Visar inlägg för:
Tagg: Gruvindustrin

Jokkmokkupproret

Jokkmokkupproret

Jokkmokkupproret_header-1
Jokkmokkupproret. Förhoppningsvis sprider det sig över hela landets glesbygd!
Börjar nu bli måttligt less på hur glesbygden i allmänhet och Jokkmokk i synnerhet behandlas. Det som denna gång har fått bägaren att rinna över är att Vattenfall, p.g.a. besparingsskäl skall flytta 40 arbetstillfällen från Jokkmokk samtidigt som diverse chefer får 300 miljoner utbetalt i bonus. Detta från en kommun som idag producerar mellan 8-12% av Sveriges totala elproduktion.

2013 var vi engagerade i rejält tuffa demonstrationer mot gruvetablering i kommunen där företrädare för bolaget Beowulf Mining står upp och säger till våra renskötande ortsbor ’Ni har flyttat på er förr och kommer att få flytta på er igen’. I Pajala lämnade Northland (gruvbolag) ortsborna till sitt öde. När spelet (Billströmaffären) med aktiemarknaden var färdigspelat drog man från byn med ett konkursat bolag bakom sig. Kvar står nyinflyttade Pajalabor utan arbete och försörjning men med lån på hus köpta till guldruschens överpriser.

2014 stod vi åter igen på barrikaderna mot FMV (Försvarets Materialverk) beslagtagning av ett område i Jokkmokk som i det närmaste är lika stort som Blekinge. Vi som lever och bor här skulle inte få idka vår näring i området och ännu värre, de som bor och lever där måste flytta på sig ifrån sin livsmiljö. Allt för att vapenindustrin skall kunna utveckla sina produkter som sedan skall säljas kommersiellt.

Nu får det vara nog! Jokkmokkupproret är en facebooksida som på mycket kort tid har fått mer än 3500 medlemmar. Folket här i området (Jokkmokksamhälle har faktiskt färre än 3000 invånare) är irriterade. Folket i glesbygden blir felbehandlade. Folket i stan förstår att detta är galet. Våra lokala politiker börjar resa sig upp och stå rygg i rygg. Varför tillåter våra riksdagspolitiker att detta sker? Vad är det riksdagsfolket inte förstår? Kan det vara så att lobbyorganisationer är för starka? Kan det vara så att de har egna intressen (åter igen Billström affären och liknande) som de värnar mer om än folket som har valt dem?

Om jag skall önska någonting, så önskar jag att folket runt om i vårt land reser sig och protesterar. Det är mycket galet i vårt samhälle. Jag har inga konkreta lösningar men vem förstår inte att något är fel då folk som har sitt på det torra skor sig på folk som för förhållandevis låga löner bara försöker försörja sig i en liten kommun uppe vid Polcirkeln. En kommun som ligger i en landsända som faktiskt bidrar med skogs, malm, vattenkraft och nu på senare år även med en starkt växande internationell besöksnäring. Varför skall vi konstant måsta kämpa mot att resurser bara dras härifrån och allt mindre blir kvar hos oss?

Pantertanter på glid i Lappland

Pantertanter på glid i Lappland

Keb_sjaunja_1-mars_4
Vår tältcamp under det flammande norrskenet i Sjaunja naturreservat.
I år var det nog sjunde året som Ulla följde med på tur. Bim (4:e året) och Ulla hade dessutom fått med sig Kristina i år. Tre kvinnor på 60+ där åldern verkligen inte märks. Marika (jämngammal med mig) och är nog båda mäkta inspirerade efter denna vecka. Åldern spelar verkligen ingen roll. Det är utan tvekan attityden till livet som är det viktiga.

Färden startade från Saltoluokta fjällstation och det började igenom ett ödsligt Sjaunja naturreservat norrut mot Nikkaluokta. Vi fick två nätter i tält innan vi nådde Kebnekaise fjällstation med duschar, bastubad och mjuka sängar. Färden över fjällplatån norr om Kaitumälven bjöd på total dimma och utan den kryssade leden hade vi inte kunna färdats på ett säkert sätt.

