Skötsel av vandringskängor

Skötsel av vandringskängor


Vandringskängorna är kanske den viktigaste delen av din vandringsutrustning. Får du problem med dina kängor så kommer dina fötter att märka detta. Ont i fötterna leder oftast till en dålig vandringsupplevelse. Frågorna om man skall använda fett, impregneringsspray eller fett är väldigt olika beroende på vem som du frågar. Efter att ha mött många vandrare igenom åren så kan jag nog säga att de flesta har ett dåligt samvete för att de inte behandlar sina kängor tillräckligt bra. Här följer några råd från mig på hur jag sköter om mina vandringsskor. Enkla reparationer, infettning och smorning till själva pimpandet på slutet.

1. Rengör: torrborsta och eventuellt med vatten om det behövs. Ta ur sulorna inuti så att dessa inte ligger fuktiga då detta skapar en dålig lukt. Fuktiga sulor ger en grogrund för bakterier och jag har fått lära mig att det är detta som skapar den dåliga lukten.

2. Inspektera efter eventuella skador på sömmar, skarvar mellan skinn/gummi/sula osv. Kolla efter sprickor och där limningar har släppt. Kolla sulans kvalité och slitage.

3. Laga: Är det större skador och sömmar som är bortnötta kan man alltid lämna in skon på en renovering. Man kan få skaften lagade, sömmar förstärkta, sulor utbytta och mycket mer. När man ex lämnar in en känga till Jörnkängan kommer den ofta tillbaks i nästan samma skick som en ny känga. Detsamma har jag hört händer de som skickar in sina Lundhagskängor till Lundhags. Man kan även anlita sin egna lokala skomakare. De blir oftast glada då de får en riktig sko att jobba. Är det småskador eller om man behöver skorna just nu kan man alltid laga/förstärka med ex superlim gel eller rubberfix. Rengör alltid noggrant innan. Mer information om detta finns på vår youtubefilm.

4. Behandla dina kängor. Kängorna skall behandlas för att kunna stå emot vatten. Skosmorningen stöter bort både vatten och smuts. Det finns en hel uppsjö av olika typer av sprayer, skofett och skovax. Troligast är vi många som verkligen funderat på skillnaderna mellan dessa. Nu inför denna filmen har jag faktiskt läst på en del. Ofta börjar vi människor med någonting och sedan är detta vår sanning i livet. De två vanligaste typerna av läderimpregnering är alltså fett eller vaxbaserad smorning.

Läder som inte behandlas med fet eller vax riskerar att få såpass torra fibrer att de börjar brytas av. Med tiden och då lädret använts, torkats ut, blir blött och torkat igen så blir slutligen läderfibrerna sköra. Ända sättet att motverka detta är igenom att behandla med fett och/eller vax. Personligen tycker jag att fettets djupverkande egenskaper har en fördel här gentemot vaxet. Spray är i detta avseendet helt verkningslöst. Onödiga kemikalier i kombination med att det faktiskt inte ger lädret det behöver för att hålla på lång sikt. Sprayen är snabb att applicera men ger inte lädret samma djupverkande skydd. Personligen så använder jag endast spray till textilier och skor med textil på ex en löparsko. I sanningens namn så använder jag inte spray till detta heller så spray är ingen produkt jag använder helt enkelt.

Skofett tränger in djupare i skinnet. Med en varm hand/trasa jobbar man successivt in fettet i skinnet på kängan. Sedan skall skon helst stå och låta detta absorberas ett tag. Därefter kan man torka bort överflödigt fett eller bara låta det nötas bort under användning helt enkelt. Fettet gör även lädret lite mjukt vilka en del ser som en fördel och andra ser det som en nackdel.

Skovaxet som man använder till skorna stryks på på likadant sätt som fettet men vaxet vill man oftast polera upp till en lite hårdare yta. Om jag inte har helt fel är detta vad vi gjorde i det militära då skorna skulle se blanka och fina ut. Detta tränger sig inte lika djupt in i lädret och bildar mer ett skyddande skikt som stöter bort vatten och smuts. Vaxet mjukgör inte lädret på samma sätt som fettet gör och är lämpligt om man vill ha kvar en styvare känsla i ex läderskaften på en känga.

Lundhagskänga
Lundhagskänga som behöver lite kärlek

Jag personligen använder nästan alltid skofett med tjära från Jörnkängan eller från Lundhags. Givetvis händer det att jag endast har vax att tillgå och då blir det vax. Jag tycker också att skinnet får en fin känsla med tiden av fettet då det är använt och infettat regelbundet. Sedan är jag ofta ute på längre turer där jag inte har tid eller orkar hålla på och smörja mina kängor var och varannan dag. Då känns det lite bättre med fettet som har trängt in på djupet i lädret och därmed inte nöts bort lika lätt när man går igenom videbuskar och lera. Det finns garanterat fördelar med vaxet också även om jag inte ser det just nu.
Jag har även hört att folk först jobbar in fett i lädret och därefter stryker bort det. Utanpå detta lägger de ett skikt av vax som man jobbar upp till en hård yta (polerar) och då får man ett dubbelt skydd. Jag har aldrig prövat detta själv då jag är lite för bekväm och jag har egentligen aldrig träffat någon som gör detta. Jag personligen ids inte utan sätter fett och är enbart ute efter funktion med en så liten arbetsinsats som möjligt. Däremot är det viktigt att pimpa kängorna med färgglada skosnören från Stoorstålka.

