Visar inlägg för:
Författare: Matti

Ensamma timmar i skogen

Ensamma timmar i skogen

Siberian-husky-höstträning-2
Stina snackar ihop sig med unghundarna.
Nu är det höst i Lappland och hundarna tränas för högtryck. Vi håller just nu 49 vuxna Siberian Huskies i träning inför den kommande vintern. Dessa hundar är uppdelade i tre huvudgrupper. Stina och jag har en varsin träningsgrupp som vi ansvarar för och sedan har vi en gemensam unghundsgrupp. Detta innebär att vissa dagar skall fyra större spann selas ut och köras. Det är ytterst få, i princip inga, dagar på en månad när vi inte kör ett hundspann var. Jag klagar inte men ibland blir man tämligen trött då det inte är en enda vilodag. Lite regn och dimma som denna höst och en heldag i soffan med några chipspåsar, en bra bok och några filmer känns som värsta lyxsemestern.

Det blir många timmar ensamma ute i skogen. Många timmar med musik eller olika poddar i lurarna. Många kalla timmar med långkalsonger, handskar och värmejacka. Många timmar med pannlampan på huvudet och leriga hundselar. Många timmar av total tillfredsställelse av samarbetet med hundarna. Många timmar med naturupplevelser som en del av vardagen. Många tankar och reflexioner över årstidernas växlingar och livets gång.

Hundarna utvecklas, de blir lugnare och fysiskt starkare. Unghundarna hittar rutinerna och växer successivt in i sin roll som slädhund. Kontakten med hundarna blir dessutom bara bättre och bättre när vi utför arbete i team tillsammans med dem. Nu har vi ungefär en och en halv månad kvar tills de första gästerna börjar rulla in. Det känns helt klart som att vår nästa vintersäsong nu närmar sig ganska hastigt.

Siberian-husky-höstträning-1
Huskytrails Nenana.

Siberian-husky-höstträning-5
Unghundarna Huskytrails Willow och Mike.

Siberian-husky-höstträning-4
Åttan och Chrille leder unghundsspannet förbi lite blöta passager.

Siberian-husky-höstträning-3
Åzzy forcerar fokuserat blöta passager.

Siberian-husky-höstträning-6
Löven har fallit och snart kommer snön.

Samarbete i Jokkmokk

Samarbete i Jokkmokk

Wildlife-safari-2017-1
Samarbete är faktiskt riktigt roligt! Kollegan Marcus från Wild Sweden.
Hur kan samarbete inom besöksnäringen fungera? Hur är det möjligt att man kallar besöksnäringen för en av Sveriges nya basnäringar och hur kan man prata om turismen som en industri? Under ett år med olika säsonger och olika produkter är samarbetet brett och många aktörer blir involverade och beroende av varandra. Om vi nu utgår från säsongens sista tur, vår viltsafari i Sareksnationalpark. En produkt som denna involverar bara den ett stort antal nationella såväl som lokala aktörer.

Produkten i sig var framtagen av två företag i samarbete. Wild Sweden och Jokkmokkguiderna är med andra ord produktägare gemensamt. Vi har båda egna kunder och säljkanaler via internet, nyhetsberev, reseagenter m.m. Tillsammans sätter vi produkten och samarbetsformen.

För att gästerna skall ta sig till utgångsplatsen behövs det transport så som tåg, flyg och busstrafik. Som liten aktör är vi helt beroende av att detta fungerar. Denna gång fungerade det mesta utom transfern tillbaks till flyget varpå vi måste köra själva med vår egen minibuss, något vi helst slipper. Det finns en flygtransfer men den lämnar Jokkmokk runt 3-4 tiden på morgonen vilket knappast kan klassas som semester för våra gäster.

I Jokkmokk behövs sedan boende, och för denna tur välkomnade Cecilia på Jokkmokk vandrarhem med sin kanonbra service. Middagen åt vi på Hotel Åkerlund och första dagen fördrevs med besök på Ajtte samt endel shopping och fika på byn. Maten till turen inhandlades lokalt på Viltbutiken, Konsum och ICA. En del smågrejer extra kom från ställen som Teamsportia, OK m.m. så det blev ett gäng kronor som snurrade runt på byn. Under själva turen anlitade vi Fiskflyg för att flyga ut och hämta oss ute på fjället. Efter turen besökte vi Laponias Naturum i Stora Sjöfallet där vi förutom souvenirer även handlade en lunch och fika.

