Från en Barn och Familjeveka i Saltoluokta. Hippi och Holly myser med ett av barnen.Ibland får jag något ryck ock sitter och läser olika nyheter på nätet. Här började jag surfa runt på Barn och Familjeveckan i Saltoluokta. Ett arrangemang för familjer som vill uppleva fjällen. Det lilla äventyret som är det stora för många små själar.
Sedan 1996 har jag varit på dessa arrangemang och kört barnen med hundspann. Korta små prova-på-turer på ca 15 minuter/ tur. Annars kör vi i princip aldrig den typen av turer. Det är inte kul för hundarna, inte kul för oss som kör och oftast ingen bra tur för en vuxen. Men just dessa veckor brukar vi köra dessa korta arrangeman. Barnen vill nämligen inte bara åka hundspann. Det är lika viktigt att få klappa hundar, krama hundar, pussa hundar och titta på hundar. Hundarna formligen älskar detta!
I Dagens Nyheter kunde man i alla fall läsa följande reportage om just denna vecka. Fjällvecka för familjen.
Olika hundsockar efter 12 km tur på barmark. Från vänster:1. Hemmagjord. 2. Snötroll. 3. Gippmokk. 4. Dogbooties.com Kör man hundarna mycket så får hundarna förr eller senare små skador på tassarna. Det kan vara slitna klor och slitna trampdynor. Ibland sockar man i förebyggande syfte och alltid då man vill att en liten skada skall helas. En del hundförare sockar väldigt mycket medan andra sockar betydligt mindre. Själv så försöker jag köra så mycket som möjligt men under vissa körningar sockas alla i förebyggande syfte.
Hundsockorna har väldigt olika kvalité. På bilden ovan kan du från vänster se följande sockar Obs alla dessa sockar är använda på samma träningstur på 12 km, barmark:
1. Hemmagjord blå socka. Kraftig kapellväv som är lite styv och grymt slitstark väv i andra situationer som ex båtkapell. Otroligt dålig för hundsockar. 5-10 km och helt slut.
2. Svart socka från Snötroll. Dessa sockar har en styv väv. Inköptes en säck av dessa 2006. Blir stela i kyla och håller mycket dåligt. Tror att de har nytt material idag.
3. Gippmokk sockan. En mycket bra kvalité. Vi har kört på dessa många år och de finns i olika färger. Kan rekommenderas.
4. Dogbooties från USA. Vi har endast testat några få av dessa som vi fått av bekanta. De har dock lovordat dessa hundsockar så mycket att vi i år beställer ett gäng därifrån. Mer info om det kommer senare då vi ännu väntar på leveransen.
Sedan så finns det en nykomling på marknaden som heter Jokksokk och som sys här lokalt i Jokkmokk. Vi har testat några och de verkar vara bra men jag törs inte säga desto mer. Ska kolla upp dessa närmare i framtiden.
Undra vem av oss som hade roligast...Fick förmånen att vara barnvakt åt systersonen under ett par timmar under lördagskvällen. Nu förstår jag fördelen med att ha barn… alla leksaker som man plötsligt får leka med!
På vägen hem cyklade jag runt och tog lite bilder av Jokkmokk by night.Statoil i Jokkmokk. Storgatan i Jokkmokk. Jokkmokks nya kyrka by night.
Norrlandsvägar där kilometrarna rullar undan är sköna!Idag har vi fått låta Hilda somna in. Efter röntgen och ultraljud kunde vi konstatera att det fans fyra valpar i henne. Döda valpar, troligast sedan 1-3 dagar tillbaks. Hilda själv hade påverkats mycket negativt av själva graviditeten med förhöjda levervärden, indikation på infektion och en juvertumör som tagit riktig fart. Det fanns inget att göra.
I såna här situationer är det egentligen inget beslut som skall fattas. Det är så självklart att en hund i vissa lägen inte skall behöva genomlida en operation. Så fick det bli. Det känns och det ska också kännas att förlora en hund. Själv så tycker jag att det är riktigt skönt att känna att man kan sakna. Känns det inte så har man inte haft rätt kontakt med den hunden. Men ont kan det verkligen göra.
Det är också skönt med långa norrlandsvägar. Medans kilometrarna rullar undan och musiken strilar ur högtalarna så hinner tankar rumla runt i huvudet. Helst ska man vara helt ensam och ostörd i bilen. Man smuttar på en mugg statoilkaffe och ser sig omkring. Saker får perspektiv.
Vi hade verkligen glatt oss åt hennes valpar. Vi hade glatt oss åt valpar mellan henne och gamle Attanik. Vi hade glatt oss åt att få ännu en vinter med Hilda i spannet, i soffan och vid vår sida. Tur att vi har massor av andra underbara hundar!Muddusälven som man passerar när man kör mellan Gällivare och Jokkmokk.
Flippa så förtrollande söt!Hittade lite gamla bilder från när Flippa var valp. Stina påstår ibland lite svartsjukt att jag flera gånger per dag har ropat på henne: ’Stina…titta….ser du vad himla söt och fin hon är!’. Sanningen är att Flippa verkligen var ibland den gulligaste valp man kunnat titta på MEN den absolut, i särklass mest enerverande varelse som jag haft att göra med. Så mycket energi. Otroligt mycket energi. Hur många gånger sprang jag inte efter henne och frustrerat vrålade då hon vallade småfåglar. Eller alla de gångerna hon vallade skräddare, ni vet sådana där små saker som hoppar på vattnet! Bilderna är från 2006. När hon var trött och sov var Flippa en fantastiskt underbar liten hund. Men hon var nog vaken betydligt mer än hon sov på den tiden... Fåglar, fåglar och fåglar! Flippas vallningsintresse var lika stort som min hunduppfostranspedagogik var liten i dessa situationer! Arbetsuppgifterna hon skapade var varierade. Här vallade hon en plastpåse och hörseln var till 100% avslagen...
