För besöksnäringen är imagevärdet av orörda marker ovärderligt. Marker som sedan urminnes tider använts av renskötare. Orörda skogar som för många av oss boendes i Jokkmokk är anledningen till att vi faktiskt vill stanna kvar i kommunen. Skogar som har ett biologiskt/ekologiskt skyddsvärde idag.Idag kunde vi läsa att Länsstyrelsen vill avsätta 22 000 ha skogsmark till reservat i Jokkmokks kommun. Det motsvarar ca 26% av Jokkmokks allmännings hela skogsinnehav. Utan att veta exakt vilka områden som skyddas kan jag nästan säkert säga att det är fantastiskt ur ett naturskydds, renskötsel och turistiskt perspektiv. Men jag kan egentligen bara tala för mig som entreprenör inom besöksnäringen. Imagevärdet av Jokkmokks skyddade och orörda marker är ovärderligt för oss.
Hur kommer Jokkmokks allmänning att ersättas är sedan nästa fråga. Jokkmokks allmänning ägs lokalt av många lokala hemmansägare. Kanske är det också det enda skogsbolaget som skattar för sina vinster i Jokkmokks kommun. Kanske är de det enda skogsbolaget som ger något ekonomiskt tillbaks till boendes inom kommunen! I mina ögon så skulle de kanske få sköta alla bolagsskogarna i vår inlandskommun. Nu kommer de att ersättas för den skyddade skogen av SVEA skog. Vanligtvis får de aldrig utbytesmarker som motsvarar det värde som man förlorar. Kan vi ställa upp på det?
Om vi som vill skydda skogar ska kunna stå rakryggade i framtiden är det nu vårt ansvar att stå upp och stödja Jokkmokks allmänning. Vi ska givetvis hälsa reservatet välkommet med glädje men samtidigt kräva att våra lokala markägare inte drabbas ekonomiskt då de avsätter reservat. Vi står ju på samma sida då det handlar om utsugningen av norrlands inland. Ska vi verkligen tillåta SVEA skog att vara snål då de ersätter Jokkmokks eget allmänningsbolag? SVEA skog som har sina kontor vart? SVEA skog som betalar skatt vart? SVEA skogs vinster som används till vad? På Jokkmokks Allmännings hemsida kan vi läsa följande: ’Årligen utbetalas 5,5-6,0 miljoner kronor till delägarna och för delägarna och kommuninvånare intressanta bygdeprojekt.’ Vill du läsa mer om Jokkmokks allmänning kolla in deras hemsida.
Jokkmokks kommun är lika stor som Skåne, Blekinge och Halland tillsammans. Mitt lilla företag nyttjar idag stora delar av vår kommun samt delar av Arjeplog, Gällivare och Kiruna kommuner.Alla kommunpolitiker som vill vinna röster och som äskar bidragspengar ur någon strukturfond pratar om att besöksnäringen är prioriterad. Norrsken, kyla, midnattsol och mörker är ju gratis och sedan lite kokkaffe på det så tror man att besöksnäringen är igång.
Många av oss små aktivitetsföretag opererar över stora geografiska områden. Markområden som vi själva inte äger. Kalhyggen, vindsnurror, dämda älvar nya bilvägar och mycket mer kan plötsligt göra vår verksamhet omöjlig. Vi använder olika områden olika säsonger, olika delar av säsongerna, för olika produkter.
Idag har vi haft ett möte med Cissi som på uppdrag av Destination Jokkmokk tar fram ett utkast till vilka delar av Jokkmokks kommun som är viktiga för några av oss aktivitetsföretag. En mycket bra början till kartläggning av viktiga områden för oss.
Det var totalt sex stycken vargar i hagen som vi besökte. På andra sidan nätet stod 6 stora vargar med sänkta huvuden och tittade på oss. Svansarna vaggade från sida till sida. Öronen spelade och om det hade varit en hund hade jag inte tvekat på att de var nyfikna och glada för ett besök. Med lite puls fick vi sedan kliva in till de 50kg tunga djuren.
Vargarna som man får besöka är uppfödda mednappflaska så deras beteende är inte normalt. De vill bli kliade och är nyfikna på besökarna. Egentligen så är de väldigt lik en hundflock bara det att de är mycket artigare än många sällskapshundar. De hoppar inte, de skäller inte utan de beter sig snyggt och fint som en välartig hund. Denna flock bodde i ett hägn på 4000 kvadratmeter.
Att träffa varg såhär var klart intressant och kan rekommenderas. Jag tror att djurparkerna, som Kolmården, rätt använda kan nyttjas till att ge människor en känsla för djur och natur. Människor som idag lever avskilt från det naturliga. När det sedan gäller varg så fyller besök i hägn dessutom en viktig roll för att mildra ett ogrundat varghat. Men man ska tänka på att det är ett surrogat till mer riktiga naturupplevelser.
De få gånger som jag har sett vargspår i Jokkmokksfjällen har det alltid varit med glädje. Både för mig och mina gäster. Om vi sedan skall tillåta varg inom renskötselområdet är däremot en helt annan fråga. I detta fall är det mycket viktigt att förstå problematiken för renskötseln. En varg i närheten av en renhjord kan omöjliggöra samlingsarbetet då renarna inte vill gå i flock om det finns varg i närheten. Det absurda varghatet från hobbyjägare och fårskötare i Värmland kan inte jämföras med renskötarnas problem då de får en varg i sitt betesområde anser jag! En av våra två guider hälsar på en av vargarna. Våra guider i hägnet berättade en hel del om vargarna som art men även om livet på djurparken m.m. Stina fotograferar en av vargarna. En tjej hade ett doftande shampo som en av de 50 kg tunga vargarna slickade och gned sig emot. Vargarna lät sig gärna klappas och klias. Vargarna är stora, grova och kraftfulla. Då ska man tänka på att dessa lever inhägnat och är otränade. När vi lämnade hagen ville jag vara kvar ett tag till. Skulle så gärna studera dem riktigt då deras tydliga språk var så intressant.
