Väderfast och slädkrasch

Väderfast och slädkrasch

Gate-to-sarek-I-4
När vädret blev bättre kunde vi styra spannen mot Saltoluokta fjällstation.
Säsongen fortsätter ganska tufft. Veckan har varit kanonbra och allt har fungerat super. Ändå så resulterade en tappad släde i en mosad buskbåge. Andra kraschen denna säsong och normalt går det år emellan incidenterna. Tck och lov inga skadade hundar eller gäster.

När vi kom till Aktse började det blåsa allt mer samt ett kraftigt snöfall. 15 meter per sekund ger vid kraftigt snöfall en i det närmaste obefintlig sikt. Vi valde helt enkelt att ligga kvar en extranatt i Aktsesugan. Kaffe, snöskovandring, choklad och vila blev vår aktivitet denna dag.

Hur som helst har denna vecka varit kanonbra. Historier från alla världens hörn har avlöst varandra och jag är så glad för alla möten med människor. Det är så lärorikt att få berättat för sig om hur det fungerar på andra ställen runt i världen. Ödmjukt kan jag bara konstatera att det är ett privilegium att få leva och bo i Sverige och då i synnerhet norra Sverige.

Nu är det lastat för en ny vecka ute på vidderna. Fjorton pigga och taggade hundar kom upp med Stina idag. Fyra hundar som jag tror kunde behöva lite tid hemma på kenneln fick följa med tillbaks. Denna vecka bär det av in mot Sareks nationalpark.

Denna tid på året har jag regelbunden kontakt med renskötarna som har flyttat upp med sina renar till fjället. Jag är så glad för det bemötandet jag får från berörda samebyar och renskötare.

Gate-to-sarek-I-1
Daniella selar på Önska.

Gate-to-sarek-I-5
En kortare snöskovandring upp mot trädgränsen var genomförbar. Ovan trädgränsen var dock vädret lite lätt olämpligt…

Gate-to-sarek-I-2
Daniel och Yra jobbar på detta med att ta av hundskorna efter en dag på fjället. Kanske är Yra kittlig? Kan hundar vara det måntro?

Gate-to-sarek-I-3
Lappmesen kom på besök i Aktse. En fin fågel som ligger mig varmt om hjärtat.

En tuff start

En tuff start

Sedan en vecka tillbaks har jag nu flyttat ut på spåret. Om allt går vägen kommer jag att under 60 dagar att färdas med olika grupper i våra skogs och fjällområden. Varje vecka kommer jag åter till Saltoluokta Fjällstation för byte av grupp och proviantering.

Starten har varit tuff. Det började med värme, blöta isar och svår körning på blankis. Vi har korsat milslånga sjöar som bara haft is utan ankarfäste. Några gäster har slagit omkull med slädarna och hamnat liggandes i vatten och issörja. Kängor har vattenfyllts och det har blivit något blåmärke. Körningen har med andra ord varit ganska tuff och svår.

Andra dagen fick vi evakuera vår lilla tik, Cheena, pga misstänkt blod i urinen. Vi misstänkte att detta skulle vara urinvägsinfektion (provsvaren från veterinären säger att det troligast endast är irriterade urinvägar).

En släde blev även den mosad då en tappad släde brakade in i denna säden bakifrån. Det har med andra ord hänt mer denna vecka än under hela säsongen fram tills nu. Som tur är så har vi haft en fantastisk grupp. De har varit på hugget och leendena har aldrig varit långt borta.

Nu siktar jag mot ännu en vecka. Denna gång blir det endast två gäster. Riktigt lyxigt och enkelt att färdas med mindre grupper.

Hundspann-kungsleden
Från Kvikkjokk till Saltoluokta har vi följt Kungsleden.

hundspann.kungsleden
En passage längs vår färdväg gick på över 1000 möh.

bullens-pilsnerkorv
Bullens pilsnerkorv.

skonk-sled
En glad Anna får ett par torra kängor när Stina ändå skulle ut och hämta Cheena.

dogsled-kungsleden
Sista biten ned till Saltoluokta var bitvis lite snöfattig men det fungerade.

Livet på tur

Livet på tur

Hundspann-jokkmokk-4
Solen är åter på väg ned men färgar de skogsklädda bergen runt oss med sina sista strålar.
Just nu packar jag för ännu en fyradagarstur. Efter dessa dagar kommer jag att haft förmånen att få vara på övernattningsturer under totalt 24 dagar sedan början av december. När jag kommer hem igen har jag några få dagar på mig att packa om inför de kommande fjällturerna. Den 26e Februari styr jag åter västerut för nio veckor på tur eller rättare sagt 60 dagar innan jag kommer hem. Förhoppningsvis går allt enligt planen och vi styr spannen upp vid kenneln den 26e April om allt går vägen. Då kommer jag att ha tillbringat 84 dagar ute på tur denna vintersäsong. Förhoppningsvis så blir det dessutom ytterligare några dagar ute efter jobbsäsong.

Att detta är ett arbete är det inget snack om. Allt är verkligen inte bara guld och gröna skogar men det är ändå nästan alltid roligt. Nu har vi antagligen den allra värsta kylan bakom oss. -45C är inte någonting jag ser fram emot även om det är vackert och oftast värt det jobbiga. Solen är tillbaks och jag inbillar mig att den till och med värmer lite. Det känns som riktig vår en del dagar.

