerade emot synen på Norrland som en råvarukolloni. Demonstrera emot hur lite vi får tillbaks här i norr när vårt landskap exploateras. Demonstrerade emot hur samerna, vår ursprungsbefolkning än en gång körs över. Demonstrerade emot vår tids skövling av detta jordklot. Demonstrera för den lilla människans värde gentemot de kapitalstarka investerarna från England. Demonstrerade för ren luft, rent vatten och fast mark.
Just nu har vi ett stort damhaveri i Canada där förorenat vatten förstör vattentäkten för hundratals människor. På närmare håll har även Kumoälven i Finland drabbats av ett läckage. Blir det en gruva i Kallak kommer det att följas av flera gruvor västerut. Riskerna att Luleälven kommer att drabbas av en olycka kommer att öka markant. Rent statistiskt får nämligen var tionde gruvdam ett haveri. I min värld så har vi idag rent vatten och det skall vi vara mycket rädda om. Arbetstillfällena som vi också behöver här i norr får vi lösa med en klokare glesbyggdpolitik.
Vill du friska upp minnet från förra årets händelse så finns det några filmer att ta en titt på. En av de bättre inslagen var nog Al-Jazzeras inslag Under Northern Lights. Ett annat program som jag tyckte visade problematiken på ett ganska neutralt och proffsigt sätt var SVTs Uppdrag Granskning (Jag hittar inte inslaget på nätet). Radioteatern presenterade Dagbok från Gallok som jag verkligen kan rekommendera. Sist men inte minst så ta gärna en titt på miljöaktivisternas egen film, Gallok Rebellion, där de presenterar vad de står för och vad de kämpar för. En av provytorna. Här kan man få sig en magnetisk sten om man så önskar. Med ett stort antal borrhål skall man nu ha kartlagt hela malmkroppen. Allt för att attrahera riskkapitalister att investera/köpa inmutningen.
Aitik koppargruva som ägs av Boliden har länge varit Europas största koppargruva men efter utbyggnaden har den tydligen blivit dubbelt så stor. Enligt dem själva så är det en anläggning i världsklass.
Norrbottens Länsstyrelse listar årligen 10 industriområden (’Smutsiga miljarder’ av Arne Muller ISBN: 978-91-86621-58-2) som är i mest behov av efterbearbetning. Med det menas att de läcker miljöfarliga ämnen eller på annat sätt påverkar vår livsmiljö negativt. Uppströms Aitik finns signalarten Flodpärlmussla. Nedströms Aitik är den utslagen. Boliden påpekar själva att de har en miljövänlig anläggning av världsklass. På Länsstyrelsens fjärde plats är Laver som är en av Bolidens koppargruvor som lades ned under mitten av 40-talet. Än idag och konstant hela tiden sedan dess har den alltså skitat ner (läckage) vår livsmiljö.
Visst ger Aitik försörjning åt människor här i norr. Visst betyder den någonting för bygden. Visst behöver vi mineraler. Men varför kan man inte sköta det miljömässigt bättre? Varför har man inte städat upp efter sig i Laver? Varför tillåts aktiebolaget New Boliden ge aktieutdelning innan man har städat efter sig? Varför får man skita ner vår livsmiljö här i norr innan man som investerare skor sig själv ekonomiskt?
Leder Gruvvägen oss käpprätt åt skogen om vi söker en hållbar utveckling?Förra hösten var jag delaktig i en pressresa tillsammans med Svenska Naturskyddsföreningen (SNF). Vi kallade den för ’Väg utan framtid’. Under resan besökte vi några olika platser runt om i Norrbotten för att påvisa kortsiktiga exploateringar och hur de påverkat miljön.
Nu erbjuds du möjlighet att delta i denna resa.Den 23-24 Augusti ordnar Svenska Naturskyddsföreningen en studieresa igenom Norrbotten. Ni får en chans att besöka Laver, Nautanen, Messaure, Dunret och Aitik, Jelka – Rimakåbbå, Storforsen m.m. Ni får se exploatering och ni får se oexploaterat. Är allt svart eller vitt? Vi behöver mineraler, skog, elektricitet men till vilket pris? Hur påverkas befolkningsstatistiken vid exploatering?
Under denna studieresa kommer du även att få möta människor. Dels andra deltagare på resan men även folk som har något att tillföra på de olika platserna och om de olika ämnena. Vill du läsa mer så ta en titt på SNFs hemsida där inbjudan finns. Du kan även läsa helgens program punkt för punkt. Jag hoppas verkligen att det blir ett stort gäng som tar chansen att göra denna resa. Du anmäler dig via SNFs hemsida.