Har Lapplands skogar och fjäll fostrat en Jokkmokksbo som står upp för sina rättigheter eller blir det en 'Kom ketchup så går vi!' Överkörd och mosad igen...På byn snackas det mycket om gruvans vara eller icke vara. Arga stämmor, glada människor, uppgivna röster, förväntansfulla, ledsna… Det rör om i känslorna för många. Bakgrunden är att ett engelskt företag vill etablera sig, eller snarare håller på att etablera en verksamhet i Jokkmokks kommun.
Rent generellt gillar jag inte detta med en gruva. Jokkmokk står idag för en levande samisk kultur, vidsträckta orörda skogar och fjäll. En gruva skulle ändra det fokuset, ändra imagen helt enkelt. Ändra en image som Jokkmokkguiderna idag lever av. Faktum är att Jokkmokk behöver fler arbetstillfällen och Jokkmokkguiderna har inga planer på att expandera. Vad gör man?
Som tur är så har många Jokkmokkare i bakhuvudet Vattenfalls svek mot bygden. Sveket att man satt huvudkontoret nere i vår huvudstad istället för här i avfolkningsbygden där vi har flest vattenkraftverk. Att företaget inte betalar skatt i Jokkmokks kommun. Frågor vi idag måste ställa oss är om gruvbolaget kommer att anställa lokal personal som skattar i kommunen? Kommer gruvbolaget att betala skatt i Jokkmokks kommun? Kommer gruvföretaget att ersätta renskötarna för förlorad betesmark och flyttleder? Kommer bolaget att strikt ansvara för miljökonsekvenser som kan komma att drabba hela Luleälven ner till bottennviken? Kommer Jokkmokk och Lappland att bli utnyttjat igen som så många gånger förr? Hur förhindrar vi detta?
I Tisdagens NSD var det ett reportage där vår kollega och vän Cissi som driver NatuLife och jag blev intervjuad om vad vi tyckte. Både hon och jag trycker på att det är viktigt med en mångfald av åsikter. För eller emot sakfrågan är oviktigt bara vi inte låter oss utnyttjas! Nu måste vi enas och ställa krav på politikerna så att de för vår talan. Inte som då man förhandlade med Vattenfall under tidernas begynnelse…
Det som är skrämmande är att gruvan antagligen kommer oavsett vad vi lokalt önskar! Ett engelskt företag kommer att dundra in här även om 100% av Jokkmokkarna säger nej! Är inte det ett tecken på att vi åter är på väg att blir överkörda och exploaterade? Kommer vi i Jokkmokk att stå med mössan i handen eller kommer vi att ställa oss upp och ställa krav?
Du som inte bor i Jokkmokk men inte vill att området skall exploateras vad kan du göra? Hjälp oss att utveckla besöksnäringen. När du fjällvandrar här så köp en lagad middag på en restaurang, hyr en stuga istället för att tälta, handla på den lokala sportbutiken, köp din mat här på affärerna, boka en guidad tur, ta med firman på en konferens till Jokkmokk eller köp med dig en låda lokalt förädlat renkött. Vi måste kunna visa att besöksnäringen är något att räkna med rent ekonomiskt. Att det kan ge stabila arbetstillfällen som är långsiktiga.
Vårt tältläger sommaren 2010 på fjällheden ovanför änok som man kan se nere i dalgången.Sarekfjällen i bakgrunden. Änok kommer att förbli ohugget! Det är utan tvekan en glädjande nyhet. Förvaltningsrätten kör tydligen över skogsvårdsstyrelsen och stoppar den planerade avverkningen. Fantastiskt att det tycks finnas lite förnuft kvar trots att det oftast är pengarna som tycks styra.
Änok är en del av en fjälldal nord-väst om Kvikkjokk. Det angränsar direkt mot Sareks nationalpark och därmed Laponia världsarvsområde. Om man hade tillåtit att hugga här hade man lika gärna kunnat upphäva hela världsarvsområdet i mina ögon. Nu är detta område räddat för stunden. Hur länge? Vad händer om man hittar malmfyndigheter där?
Lite förvånande är det att Norrbottens Kuriren inte skriver något ännu på nätet? Däremot har de en artikel om det tidigare beviljade tillståndet:
– Får avverka 40ha skog
Jag tror att vi är skyldiga Naturskyddsföreningen ett stort tack samt till Tor Lundberg i Kvikkjokk. Tor kan ni för övrigt följa på hans blogg. Här ett inlägg om en tur med NSD till just Änok.
I Dagens Nyheter skriver man en liten notis om Änok också.
Vad mer som är intressant är hur kommer nu den privata markägaren att ersättas rent ekonomiskt? När vi kämpar för att bevara skogar och naturområden som är privatägda ska vi tänka på att det är pengar som i princip tas ur någon privat persons ficka. Om den ersättningsfrågan var löst på ett bra sätt skulle vi kanske slippa onödiga strider med markägare!
