Fint väder, behaglig temperatur, snö. härliga spår, bra folk och gott kaffe!I helgen har vi kört ännu en tvådagarstur med hundspann. Stina tog hand om de gästerna som hade bokat säsongens andra övernattningstur. Snabba spår gör att de hann köra uppemot 40 km per dag trotts att de bara körde fyra hundar var.
Ett tyskt TV program kontaktade oss bara för dagar sedan. De skulle göra ett inslag om ekoturism. Under söndagen följde vi med Stina och hennes grupp. Vi anslöt redan på morgonen ute vid tältcampen och sedan har vi kört hund, filmar och intervjuats. Allt från vad betyder Naturens Bästa för oss, hur tänker vi runt naturbaserad turism och mycket mer. Givetvis kom vi även in på naturskyddsfrågor och dagens gruvpolitik.
Vi har riktigt härliga dagar med många timmar ute på hundslädarna. Ibland blir det snabba kortare turer utan stopp och ibland blir det längre svängar med tid för en rejäl fika eld. Tiden här inne framför datorn behövs också men hinns inte riktigt med. Kanske handlar det om prioriteringa! Lågt stående Novembersol. Trevliga gäster som nästan agerade som att de fått mediaträning från oss. Stina och Tinos (Working Husky West) ’Mitt utseende? Jo man blir snygg när man använder c/o Gerds produkter och så vill jag hälsa till mamma, pappa, syrran med familj…’
Arial ligger tom stilla under kortare pauser. Det ser lovande ut inför framtiden.Förvintern rullar på i ett späckat tempo. Hundspannen går in och ut från kenneln på löpande band. Turerna blir många och sträckorna oftast närmare 50 km. Månskenet den senaste perioden har varit en mycket trevlig följeslagare på de nattliga turerna.
Arial är en av de hundar som vi köpt från Finland. Hon har inte gått framför släde så inkörningen har varit ett pågående projekt under de senaste veckorna. Det har inte gått bra då hon bara kastat sig ner på marken och där har hon legat. Vi har koppeltränat och grejat på med henne. Nu häromkvällen lade hon sig ner och halsbandet gled över hennes huvud. I nästa sekund kastade hon sig i full kraft framåt. Sedan gick hon klockrent hela turen.
I Torsdags var jag på ett möte med en Sydafrikansk forskare. Han studerade och jobbade med gruvetableringsfrågor. Han visade på hur engelska bolag driver deras lokalbefolkning så hårt att de demonstrerar trotts att de blir beskjutna av den lokala polisen. Polisen som går i bolagets ärenden. Han benämnde Sverige som den nya tredje världen. Detta utifrån den minerallag och gruvpolitik som dagens regering driver.
Gruvmotståndet växer utan tvekan… OBS! Bilden har egentligen inget med demonstrationerna att göra. Jore som är fotograferad är betydligt snällare än man kan tro… 😉På gruvmotståndsfronten händer det en hel del just nu. Media är på hugget och granskar gruväringen hyfsat bra må jag säga. Såväl från TV till olika dagstidningar och magasin. Givetvis så önskar man alltid ett ännu starkare uppvaknande.
Minerallagen ifrågasätts allt mer och man börjar på allt fler håll förstå att delar av gruvnäringen kommer att kosta Svenska staten mer än vad vi själva får ut av det. Här kan man läsa en debattartikel i DN där två nationalekonomer sågar Minerallagen och menar att regeringens gruvpolitik är farlig för Sverige. Supermiljöbloggen kommenterar även de detta på ett bra sätt.
Även TV har gjort flera bra inslag under den senaste tiden. TV4 kollar lite närmare på projektet Kallak i Jokkmokk. TV4 gjorde även ett intressant klipp om samebyn som blev blåst på utlovade 800 000kr för merkostnader på grund av ett bolag som försvann. Två intressanta TV inslag att titta lite närmare på.
Samtidigt som allt detta händer så har den nyetablerade gruvan i Pajala stora behov av ännu mera pengar. Nu behöver man ännu en gång stärka sin kassa utöver att man kräver att Sverige skall bygga infrastruktur i form av vägar åt dem. Tydligen så har enbart vägbygget för att frakta ut malmen i dagsläget kostat oss 1,4 miljarder kronor.