Obrutna urskogslandskap finns inte kvar på så många ställen i Europa. Denna bild är från Pärlälvens naturreservat.Jelka och Rimakåbbåområdet är nu utsett till en av Svenska folkets pärlor. Världsnaturfonden har under våren haft en omröstning där 21 pärlor har vaskats fram i Sverige. ’Tvärtemot vad många tror rankas Sverige lågt när det gäller naturskydd och biologisk mångfald i en global jämförelse. Bara drygt hälften är skyddat jämfört med målen till år 2020. Vi behöver ett utökat naturskydd och därför driver WWF kampanjen Svenska Pärlor’ säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.
Jelka – Rimakåbbå är ett Natura 2000 område. Steget Före som är en del av Svenska Naturskyddsföreningen är de som varit aktiva för att skydda detta område mot skogsbruk under slutet av 80-talet. Här finns ett stort antal rödlistade och hotade arter däribland: ringlav, norna, doftticka, järv, norna, lappranunkel, grenlav samt taigaskinn. Det jag personligen gillar med området är att det är ett större sammanhängande urskogsområde, ett helt landskap. Ett landskap som obrutet hänger samman med Laponia. Det var i delar av detta området som jag färdades mest i som nyinflyttad Jokkmokkare under början av 90-talet.
Norrbottens Länsstyrelse har en bevarandeplan för just Jelka-Rimakåbbåområdet. I den finns inte hotbilden från gruvindustrin beskriven. En hotbild som under den senaste tiden allt mer tornar upp sig i och med att Jokkmokk Iron Mines AB (JIMAB) ser Ågosjiegge som en del av Gallok gruvområdet. Ågosjiegge som geografiskt är en del av Natura 2000 området: Jelka – Rimakåbbå.
Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) har dessutom under den senaste tiden satt ner sin fot i gruvfrågan. Man är mycket kritisk till att undersökningstillstånd ges till bolag i såpass känsliga områden som detta.
Jokkmokk Mining District är det som oroat mig mest när det gäller Gallokfrågan. Just det att man tar ett lillfinger och sedan kör på. I mina ögon så har JIMAB visat exakt sin position i och med att man ger sig på detta området. Att man verkligen inte alls tar reda på andra värden eller användare i och av området. Det är endast mineralvärdena man vill komma åt och omvandla till dollar på sitt eget konto. Allt snack från Jokkmokk Iron Mines AB om hänsyn, sida vid sida, respekt, trovärdighet är nog ord som de inte riktigt har förstått innebörden av.
Jag ser iallafall positivt på framtiden. Positivt just för att Världsnaturfonden har uppmärksammat området. Positivt för att nu är SNF med oss på banan i gruvfrågan. Positivt för att nu är det ett Steget Före och Natura 2000 område som kommer att belysas. Områden som bevisligen har höga naturvärden. Såpass höga att Naturvårdsverket redan har en bevarandeplan för detta. Det känns positivt för att Greenpeace tidigare har visat sitt intresse för detta område. Förhoppningsvis tvingas nu ett politiskt omtag fram på minerallagen. En minerallag som inte främjar vare sig svensk ekonomi, hänsyn till lokalbefolkning/urbefolkning eller naturvård. Lunglav. Jelka Rimakåbbå har som sagt endel myrmark.
Dagbok från Gallok av Mimmi och Maxida Märak. Sveriges Radio (SR) sände den sista maj 2014 en radioteater baserade på händelserna från Gallok förra sommaren. En radioteater som är baserad på livet i ett Sverige på 2000-talet. Åter igen har systrarna Märak glädjande nog levererat.
Jag har varit en del av den här debatten. Jag har själv stått ute på barrikaderna och sett hur det gått till. Jag har följt vad folk säger och skriver i tidningar och på nätet. Jag har mött folk med alla olika åsikter. Tyvärr måste jag säga att det Maxida och Mimmi berättar i denna radioteater är verkligheten. Rasistiska uttalanden gentemot det samiska som tydligen är helt okej. En rasism som inte har den tillstädade fasaden som SD parti står för. En rasism som tydligen är helt okej enligt många. Vi icke samer som säger nej till gruvetableringen i Jokkmokk är miljömuppar och sk lapp-wanna-bees. Många av gruvföreträdarnas argument är tydligen slut.
Gruvkampen fortsätter men inte på barrikaderna ute i det planerade gruvområdet. Nu är det pennan, musiken, talen, fakta, kunskapen och konsten som bär fram budskapet. Jag tycker mig se att allt fler ser kritiskt på en gruvetablering i Jokkmokk. Allt fler ser kritiskt på Sveriges minerallag. Allt fler förstår att vi måste tänka till innan vi blir överkörda. Hoppas att folk vaknar innan det är försent.