Keep your boots dirty!

Kängorna som skall på fjällvandring behöver behandlas
Kängorna som skall på fjällvandring behöver behandlas

Den gångna vintern…

Den gångna vintern…

Lägereld-taigan
Många blir de lägereldar som görs under en vinter i den norrländska taigan.
Ännu en vinter har passerat. En lite annorlunda vinter om man ser arbetsmässigt för vår del. Vi har haft mycket färre korta turer och vi har tappat en del av de längre turerna under slutet av säsongen. Givetvis är det pandemin och världsläget som påverkar. Detta slår givetvis även mot ett litet företag som oss.

Vintern har annars förflutit väldigt bra och hundarna har gått riktigt bra. Vi är riktigt nöjda med utfallet trots allt. Viktigast av allt är ju att vi har hållit oss friska under hela säsongen och inga av våra gäster har blivit sjuka. Detta är en ny faktor som vi måste jobba med och det är någonting som vi kommer att få leva med. Acceptera, lära sig leva med detta och anpassa sig. Det är precis som en snöstorm, dåliga isar eller andra saker man inte kan påverka. Det är lätt att säga men inte kanske alltid så lätt att göra.

Under den gångna vintern har vi hunnit redigera en del filmer till vår Youtubekanal. Filmerna från långturerna/expeditionerna 2021 har jag inte hunnit med och kanske är det bättre rent Youtube-algoritm-strategiskt att släppa dem under hösten när alla slutat drömma om och planera sina sommarsemestrar.

Här kommer en del bilder från den gångna vintern och mer hittar ni på Jokkmokkguiderna Facebook och Jokkmokkguiderna Instagram.

Arktiskt-ljus
Det arktiska ljuset slutar aldrig att imponera och överraska.

Hotell-hilleberg
Hotell Hilleberg.

Hundspann-svenska-lappland
Att färdas med hundspann igenom Svenska Lappland är något speciellt.

Lavskrika
För varje år som går blir lavskrikorna allt mer tama på de platser som vi regelbundet besöker.

Vargyllens -roll
Troll

Hillebergtält-tarradalen
En av många nattcamper. Denna gång i nedre Tarradalen, inte långt från Njunjesstugan.

Älgsafari i Rapadalen, Sarek Nationalpark

Älgsafari i Rapadalen, Sarek Nationalpark

Sarek Nationalpark är Europas äldsta nationalpark och instiftades 1909. Sarek är mytomspunnet då området länge var dåligt kartlagt och det är inte alltid så lätt att färdas här. Det är ett område som är känt för sina stora älgar, Sarekälgarna, och kontrasterna mellan de djupa gröna dalarna och de karga högfjällen med glaciärer kan man inte undgå att fascineras av. I området har det funnits en nomadkultur som levt här långt innan Sverige som land hade lagt detta landet under sig. Idag bedriver ättlingar till den kulturen en modern renskötsel här.

Under september hösten 2020 begav jag tillsammans med en grupp fotografer, viltskådare och vandrare oss ut på en viltsafari och vandring in i området för att uppleva Sarek och dess vilda djur. Vi fick en fantastisk norrskensupplevelse, en stor älgtjur på riktigt nära håll och vi fick möta vintern. Det blev lite klurigt sista dagen då dimman låg tät och vi väntade på en helikopter. Vi hade nämligen kunna blivit kvar i Sarek någon dag längre pga dimma och som guide, med trytande matförråd och gäster som har biljetter för hemresan så är inte så roligt.

Nu har jag redigerat en film från denna älgsafari så ni kan få se hur vi hade det där ute. Inför hösten 2021 har vi redan en avgång fullbokad så vi har lagt ut ytterligare en avgång i augusti. För den som inte vill ha det lika tufft vädermässigt som i filmen så rekommenderar vi istället att kolla på turen i augusti. Lägger en länk till turerna om någon skulle känna sig sugen att kolla närmare på dessa.
/ Matti i Jokkmokk

Fiskflyg-sarek-helikopter
Fiskflygs trevliga pilot droppade oss strax utanför parkgränsen till Sarek.