Först nu i mitten av Februari har vi fått lite varmare temperaturer. Från i princip mitten av December tills nu har tempen legat konstant mellan -15C ned mot närmare -40C. Detta gör att hundarna tappar vikt. I princip alla hundar skulle gärna få vara något fetare än vad de är just nu. Vi sliter därför med att mata upp dem och ge dem lite fettreserv. Det är ett i princip ett lika omöjligt som att föröka få en mager maratonlöpare att bli rund. Hur som helst så får hundarna bra mat och vi har koll på deras status. De blir lite tunna men bygger fortfarande muskler. Jag skall försöka skriva lite mer om detta senare.

Det finns så mycket som jag gärna skulle skriva om. Saker som vi lärt oss igenom åren och som vi gärna skulle dela med oss av. Problemet är bara att vi bara har 24 timmar per dygn och tiden vid datorn ofta blir lidande till förmån för tiden med hundarna som tur är.

Hundspann-jokkmokk-1
Bruna och Flisan samt en del fler av våra hundar.

Hundspann-jokkmokk-2
Solens återkomst är verkligen någonting som man uppskattar efter en midvinter norr om Polcirkeln.

Hundspann-jokkmokk-5
Mat över öppen eld är grejer!

Hundspann-jokkmokk-3
Berg som är skogsbeklädda är så mycket vackrare än berg som är kalhuggna.

Bloggtorka och livet rullarpå

Bloggtorka och livet rullarpå

Midvintersol-svenska-lappland-1
Solen orkar sig åter över horisonten.
Sedan i December har vi rullat på ganska hårt med olika turer. Vi har genomfört flera fyradagarsturer i skogslandet väster om Jokkmokk. Här har vi likt tidigare år en tältcamp och tillgång till några kojor som vi alternerar mellan. Tiden hemma vid datorn har därmed kraftigt reducerats på gott och ont.

Hemma från kenneln rullar det ut både tretimmarsturer såväl som några heldagsturer. Privata sällskap såväl som de lite större grupperna från researrangörer. Här samarbetar vi också som vanligt med Sten och Patrik som kommer med sina hundar och kör tillsammans med oss.

Gästerna kommer även de som vanligt från hela världen. Japan, Australien, USA, England, Tyskland, Sverige oh så vidare. Just mötena med alla dessa människor och olika livsöden tycker jag är spännande. Människor som vanligtvis lever och försörjer sig på helt olika sätt och många gånger olikt hur Stina och jag har valt att ha våra liv. Ändå så är många av de grundläggande tankarna ganska lika. Empati för djur, tankar om hur människan behandlar miljön, tankar om hur människor behandlar varandra och så vidare. Det blir många trevliga samtal runt lägereldarna och vid kaffepannan.

Hundarna som är en av de kanske viktigaste delarna i Stina och min tillvaro fungerar även de väldigt bra. Att hundarna trivs och har ett bra liv är helt i fokus för hela vårat företagande och sätt att driva detta på. Vi har dock ett par hundar som börjar bli märkbart gamla och nästan dagligen så är det som en sorg att tänka på att deras sista dag kommer allt närmare. Hundar som har levd vid vår sida sedan de var nyfödda. Samtidigt så har vi glädjande nog börjat köra in en del av unghundarna och det går över förväntan.

Summerat så har vi som vanligt en hel del jobb. Bloggen har blivit lidande men jag hoppas att det blir mer skrivet här framöver. Tanken är ju att denna blogg skall innehålla mer tips, tester och idéer än rapporter från min vardag. Lämna gärna en kommentar här nedan om vad just du helst vill se att denna blogg handlar om. Bilder, filmer, tester, livet i norr, Jokkmokk?

Fyradagarstur-hundspann-1
Vi har mycket fina körförhållanden med säkra isar på sjöarna i år.

Fyradagarstur-hundspann-fikapause-1
Lägereldarna blir många under en säsong.

Lägereld-friluftsmat-1
Friluftsliv och god mat hör ihop.

Nymåne-svenska-lappland-1
Kvällsljus, norrsken, månsken, solnedgångar och uppgångar. Ständigt nya färg och ljusspel.

Snöbrist och filmprojekt

Snöbrist och filmprojekt



Just nu börjar snöbristen bli ett faktum. De första gästerna anländer snö är en bristvara. Vi kommer ganska snart att kunna köra våra kortare turer på 3 timmar. Vårt stora problem, om det inte kommer snö, är att vi har två fyrdagarsturer inbokade innan julen. Vi behöver ca 10 cm för att kunna genomföra detta.

Isläget däremot är klockrent. Jag kommer inte riktigt ihåg när vi senast kunde färdas så obekymrat på isarna under början av december som i år. Just nu när jag sitter och skriver detta visar väderprognoserna på den snö vi behöver. Under kommande två dygn kommer vi att veta vad vi har att jobba med.

Vid datorerna har jag äntligen tagit tag i filmredigeringen. Här saknas inte ideerna utan helt enkelt kunskapen att klippa och redigera. Nu har jag iallafall satt den bollen i rullning igen. Här finns det verkligen mycket man kan förkovra sig i. Att gå från ide till en film som är ljudsatt kräver en del tålamod från min sida. Dels handlar det om själva filmandet med drönare i luften som kan flyga bort, kameror som skall stå inom räckhåll för ett gäng hundar, redigeringsprogram med funktioner som man inte ens kan drömma om och musik som skall ha rätt känsla och längd. Dessutom skall man själv helst säga nått smart utan att se allt för allvarlig ut.

Nu hoppas vi på ett ymnigt snöfall, fortsätter att träna hundar, äter pepparkakor och lussebullar som sköljs ned med några muggar kaffe medan vi klurar på nästa filmprojekt. Vi bjuder även på lite ’Behinde the scenes’.