En enkel veckotur som denna involverar ett stort antal företag och aktörer. En gäst som reser runt mellan olika boendeanläggningar och gör olika aktiviteter under en vecka engagerar ännu fler olika entrepenörer och aktörer i samhället. Såväl lokala som nationella och internationella. Just detta gör att små företag som var och en råddar i sin lilla del av en helhetsprodukt kanske aldrig blir stora utan förblir ett litet fåmansföretag. Däremot så tillsammans är man en viktig kugge i den nya basindustrin för Sverige. Det handlar inte om en stor fysisk fabrik längre. Det handlar om massor av människor och småföretag som tillsammans hjälper varandra att bilda en komplex industri som faktiskt just detta med turismen är!

Turistkronan-jokkmokk-2016
Turistkronans fördelning i Jokkmokks kommun under 2016.

Wildlife-safari-2017-2
Gladare än såhär blir inte våra gäster. Sarek 2017.

Älgsafari i Sarek nationalpark

Älgsafari i Sarek nationalpark

Älgsafari-sarek-nationalpark-2
Sarek är djupa dalar, höga fjäll och inte allt för mycket folk.
Sareks nationalpark är ett av vår fjällvärlds mest mytomspunna fjällområden. Det är vilt med sina höga fjäll och djupa dalar. Det är otillgängligt utan bekvämligheter såsom turiststugor, spångade leder samt att området saknar broar över älvar och jokkar förutom på ett ytterst fåtal platser. Här får man klara sig själv helt enkelt.

Tillsammans med Marcus från Wild Sweden genomförde vi en guidad viltsafari med största fokuset på Sareks älgar förra veckan. Sarekälgarna är kända som Europas största älgar som är mycket oskygga då det inte bedrivs jakt på dessa. Ett samarbete som vi pratat om och planerat sedan länge blev äntligen verklighet.

Med hjälp av Fiskflygs helikoptrar lyftes vår internationella grupp gäster in till nationalparksgränsen. Gästerna kom från Kina, Australien, Nederländerna och Schweiz. I Peking måste man ofta bära gasmask för att luften är så dålig, i Australien finns det en hel del farliga djur, i Nederländerna bor det 17 miljoner människor. Jokkmokks kommun är ungefär 2/3 av Nederländernas yta och vi är ca 5000 invånare här. Kontrasterna mellan gästernas vardag och den upplevelse vi erbjöd var definitivt rätt så stor.

Vädret visade sig inte från sin bästa sida. Snö, regn, mulet ock låga moln. Detta i kombination med älgar som inte riktigt var på hugget. De lokala jägarna säger också att älgarna beter sig annorlunda i år jämfört med normalt. Vädret? Sen brunst? Vi fick iallafall en flyende tjur på ca 50 meters håll samt mer än ett tiotal på långhåll. Färska spår efter björn fick vi däremot en hel del av. Avföring, revirmarkering och fotavtryck i sanbanken invid älven.

Samarbetet med ett annat företag och guide var riktigt givande. Marcus är kunnig i djurens beteende vilket är mycket inspirerande. Hans attityd är det inte heller nått större fel på. En kväll kom han tillbaks till gruppen efter en rekognoseringstur. ’Jag är helt slut och totalt dyngsur!’ sa han medan ett brett leende när han dök upp ur mörkret. Vi han inte komma till Jokkmokk innan vi började planera nästa års tur så snart kommer program och datum för hösten 2018.

Älgsafari-sarek-nationalpark-1
Inte bara guiderna som har roligt.

Älgsafari-sarek-nationalpark-3
Morgon mellan fjällen.

Älgsafari-sarek-nationalpark-4
Glad guide.

Älgsafari-sarek-nationalpark-6
Helt klart finns det hyffsade älgar i Sarek.

Älgsafari-sarek-nationalpark-5
Fiskflygs helikopter redo för att flyga hem oss.

Vandring i Muddus nationalpark

Vandring i Muddus nationalpark

Muddus-nationalpark-vandring-6
Vandring över spångade myrmarker en regntung dag.
Muddus nationalpark fick nationalparksstatus 1942 och världsarvsstatus 1996 som en del av Laponia världsarvsområde. Gamla skogar, vidsträckta myrmarker, ett rikt fågelliv, djupa raviner, spår från nybyggare och renskötare är det som kännetecknar markerna. Detta är ett område som länge har legat mig varmt om hjärtat. 1978 fick jag nämligen en bok av min farfars brors familj (Bertil och Majken Holmgren). 8 år gammal började jag läsa om Lennart Arvidssons upplevelser i området och tittade på Edvin Nilssons fotografier. Inte visste jag då att jag över huvud taget skulle få besöka denna plats. Nu är det otroligt nog en del av min arbetsplats.

Jag är inflyttad till Jokkmokk från Jämtland men min farmor och farfar är uppväxta i Nattavaara. Min farmors föräldrar försökte dessutom en gång i tiden att etablera ett nybygge i Muddus utkant. Det blev tydligen hårt och man valde istället att slå sig ner i Nattavara by.

