Gruvboom och medborgardialog

Gruvboom och medborgardialog

Kallak_planerat_gruvområde
Vi kämpar för att detta ska få förbli det vackra som det är idag. Bilden är tagen några kilometer ifrån det planerade gruvområdet Kallak.
Häromdagen var det medborgardialog i Jokkmokk. Jokkmokks kommun hade ordnat så att en expert på konflikter kring naturresurser var inhyrd som moderator. En expert med bakgrund inom gruppsykologi. Debatten var tam och många av de mest hetsiga personerna från facebook satt som små tysta skolelever. Kommunalrådet slingrade sig från frågan om de företrädde alla oss människor i bygden eller om de går i gruvnäringens ledband. Tjänstemännen var även de mycket försiktiga men kanske måste kanske vara så i sina yrken. Jag ville att Fred Bohman, VD för prospekteringsbolaget och killen från Swemine (gruvnäringens branschorganisation) personligen skulle kommentera hur de såg på att FN gett Sverige en pekpinne för hur de driver sin gruvpolitik. Jag fick en känsla av att moderatorn snyggt såg till att frågan förblev obesvarad.

Många av oss som inte önskar en gruva i Kallak har varit oroliga att detta skulle vara ett försök att tysta motståndet från kommunens sida. Om det var syftet så kan jag bara meddela att det misslyckades katastrofalt. Jag är bara ännu mer övertygad om att vi skall kämpa mot dagens gruvpolitik! Under medborgardialogen fick jag dessutom flera nya ideer på hur vi skall jobba vidare för att göra våra röster hörda.

Det kommer två medborgardialoger till under den närmaste månaden. Att vi ska gå dit kan ni lugnt räkna med. Bidraga till dialogen kan ni också lugnt räkna med att vi kommer att fortsätta att göra. Det känns det som att vi bara blir fler och fler som inser detta så faktumet att en gruva kommer inte att vara bra för Jokkmokk på lång sikt. Allt fler förstår och det blir ett glädjande faktum att motståndet växer sig allt starkare!

7 reaktioner till “Gruvboom och medborgardialog

  1. ”Många av de mest hetsiga personerna från facebook satt som små tysta skolelever” – jag får intrycket av du inte tycker att det är en bra sak; varför måste det skrikas och hetsas för? Är det inte bättre att argumentera för sin sak i lugna, sakliga diskussioner?

    1. Oj…det har varit betydligt många fler som tagit illa vid sig av just detta jag skrev om ‘tysta skolelever’. Medborgardialogen har ju uppkommit bland annat pga alla hårda ord mellan folk på nätet. Personliga påhopp av riktigt lågvattenmärken. Ingen sida nämnd och ingen sida glömd… 😉
      Jag trodde ju att de som varit mest hetsiga på facebook även skulle yttra sig på mötet. Inte nödvändigtvis skrikas o hetsas utan sakligt fråga och kommentera.
      Därav den kommentaren.

      1. En stilla undran; konflikten mellan ja- och nej-sidan när det gäller denna gruva, den verkar stå främst mellan rennäring och gruvarbete, är det korrekt uppfattat?

        Om så är fallet, hur kan då rennäring – som ju endast har till syfte att slakta renen – anses som mer moraliskt högstående? Säga vad man vill om gruvnäringen, men dess syfte är åtminstone inte storskaligt industriellt mördande av levande varelser (vackra varelser också, om jag får inflika en liten betraktelse).

        Det jag vill ha sagt är att man lurar sig själv om man tror att man kämpar för den ”goda sidan” om man är emot en gruva, då frågan är mer komplex än så.

        1. Oj…bra fråga men det är betydligt mer komplext än så. Ibland oss som inte är för en gruva i Kallak så finns det massor av olika argument och åsikter. Det finns till och med de som är för gruvnäringen som idag står och säger nej. Deras syfte är mineralavgifterna och den gruvpolitik som dagens regering för. Sedan så finns de de som är emot att alla naturresurser skall tas upp just nu och inte lämnas till kommande generationer.

          Du ser att vara emot kan vara så mycket mer än ett enkelt nej. Personligen så tror jag på att Jokkmokk har en annan framtid med en mångfald av småföretag inom olika näringar. Besöksnäring, media, musik, hantverk, kosmetika, kött, bär och kanske tom vatten. Listan på alternativ kan göras lång. Jag är också för att man driver en sundare glesbyggdspolitik där en kommun som Jokkmokk inte skall vara fattig och tärande. Vi bidrar ju trotts allt med en ganska viktig del när det gäller elproduktion samt träråvaror från våra skogar.

          Jag ser också en fara med miljöpåverkan runt en gruva. Infrastruktur, läckage, damm (inte vattendamm) och sådant som blir bestående för en längre tid efter vår tid. Sådant som vi lämnar till de som lever efter oss.

          När det gäller renskötarna så är det folk som funnits här länge. Man måste ta bättre hänsyn till dem vilket även FN anser så det är inget konstigt. Att vi äter fina djur. Javisst. Jag äter betydligt hellre en ren eller älg som haft ett bra liv än en industriellt uppföd kossa från Belgien. Så dessa marker är ypperliga för att faktiskt producera renkött på. Att djuren sedan dessutom är fina och vackra varelser gör ju inte köttet sämre. Däremot så har du en viktig poäng i detta med att vara köttätare eller inte. Jag gissar att du är vegetarian när du skriver sådär. Full respekt! Vore vi alla vegetarianer skulle antagligen maten räcka till fler individer på denna planeten…

          Vad är den ‘goda sidan’? Att inte öppna sin bakgård för mineraler till världen kan ju vara den onda sidan också? Du ska inte känna att du företräder någonting ‘ont’ bara för att du är för en gruva. Däremot så är det inte okej att de egentliga vinsterna hamnar hos några riskkapitalister som petar ned dollarna i egna fickor. OM vinsterna för denna gruva kom folket i Sverige, folket i världen tillgodo så vore det en annan femma. Om vi såg att 30-50% av mineralvärdet användes för att minska miljöpåverkan från vårt samhälle eller för att se till att de som har det tyngst i samhället får en bättre tillvaro…då skulle vi prata om någonting helt annat!

  2. Hej Matti och Stina!
    Kikade just in på er fina blogg och fann fantastiska bilder och engagemang för
    att naturen i Jokkmokk skall undslippa ännu en naturkatastrof dvs gruvdrift och
    speciellt den farliga anrikningen som följer i brytningens spår. Inget gruvprojekt
    vad jag känner till har lyckats isolera de ibland ohämmade utsläpp av bl a
    tungmetaller, som ingen vill ha fritt ute i naturen. Nickel på Kolahalvön är
    avskräckande exempel eller Chile där Boliden exporterat sin arsenik från Rönnskärsverken. Uranium i Kananda. I Västerbotten har vi fler exempel, där länstyrelsens byråkrater har miljöproblem att bita i. Undra vad som skulle hända om det uppdagas att Stockholms största vattentäckt blivit kontaminerad av stora mängder tungmetaller p g a att en anrikningsanläggning inte riktigt fungerat som det utmålats från början? Justering av den allt för generösa gruvlagen?
    /Kenneth

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is using WP Check Spammers from Xavier Media to filter out spam comments.