I Singistugorna träffade vi Juha från Jokkmokk som tillsammans med sin vän Kössi körde en av våra packturer med engelska skidåkare. Det är alltid roligt att träffa kollegor och vänner på fjället. Kaffe, prat och roliga historier. Ja, faktum är att vi träffade egentligen en hel del folk som man lärt känna mer eller mindre under årens lopp på fjället. Det är stugvärdar, färdledare, skoterförare, fjällstationspersonal, skidåkare m.m. En massa trevliga möten där ute.

Nu har vi åter landat på Saltoluokta fjällstation. Ute tilltar vinden och temperaturen stiger vilket resulterar i tögrader. Snön slår ihop och förhållandena för att färdas blir allt bättre. Snön lägger sig stabilare på marken och riskerar inte att virvla upp i luften för minsta lilla vind. Nu har jag jobbat med upplastning och omlastning inför nästa tur. Försöka äta upp mig, dricka kaffe och göra sådant som jag inte kan göra från fjället. I morgon bär det av igen efter en vilodag för hundarna.

Keb_sjaunja_1-mars_3
Frostbeklädda björkskogar strax söder om Tjuonajokk fiskecamp.

Keb_sjaunja_1-mars_5
Filosoferar i mitt Hillebergstält.

Keb_sjaunja_1-mars_2
Norrsken över Kebnekaisemasivet.

Keb_sjaunja_1-mars_6
Singistugorna sent en kväll.

Keb_sjaunja_1-mars_1
Solnedgåmg i Teusajaure.

Filmtips: Lassoterrorister

Filmtips: Lassoterrorister

Lassoterrorister
Avsnitt 2 av SVT Kobra 2015.
Det tredje filmtipset på samiskt tema handlar om de uppväxande protesterna från yngre samer. Protester mot hur Sveriges ursprungsbefolkning behandlas. Man använder nu bland annat musiken och konsten som verktyg sprider man sitt politiska budskap på ett kraftfullt sätt. Avsnitt 2 av SVT Kobra visar just detta på ett bra sätt.

Sakta har den Svenska staten tagit marken, språket, religionen och andra rättigheter av den samiska befolkningen. Någonting som fortgår än idag. Man har även tagit stoltheten av väldigt många. Det är nämligen så att här i norr bor det ganska många människor som har samiskt ursprung som det inte talas om. Ett ursprung som har ansetts vara fult. På olika sätt har man gett, men mestadels tagit rättigheter från dessa människor. Man har sagt åt folk vad dom är och vilken grupp de skall tillhöra. Renskötare, nybyggare, svensk, fiskesame, same utan samebytillhörighet osv. Man har delat på folk som egentligen har varit ett folk. Människor från samma familj har hamnat i olika grupper med olika rättigheter och skyldigheter. Det är exakt så man skall göra om man vill härska över ett folk. Man splittrar dem. Slår sönder inifrån och får folket att slå på varandra. Då kan man lugnt exploatera vattenkraften, mineralfyndigheter, skogarna, turismen, övningsområden för vapenindustrin m.m. och faktiskt bara ta värdet av dessa naturtillgångar ut ur området. Man tar det stora medan man lokalt tjafsar om vem som skall få skjuta en liten ripa. Exakt så som man alltid har gjort med olika typer av kolonier.

Om jag skall förutspå framtiden så tror jag att kulturen som politiskt verktyg är en viktig framgångsfaktor som vi kommer att se resultatet av i framtiden. Om jag skall önska någonting så önskar jag att hela den norrländska glesbygden kunde ställa sig upp sida vid sida med det samiska. Same eller inte same så måste vi tillsammans stå upp för det som är rätt och stå upp emot det som är fel. Det är tillsammans som vi blir starka!

Detta är filmtips nummer tre på samiskt tema (Det första filmtipset: Gina besöker samerna). Det andra filmtipset var Kalla Faktas program om Lappdjävlar. Har du inte sett de tidigare programmen så skall du definitivt göra detta. Det tillhör allmänbildningen att veta vad som händer och sker i Sverige och Europa 2015.