Vandring-rapadalen-sarek
Vi vandrade omkring ganska mycket under vår jakt på de berömda sarekälgarna-

Sarekälg-sarek
Sakta kom en av Sarekälgarna smygandes mot oss då jag lockade.
Sarekälg
En av Sareks stora älgtjurar.

Tält-älgsafari-sarek
Det är ganska mysigt att tälta när höstmörkret sänker sig över Sarek.

Norrsken-rapadalen-sarek
Norrsken i Rapadalen, Sareks nationalpark.

Fjälltur med tält eller mellan stugor?

Fjälltur med tält eller mellan stugor?

Tält-fjällvandring
Tältlivet ger dig frihet att hitta dina egna pärlor i fjällvärlden.
Skall man fjällvandra med ett tält eller skall man vandra mellan olika stugor? Vad är enklast, bekvämast roligast, säkrast? Jag skall försöka reda ut detta på ett enkelt sätt.

För det första så måste du kolla om det verkligen finns stugor i det området där du skall vandra. Det kan även vara bra att kolla om dessa stugor är överbelamrade med gäster eller tämligen tomma. Svenska Turistföreningen driver ett antal stugplatser runt om i den svenska fjällvärlden. Senaste åren har fjällvandring ökat i popularitet och därmed har stugorna längs populära leder haft en tendens att bli allt mer överfulla och då särskilt under högsäsong.

När man gör en fjälltur mellan stugor har man möjligheten att packa lättare, vilket är en klar fördel. Stugorna är utrustade med gasspisar och ofta mysiga vedkaminer för värmens skull. Man slipper bära på tält, sovsäck och liggunderlag samt en del köksutrustning med tillhörande bränsle till köket. Detta i sin tur leder till att man kan välja en mindre och lättare ryggsäck. På vissa av stugplatserna kan man dessutom välja att köpa proviant vilket gör att man inte ens behöver bära all maten med sig. En ryggsäck på under 10kg för en vecka med stugboende och provianteringsmöjligheter efter vägen är ingen omöjlighet!

Nackdelarna med en stugtur är att din färdväg blir mer eller mindre förutbestämd. Du måste helt enkelt vandra ända fram till stugan. Att bo i en överfull stuga en regnig dag när alla fjällvandrare skall torka sin utrustning är inte heller en toppenupplevelse. Under myggsäsong är det dessutom alltid några mygg som hittar in i stugorna. När man gått och lagt sig kommer dessa framsurrandes på ett irriterande sätt och resten förstår ni nog.

Fjällvandring med tält ger som ni förstår en betydligt tyngre packning. Däremot så får man en frihet att kunna stanna precis vart man själv vill vilket är en klar fördel. Man får dessutom en portionen av ensamhet, då man kan hitta sina egna pärlor, lite utanför de vanligaste vandringsstråken. Vad gäller myggen i ett tält så ägnar man fem minuter åt att jaga dem inne i tältet och sedan är det problemet mer eller mindre över fram tills nästa gång man öppnar tältdörren. Tältet kan man dessutom välja att placera på en liten höjd där vinden fläktar bort de mesta av flygfäna.

Kombinationsturer där man vandrar mellan stugorna men bor i tält på stugplatsen har jag aldrig riktigt förstått. Då får man, enligt mitt sätt att se på det, nackdelarna av båda. Att däremot genomföra en tälttur med någon enstaka natt i en stuga för att få tillgång till bastu, torka utrustning osv kan vara ett väldigt lyckat upplägg.

Skall man fjällvandra med tält eller mellan stugor är alltså ett ganska personligt val. Är man en oerfaren fjällvandrare och dessutom inte äger ett tält så tycker jag nog man kan börja med en stugtur. Vad är era erfarenheter och tankar i detta ämnet? Ni får gärna dela med er av era tankar i kommentarsfältet här nedan.

Fjällvandrin-stuga-tält-2
Stugorna ligger oftast längst markerade leder med broar över de värsta jåkkarna.

Tältturerna ger en skön frihet.

Fjällvandrin-stuga-tält-1
Stugorna har bekvämligheter såsom utedass, värmande kaminer, trevliga stugvärdar och man får tak över huvudet.

Hilleberg-akto-1
Även ett tält kan erbjuda komfort.

Hilleberg Akto, ett lättvikts solotält

Hilleberg Akto, ett lättvikts solotält


Hilleberg Akto är ett solotält som funnits på marknaden under sedan mer än 20 år tillbaks. Tältet har genom åren fått några modifikationer men i stort är det samma tält sedan tidernas begynnelse. Detta solotält har följt mig absolut mestadels sommartid men även någon enstaka vintertur. Det är perfekt som guidetält eller då man solovandrar och vill bo bekvämt.

Här följer en recension av detta Hillebergstältet där jag tar med er igenom tältet. För er som tänker köpa ett solotält så kommer det ganska snart även tester på Hillebergs Soulo och Hilleberg Enan så håll koll på vår Youtubekanal.