Under några dagar har jag nu vandrat med två Amerikanska gäster och deras färdledare, John, som själv driver ett företag i besöksnäringen nere i Patagoniens vildmark. John har sedan kontaktat Mirja och Christian på Laponia Adventures som är våra kollegor här i området. Sedan fick vi chansen att göra dessa dagar i deras namn. Just nu är Mirja uppe i utkant Sareks nationalpark med deltagarna och om några dagar tar Christian vid för att dra vidare mot Padjelanta nationalpark. Samarbetet mellan oss små guideföretag i Jokkmokk fungerar verkligen på ett trevligt sätt.

Turen som vi gjorde bjöd på regn, regn och en hel del regn faktiskt. Stugorna är trevliga och det är väldigt mysigt när man hängt de blöta kläderna på tork, man sitter med en kopp hett te och lyssnar till elden i kaminen som sprakande värmer upp stugan.

Urskogarna i Muddus nationalpark visar hur gamla skogar egentligen skall se ut. Här finns det lavar, svampar, mossor och en hel del annat som man inte ser i de moderna industriskogarna. Myrstackarna är gigantiska och de månghundraåriga tallarna ger respekt. Endel av dessa har alltså grott långt innan Christofer Colubus reste över till Nordamerika. När man avverkar sådan gammelskog förstör man någonting för flera hundra år framåt i tiden. Just därför är det så viktigt att det finns bevarade skogar i vårt land. När jag är kritisk till skogsbruket så handlar det inte OM vi skall ha ett skogsbruk eller ej. Det handlar om VART och HUR.

Besök Muddus nationalpark eller något annat av vårt lands skyddade skogar. Besök det gärna med någon som brinner för området som kan visa dig på gammelskogens olika signalarter. Känn känslan av att stå där bredvid ett trädd som stått där i flera generationer. Träd som stått där medan landets kungar och politiska vindar har kommit och gått.

Muddus-nationalpark-vandring-2
Muddus har mycket död ved på marken där olika lavar, mossor och svampar lever.

Muddus-nationalpark-vandring-5
Muddusluobbalstugan vid fågeltornet.

Muddus-nationalpark-vandring-1
Lennart Arvidsson som var den gamla parkvaktaren i Muddus har handgjort möblerna i Fallkojan.

Muddus-nationalpark-vandring-3
Muddusfallet är kanske den mest kända utflyktsmålet i nationalparken. För egen del så är skogen i de inre delarna det sevärda.

Muddus-nationalpark-vandring-4
Muddusälvens ravin i södra delen av nationalparken.

Urskogsområden och kanadensarpaddling

Urskogsområden och kanadensarpaddling

Urskogsområde-kanadensarpaddling-4
Vidsträckta sjöar och skogsområden med insprängda små lågfjäll. För mig är detta vildmark!

Pärlälvens naturreservat är en riktig vildmarkspärla i närheten av Jokkmokk. Vidsträckta skogar som mestadels är fredade för framtiden. Här har jag under de senaste dagarna paddlat, fiskat, vandrat, eldat, campat och levt med en liten grupp gäster. Vi har haft myggigt såväl som myggfritt, hård blåst och vindstilla, klarblå himmel och ösande regn ätit gott och sovit som kungar i de såhär års svala tälten.

Tempot har varit lågt. Vi har mer myst omkring i naturen. Följt vindens och dygnets rytm. Sökt skydd i tälten under regnoväder, legat stilla med kanoterna uppdragna medan de värsta vindarna har fått passera, värmt en panna te extra bara för att det har varit så trevligt vid elden.

Sommaren går helt klart mot sitt slut. Nätterna har börjat mörkna och mornarna i tältet är skönt svala. Långkalsongerna har suttit på varje dag som jag varit i kanoten. Myggen börjar att trappa av allt mer och man slipper smörja sig. Hjortron och blåbär är färdiga att ätas liksom fisken i sjön. Livet är tämligen enkelt.

Efter turen när kanoterna lastas på bilen känner jag åter suget efter att få paddla tillbaks dit ut längs nordlandets vattenvägar. Längtar tillbaks till livet på färd. Samtidigt är det skönt att få vara hemma ett tag också och greja på torpet med allt som skall göras. Vintern är ju trots allt här snart.

Urskogsområde-kanadensarpaddling-3
Strilande regn och fiske efter öring i Hemligjaure.
Urskogsområde-kanadensarpaddling-2
Närmare 2 kilogram fet och god öring!
Urskogsområde-kanadensarpaddling-6
Starr men vilken sort?
Urskogsområde-kanadensarpaddling-5
Lugn och tid för eftertanke och att bara insupa naturen.
Urskogsområde-kanadensarpaddling-7
Annie.
Urskogsområde-kanadensarpaddling-1
Sovsäcken kallar men det är så vackert att man har svårt att slita sig.