Gruvnäringen kritiseras

Gruvnäringen kritiseras

Gruvnäringen_kritiseras_1
Måtte Jokkmokk ALDRIG bli ett Jokkmokk Mining District!!!

Gruvnäringen möter nu stark kritik från Riksrevisionen. Man har tittat på de belopp som gruvbolaget skall avsätta för en efterbehandling. Rapporten från Riksrevisionen visar på att dessa belopp inte alls täcker uppstädningen. Någonting som gruvmotståndare har hävdat under en längre tid. Som exempel kan man nämna Northlandgruvan i Pajala som avsatte 29 miljoner till uppstädning men i själva verket kommer det att behövas minst 250 miljoner. SVT skriver även lite generellt om vad detta ‘gruvslarv’ kostar samhället.

Samtidigt som detta sker visar det sig att Beowulf Mining/Jokkmokk Iron Mines AB krävs på obetalda skulder på 350 000kr. Man har helt enkelt inte betalat firman som utförde provborrningarna i Gallok/Kallak.

Svenska Naturskyddsföreningen släppte även de sitt förslag till en ny mineralpolicy. Deras kritik är skarp mot gruvindustrin som idag står för en mycket stor del av producerat miljöfarligtavfall i Sverige.

Kanske kan vi nu förstå varför regeringens beslut om Gallok/Kallak dröjer. Jag tror helt enkelt att man har inväntat en del fakta, utredningar och nya riktlinjer innan man tar i detta. Personligen så ser jag mycket hoppfullt på detta då allt mer talar emot ett Jokkmokk Mining District. De fallande malmpriserna är även de fullständigt på vår sida.

Stå upp mot gruvindustrin

Stå upp mot gruvindustrin

Kamp_kallok_1
Stå upp mot gruvindustrin!
Snart skall regeringen fatta beslut om koncessionstillstånd för den planerade gruvan i Gallok/Kallak och du kan påverka detta beslut!.

Vi har alla vår fullaste rätt att skriva ett yttrande till regeringen och det är en demokratisk möjlighet som var och en av oss har att påverka så att det inte blir en gruva i Gallok/Kallak. Man skriver ett mail med sina synpunkter till Näringsdepartementet som bereder ärendet men skicka även till Kulturdepartementet som har samefrågor och Miljö- energidepartementet.

Näringsdepartementet: naringsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se
Miljö-och energidepartementet: m.registrator@regeringskansliet.se
Kulturdepartementet: kulturdepartementet.registrator@regeringskansliet.se

Synpunkter som kan vara lämpliga att ta upp som jag ser det är följande.
– Bevara Jokkmokksområdet med Laponia som en gruvfri zon. Ett ‘Vildmarksområde’ med unik karaktär som har ett mycket högt värde för hela Europa.
– Inte öppna en gruva i Gallok/Kallak pga den miljöpåverkan som detta skulle innebära så väl vad gäller globalt med klimatpåverkan men även lokalt med det läckage som faktiskt uppstår vid brytningar som denna.
– Att respektera renskötarnas behov av markerna för att bedriva renskötsel.
– Att INTE ge fler tillstånd till nya gruvetableringar innan man har löst problematiken runt Northland och Pajala. Då menar jag såväl miljömässigt som ekonomiskt för Pajala kommun med invånare.
– Att ge tillstånd till etablering av en gruva skall INTE ske innan att man har tittat på helhetsingreppet. Infrastruktur, miljöpåverkan, socialpåverkan, långsiktig ekonomi, påverkan på renskötseln m.m.

Alla som har ett intresse av att det inte blir ett Jokkmokk Mining District BÖR skriva ett litet mail till dessa tre departementen. Man har rätt att göra detta fram till och med det att beslutet är fattat av regeringen.

Vill ni återfriska minnet om gruvnäringens framfart på Nordkalotten så rekommenderar jag en titt på en dokumentär av Al Jazeeera, People & Power – Under Northern Lights.