Siberian Huskyn Rambo tillbaks i kojan efter morgonens kycklingsoppa som vi vattnar hundarna med.Här i en av de kojor vi inte han byta ut denna sommar.Alexandra kom från Piteå igår. Hon blir här några dagar och hjälper oss med hundträning och allt runt kennelarbetet. En av våra bilar har nu återvänt från sin näradöden upplevelse. Alltså…nu har den en fungerande motor och vi behöver inte cykla längre! Skönt.
Vi har idag städat en del på gården. Målat två slädar med tjära, linolja och terpentin. Satt kåpan på pickuppen och lastat den med skrot som skall slängas. Efter det blev det mörkerkörning med två stora spann 24 km. Hundgårdarna ska rensas och de små liven behöver mat och vatten dagligen. En bra dag där det har funnits tid för både kaffe och te.
Nu middag och som sagt, vi har bil igen och våra kompisar i byn går inte säkra längre! Vi kan lätt svänga förbi och kräva fika. Exakt så som man skall göra i Lappland. Utan förvarning bara dyka upp! Vi målar våra hundslädar med tjära, linolja och balsamterpentin. En del av varje. Doftar så gott och blir snyggt! Nu kan man hitta Flippa sittandes i bilen igen. Hon är nog den lyckligaste av oss att vi har bil igen!
Jag är förvånad över priset på denna Milos huvjacka av fleece. Motsvarande kvalité från andra märken kostar nog minst 2-3 gånger mer.Hos Northstar i Malmberget hittade jag denna Milo fleece jacka för några veckor sedan. Tyvärr vet jag inte vad den heter men den kostade endast 590 kr. Då jag har använt kläder från Milo förut och är mycket nöjd med dem så var det inte svårt att fatta köpbeslutet.
När det gäller kläder som skall värma så föredrar jag i de flesta fall ylle. På vandringar sommartid finns det ibland fördelar med att ta med en fleece då de inte drar åt sig lika mycket vatten samt att de torkar fortare än ull. En tjock fleece jacka med huva passar också bra att använda till vardags, i hundgården osv då man snabbt vill dra på sig något.
Vad får man egentligen för 590 kr? Vad kostar motsvarande jacka från något mer känt märke? 1500 kr eller mer? Här blir det en slant över som kan användas till att ta en dag extra ledigt från jobbet, utan lön och verkligen vara ute i skogen. Jackan är bra sydd och tyget känns som en helt okej kvalité. Det stora blixtlåset är YKK. Det är inget jobbigt vindstoppertyg som förhindrar ventilation. Inga jobbiga muffar i armslut utan en enkel, basic lite tjockare huvjacka med några fickor! Trotts att jag bara använt den under några veckor så känns det som att man inte blir missnöjd utan tom riktigt nöjd med tiden!!! Detaljerna på denna Milo fleece jacka ser ut att vara bra gjorda. Huvuddragkedjan är YKK. Mina kläder får utstå ganska mycket slitage då jag jobbar med hundarna.
Här ligger Angel sövd hos veterinären.För en vecka sedan, torsdagskväll, upptäckte vi att Angel, en av våra siberian huskys hade en rejält svullen tass. Vi hittade inga sår eller hål i skinnet. Till en början misstänkte vi att något ben i tassen kunde vara brutet. Det kan hända att en hund fastnar med en tå eller trampar snett på nått vis. Busrusningarna i rastgården kan ibland vara ganska tuffa.
Angel fick komma in och parkerade i soffan. Då märkte vi att hennes kroppstemp började stiga. Då jag tidigare har haft en siberian husky, Rasmus som 1999 dog av blodförgiftning. Ett litet sår, Juli månad dvs rötmånad. Såret satt på insidan av låret och var efter en liten fight mellan två hundar. Jag hade inte hittat det då jag gick igenom honom. Då jag upptäckte det fick han antibiotika av veterinären, dels i spruta men även i tablettform. Jag kommer så väl ihåg att veterinären var på väg hit på återbesök då jag pratade med henne och meddelade att jag var så glad för Rasmus var piggare. När jag lade på luren krummade han med ryggen och urin rann ut. Han dog mitt framför mig.
Nu, mitt i natten ringde vi till Gällivare distriktsveterinärs journummer. Med Ampivet VET hemma så påbörjade vi på veterinärens inrådan en antibiotika kur. På fredagsmorgon hade svullnaden minskat något men Stina styrde kosan mot Gällivare med hunden lastad i bilen för säkerhetskull. Angel måste ha fått in en sticka eller nått litet. Såret hade öppnat sig av sig självt, där huden var som tunnast. I Gällivare spolade såret ur och rengjordes nogrant. Nu är hon (hunden alltså och inte Stina) ordinerad Vetrimoxin VET som också är ett antibiotika, samt några dagar Rimadyl som är smärtlindrande och viktigast av allt vila i soffan…
Vi vistas oftast långt från närmaste veterinär då vi är på tur. När det gäller sår och framför allt om man får ett bitsår som inte blöder ska man vara vaksam. Ett blödande sår spolar nämligen ut bakterier. För sårvård på hund har vi oftast med oss tre olika läkemedel. Streptocillin VET som är en antibiotika salva. Jag tror att den oftast används till kossors juver. Denna salva sprutar vi in i de tvättade såren. Bakterier dödas och såret läker snabbare. Ampivet VET är ett bredspektra antibiotika. Det används vid infektioner i urinvägar, luftvägar, lokala sårinfektioner samt vid mag- tarminfektioner hos hund. Bacimycin som vi köpt från Norge och är ett antibiotika pulver. Det har vi använt ibland då sår vätskar och inte riktigt vill läka. Vi använde det på svåra tassprickor mellan trampdynorna. Tyvärr får vi inte längre tag på detta. Är det någon som har idéer på liknande preparat så mottages det med största tacksamhet!
