Björn och predation på ren
Björnbloggen som den kallas i folkmun bjuder på underhållande bilder varvat med fakta. Bilder från skotrar som sitter fast, bäckar som ska korsas och livet där ute.
Gruvdebatten imponerade
Jokkmokk Iron Mines AB som är företaget som prospekterar i vår kommun fortsatte att visa sin låga nivå. Liksom under det tidigare så kallade samrådsmötet uppvisade de en stor okunskap på det mesta förutom malmprisernas utveckling.
Ja till gruvans förespråkare imponerade på mig. Arbetstillfällen är en viktig faktor för en kommun som Jokkmokk det måste man förstå. Men glädjande kunde jag höra att de inte är beredda på att arbetstillfällena går före ALLT.
Den absolut största glädjen är faktiskt ungdomarnas vakenhet. Då Fred (VD, Jokkmokk Iron Mines AB) förnekade att de söker efter uran i Manakområdet och han i klara ord sa att man inte ska tro på det som står i tidningen NSD. En av eleverna surfade med sin telefon in på företagets egen hemsida där det i klartext stod att de söker efter uran både i Jokkmokk och Arjeplogs kommuner. Att sedan Fred, likt en orm, har mage att säga till ungdommarna att det är fel skrämmer. På Anna Hövenmarks blogg kan ni läsa lite mer om detta.
Biologen, Ulf som var med för gruvbolagets räkning fick även han välförtjänt smisk. Han påstod sig ha inventerat området enligt Steget Föremetodiken. Intressant nog så hade eleverna, med samma metodik, hittat mer än honom. Mats Karström som är pappa till Steget Föremetodiken tyckte att det är skrämmande att skolungdomar kan mer än gruvbolagets inköpta experter.
Nya nationalparksföreskrifter i Laponia
Hundspann i nationalparkerna blir tillståndspliktigt är en av nyheterna. Det innebär alltså att det blir förbjudet för alla att framföra hundspann i nationalparkerna Sarek, Padjelanta; Muddus och Stora Sjöfallet. Man kommer att kunna ansöka om tillstånd. Detta är en inskränkning i allemansrätten som jag inte gillar.
Varför blir det tillståndsplikt på hundspann kan man undra. Det är vi hundspannsföretagare som är orsaken. Idag kör flera in i området utan tillstånd att bedriva kommersiell verksamhet och de ber gästerna säga att man är ett kompisgäng. Vintern 2011/12 var det mig veterligen endast ett företag förutom Jokkmokkguiderna som hade sökt dispens. Däremot så opererade minst fyra olika hundspannsarrangörer inom Stora Sjöfallet.
Vill du tycka till så hittar du mer information om de nya föreskrifterna för fyra nationalparker inom Laponia.
Jokkmokk Iron Mines AB
Bakgrunden är att detta utlandsägda företag prospekterar för gruvor i Jokkmokkskommun. Just nu är det främst Kallakområdet 30-40km väster om Jokkmokk man jobbar med. Man har även mutat in ett flertal andra områden. Bland annat är det Maivesområdet som ligger i utkanten av Pärlälvens naturreservat, Ruotevare väster om Kvikkjokk dvs i Laponia världsarvsområde. Finns infrastrukturen för att forsla malmen från området så blir det lätt att fortsätta med nästa gruva.
Under mötet fick gruvbolaget ett fåtal frågor om hur man har tänkt lösa vissa saker. Svaren som kom var slingrande och kändes oärliga. Då man saknade kunskap försökte man få det att låta bra istället för att man svarade öppet och ärligt.
På olika frågor svarade de i klartext bland annat att man kör över enskilda människor som bor i området om de är emot att få en gruva eller transportväg på sin bakgård.
Som sedimentdamm för uppumpat vatten kunde man tänka sig en vattentät container och då snackar vi provdiken på totalt 600 meter och det grundvatten som samlas i dem.
VD:n för bolaget berättade med stolthet att man hade en summa pengar insatt hos bergstaten som en garanti för återställandet av marken efter provbrytningen. Summan det rörde sig om är 50 000 kronor för att återställa 600 meter diken, eventuella läckage ur slamdammar, skador på skogen dvs återbeskogning osv. om de inte själva återställer det. Dessa 50 000 kronor visar sig dessutom vid granskning endast vara 30 000 kronor. Bolagets VD är med andra ord insatt värre.
Jokkmokks kommun är i behov av arbetstillfällen det är ett faktum. Vi skulle behöva en större seriös arbetsgivare men gårdagens sk samråd med gruvbolaget tycker jag tydligt klargjorde att Jokkmokk Iron Mines AB eller Beowulf Mining PLC saknar den seriositet som det krävs att driva ett sådan satsning. Jag hoppas att kommunens och länsstyrelsens folk som hanterar tillståndsgivningen har stake nog att sätta stopp för detta.
Vad kan man då som privatperson göra. Jo, fram tom den 11 Maj 2012 vill de få in synpunkter och då gärna skriftligen. Oavsett om du bor i södra Sverige eller i Jokkmokk så snälla skriv några rader där du förespråkar naturvårdshänsyn, hänsyn till renskötseln, hänsyn till turistnäringen och hänsyn till människor som inte är positiva till gruvetableringen. Är du positiv till gruvan så skriv och påpeka att det är viktigt att arbetstillfällena stannar i kommunen. Skriv att vi inte önskar lägenhetshotell med veckoarbetare som skattar på annan ort/land. Hjälp till att påverka nu! Dessa skall mailas till klara.eriksson@hifab.se.
Allemansrätten för kommersiella aktörer
Allemansrätten för kommersiella aktörer har under den senare tiden ifrågasatts. Ska jag som aktivitetsarrangör få lov till att färdas med betalande gäster på annans mark. Frågan har egentligen väkts ur bärplockarnas framfart och pga oseriösa aktivitetsföretagare som härjat sig fram.
Den 22 November pressenterades den av Naturvårdsverket finansierade utredningen Allemansrätten och dess framtid. Enligt Naturvårdsverket kan utredarnas viktigaste slutsatser summeras på följande vis; ALLEMANSRÄTTEN SKA ÄVEN i framtiden omfatta kommersiella aktörer. Naturvårdsverket slår redan nu fast att man ”inte tror på att utestänga kommersiella verksamheter från allemansrätten. I praktiken blir det svårt att avgränsa vad som är kommersiellt nyttjande av mark.”
Svenska Ekoturismföreningen har agerat aktivt i denna fråga. Här kan vi tydligt se att vi som jobbar som små aktivitetsföretag är beroende av en gemensam bransch organisation som just Svenska Ekoturismföreningen. Naturens Bästa, som Jokkmokkguiderna arbetar med, är ett ekoturism certifieringsverktyg som har tydliga riktlinjer för hur man skall samarbeta med markägarna för att de skall känna sig respekterade. Vi hoppas att fler natur turismarrangörer ansluter till det och jobbbar seriöst så att markägarna inte behöver känna sig utnyttjade!