FN ger en tydlig pekpinnen åt Sverige och kräver att man skall stoppa det pågående gruvprojektet i Rönnbäck. Där är det en planerad nickelgruva högt upp efter Umeälven. Områden som är brukade av renskötare sedan typ ganska lång tid tillbaks. Vår regering har ju redan en gång beslutat att gruvindustrin är viktigare än renskötseln i området.
Vad är det som är så svårt att förstå? Varför ser man inte hur vi lokalt blir överkörda? Varför ser man inte från regeringshåll hur Sverige blir tömt på naturtillgångar under en tid när vi måste minska vår miljöpåverkan? Varför ser man inte miljöriskerna som faktiskt finns med en gruvetablering? Varför ser man inte alla andra näringar vi kan leva av istället för en gruva? Politiker som Annie Lööv hukar och fortsätter att lite fegt gömma sig och undvika att kommentera.
Vi kämpar för att detta ska få förbli det vackra som det är idag. Bilden är tagen några kilometer ifrån det planerade gruvområdet Kallak.Häromdagen var det medborgardialog i Jokkmokk. Jokkmokks kommun hade ordnat så att en expert på konflikter kring naturresurser var inhyrd som moderator. En expert med bakgrund inom gruppsykologi. Debatten var tam och många av de mest hetsiga personerna från facebook satt som små tysta skolelever. Kommunalrådet slingrade sig från frågan om de företrädde alla oss människor i bygden eller om de går i gruvnäringens ledband. Tjänstemännen var även de mycket försiktiga men kanske måste kanske vara så i sina yrken. Jag ville att Fred Bohman, VD för prospekteringsbolaget och killen från Swemine (gruvnäringens branschorganisation) personligen skulle kommentera hur de såg på att FN gett Sverige en pekpinne för hur de driver sin gruvpolitik. Jag fick en känsla av att moderatorn snyggt såg till att frågan förblev obesvarad.
Många av oss som inte önskar en gruva i Kallak har varit oroliga att detta skulle vara ett försök att tysta motståndet från kommunens sida. Om det var syftet så kan jag bara meddela att det misslyckades katastrofalt. Jag är bara ännu mer övertygad om att vi skall kämpa mot dagens gruvpolitik! Under medborgardialogen fick jag dessutom flera nya ideer på hur vi skall jobba vidare för att göra våra röster hörda.
Det kommer två medborgardialoger till under den närmaste månaden. Att vi ska gå dit kan ni lugnt räkna med. Bidraga till dialogen kan ni också lugnt räkna med att vi kommer att fortsätta att göra. Det känns det som att vi bara blir fler och fler som inser detta så faktumet att en gruva kommer inte att vara bra för Jokkmokk på lång sikt. Allt fler förstår och det blir ett glädjande faktum att motståndet växer sig allt starkare!
Åter i vårt rätta element, hundarna och jag…Hundspannssäsongen är nu igång. Vi har kört den första övernattningsturen. Denna gång var det två Australienare som hade bokat årets första körning. Vi har kört hundspann, grillat fläsk, eldat, snackat om allt från politik till natur och livet i allmänhet. Det är alltid intressant att få höra hur saker fungerar på andra sidan jorden. Ofta känner jag mig så privilegierad att få jobba med detta. Möta människor och byta erfarenheter. Ofta får man höra att kunden alltid har rätt och prata aldrig politik med dina kunder. Så fel detta är. Man kan prata om i princip allt bara man gör det med respekt för varandras åsikter.
Att åter få stå på en släde bakom ett hundspann är bara underbart. Känna kraften från hundarna. Jobba lite för att hålla släden på rätt kurs i kurvor och i den såhär års lite knölig terrängen. Uppförsbackarna är också härliga när man får springa på lite själv för att assistera hundarna. Nu vill jag bar ut igen och köra längre och större spann. Färdas in i de Lappländska markerna. Många sjöar är riktigt bra i år att färdas efter. Lite snö och hyfsat säkra isar. Med gäster färdas vi förstås bara bara där vi har koll på issäkerheten. Tältcampen, månsken, några stjärnor och lite norrsken. Novemberljuset är fint att jobba med när man fotograferar.