Ampivet VET är ett receptbelagt läkemedel. Om man har möjlighet att få det utskrivet till sina hundar så man kan ha det hemma och med sig på tur är det kanon. Man ska dock ta det mycket seriöst och inte använda det titt som tätt. Vi har som policy att helst alltid kontakta veterinär i första hand, informera om vad vi har att tillgå. Har vi påbörjat behandling kontaktar vi alltid veterinär i efterhand och kollar så det blivit rätt beslut.
När vi pratar sårvård så vill jag tillägga att vi aldrig själva syr ett sår. Risken är överhängande att man kapslar in en infektion så därför skall det alltid göras av en veterinär. Man kan möjligen knyta ihop hundhåren eller sätta en liten plåsterbit som gör att såret inte gapar.
Idag en vecka senare är Angel pigg och fortsatt parkerad i soffan. Hon hävdar med bestämdhet att detta kommer att ta tid. Inne får hundsockan sitta på helt orörd. Så fort hon närmar sig hundgården drar hon av den! Alltså…hon förblir inne ett tag till… Här ser vi närbild på det tvättade såret. Det var mycket gult var inne i såret som spolades ut. Här är de läkemedel vi försöker ha tillgång till såväl hemma som ute på tur. Från vänster har vi följande: Streptocillin VET, Ampivet VET samt Bacimycin. Angel är helt övertygad om att en soffaboende slädhund mår absolut bäst!
Flippa, min borde collie och hjälpreda är tillbaks i tjänst. Här agerar hon tränings coach åt slädhundarna! Större delen av turerna springer hon dock lös med spannet.Nu är jag inne i en period där hundträningen inte riktigt flyter. Egentligen skulle jag behöva öka distanserna från 15-24 km uppemot 30-40 km och köra oftare för att tagga ner hundarna. De är rastlösa i spannet, rastlösa under fikapauserna och de vill mycket. Marken är frusen och grusvägarna blir som att springa på sandpapper. Klor nöts liksom trampdynor. Gummisockar är uteslutet då det blir för halt. Cordurasockar är bra men de håller en träningstur och egentligen vill jag socka alla hundar i förebyggande. Det blir dyrt. Vi behöver snö! 2-5 cm räcker långt! Det skonar tassarna och vår sock-ekonomi.
När jag startar fungerar inga bromsar på min ATV för de är frusna av all fukt. Efter någon kilometer släpper det lite och hjälpligt kan man bromsa lite. När jag kommer hem så är alla karbiner frusna…av all fukt. Selar som man tvättar fryser om man glömmer dem ute. Vattenskålar fryser.
Annars är det en fin tid i naturen. Garanterat myggfritt. Regnandet verkar ha upphört. Det ligger tunn is på små tjärnar och sjöar. Dimfrost, dimma, soluppgångar och jag skulle med lätthet kunna tillbringa hela dagarna ute med kameran. Stor del av tiden blir istället framför datorn med alla mejl, telefonsamtal, hemsidor, webbstrategier osv.
Den kommande vintern ser riktigt lovande ut. Bokningarna rullar in och jämfört med förra vintern så är det ett lyft än så länge. Vi klättrar också hos google vilket gör att besöksstatistiken på vår företagshemsida stadigt ökar. Många års webbarbete börjar kanske ge lite resultat. Den obligatoriska tekokar elden. Ni ser hur hundarna inte riktigt vill lägga sig ned och pausa. Det är bara att jobba mer med dem. Jag är envis och ger mig inte!!! Hundselarna måste in på tork efter tvätten i sjön. Här en klase djupfrysta stående selar. Sockarna låter som en klase tomburkar då de slår mot varandra.
Vårt tältläger sommaren 2010 på fjällheden ovanför änok som man kan se nere i dalgången.Sarekfjällen i bakgrunden. Änok kommer att förbli ohugget! Det är utan tvekan en glädjande nyhet. Förvaltningsrätten kör tydligen över skogsvårdsstyrelsen och stoppar den planerade avverkningen. Fantastiskt att det tycks finnas lite förnuft kvar trots att det oftast är pengarna som tycks styra.
Änok är en del av en fjälldal nord-väst om Kvikkjokk. Det angränsar direkt mot Sareks nationalpark och därmed Laponia världsarvsområde. Om man hade tillåtit att hugga här hade man lika gärna kunnat upphäva hela världsarvsområdet i mina ögon. Nu är detta område räddat för stunden. Hur länge? Vad händer om man hittar malmfyndigheter där?
Lite förvånande är det att Norrbottens Kuriren inte skriver något ännu på nätet? Däremot har de en artikel om det tidigare beviljade tillståndet:
– Får avverka 40ha skog
Jag tror att vi är skyldiga Naturskyddsföreningen ett stort tack samt till Tor Lundberg i Kvikkjokk. Tor kan ni för övrigt följa på hans blogg. Här ett inlägg om en tur med NSD till just Änok.
I Dagens Nyheter skriver man en liten notis om Änok också.
Vad mer som är intressant är hur kommer nu den privata markägaren att ersättas rent ekonomiskt? När vi kämpar för att bevara skogar och naturområden som är privatägda ska vi tänka på att det är pengar som i princip tas ur någon privat persons ficka. Om den ersättningsfrågan var löst på ett bra sätt skulle vi kanske slippa onödiga strider med markägare!
