Browsed by
Etikett: Gruvindustrin

Glesbygden och Sapmi, börja res dig!

Glesbygden och Sapmi, börja res dig!

Kommentarer 0 kommentarer

Lyssnade här om morgonen på Maxida Märaks sommarprat i radion. Här gav hon glesbygden och Sapmi en röst. Glesbygden och då oavsett om vi är samer, icke samer, somalier eller nånting annat. Det är faktiskt dags att vi ställer oss upp gemensamt. Sida vid sida. Rygg i rygg. Som bröder och systrar. Det är vi som bor och lever här i inlandet!

Maxida hade ett bra tal för den samiska kulturen, för kampen för ett gruvfritt Jokkmokk, rovdjurspolitiken, glesbygdspolitiken, psykvården och mycket mer. Givetvis behöver man inte hålla med i allt hon säger men hennes sommarprat bör man verkligen lyssna på. Hon har någonting viktigt att säga.

Jokkmokk är inte döende sa Maxida. Jag kan inte annat än hålla med. Det finns näringar som växer ganska kraftigt och dit hör besöksnäringen. Vi har en levande renskötsel som producerar fantastiska köttråvaror som allt fler förädlingsfirmor börjar arbeta med. Vi har ett levande kulturliv med artister som står sig väl nationellt. Jokkmokk har dessutom ett flertal levnadskonstnärer, juornalister/fotografer, skribenter, slöjdare och mångsysslare av alla de slag. Folk som verkligen vill ha jobb och som tar allt som bjuds brukar sällan gå sysslolösa speciellt länge. Vi har dessutom ett av landets högsta andel entreprenörer om man ser till hur stor del av befolkningen som är ägare/delägare och driver små företag. Jokkmokk är allt annat än döende. Jokkmokk har framtiden för sig!


Maxida och Downhill Bluegrass Band. Lyssna på texten och njut av gunget.

Ett slag för glesbygden

Ett slag för glesbygden

Kommentarer 7 kommentarer

Kokkaffe_möte_glesbygd
Med hjälp av en panna kaffe kan man nå långt.
Bilden är från en av våra kanotturer i Karatsområdet för några år sedan.
Under gårdagen hade vi mycket trevligt samtal med två riksdagspolitiker från Miljöpartiet. Walter Mutt och Annika Lillemets. De var på en roadtripp i det norrbottniska inlandet och ville prata med turistföretagare, renskötare och många fler. Tillsammans med Peppe som är renskötare i Tuorpon sameby berättade vi om vår syn på vad gäller allt från gruvor i Jokkmokk, rovdjur, utvidgade skjutfält, skogsbruket, FMV’s syn på lokalbefolkning, bensinpriser, sjukförsäkringar, renskötsel, vattenkraft, besöksnäringen, momssituationen, besöksnäringen som en ny basnäring och vi fick möjligheten att låta dem uppleva vikten av att dricka riktigt kokkaffe. Dessa samtal med respekt för varandra ökar helt klart förståelsen mellan olika parter.

Personligen så uppskattade jag verkligen detta möte. Hur ofta får man chansen att sitta ner och verkligen samtala med våra förtroendevalda? Samtal mellan människor. Miljöpartiets representanter i Jokkmokk gör ett bra jobb med att föra fram situationen i en kommun som Jokkmokk. Om jag skall önska någonting så är det att detta arbetet görs av alla våra lokala partier i glesbygden.

Under eftermiddagen fortsatte Stina och jag att koka kaffe och denna gång med journalisterna Klas och Tigran. Nu blev det fokus på det utvidgade skjutfältet i Pärlälvsområdet samt den pågående stora militära övningen ACE. Även här han vi prata lite om skogsbruket, vattenkraften mineralprospektering och besöksnäringens betydelse för svensk ekonomi.

Oavsett om detta ger konkreta resultat eller inte så är det en skön känsla att veta att jag har iallafall gjort vad jag har kunnat. Iallafall försökt att få komma till tals och påverka en samhällsutveckling mot någonting som jag tror är rätt riktning.

Norrlänningar som inte finns

Norrlänningar som inte finns

Kommentarer 6 kommentarer

Norrlänningar_finns_inte
Saxat från Vidsel Test Range hemsida. UNPOPULATED 100%
Finns vi inte eller räknas vi inte? Nu senast är det vår protest mot Vidsel Test Range som vill lägga beslag på ett stort område som är delvis privatägt. Folk lever och bor i eller i utkanten av detta området. Andra är där all sin fritid eller delar av sin fritid. Detta är vår livsmiljö på olika sätt.

UNPOPULATED AREA: 100% står det på Vidsel Test Range hemsida där de marknadsför området. Udtjaområdet på 1650kvadratkilometer är idag obefolkat. Man släpade ut de som bodde där och som ville fortsätta att bo där. De fick inget val. Man tvångsinlöste deras hem. Detta hände 1958. Idag vill man utöka området temporärt under vissa perioder. Där bor det också folk. Även det området står på samma sida som UNPOPULATED AREA 100%. När man sedan sammanbinder Udtjaskjutfältet med Esrange i Kiruna får man ett område som sträcker sig 350km och 24 000 kvadratkilometer (se Wikipedias lista över Svenska läns storlek och jämför) av norrlänningars hemmiljö. UNPOPULATED AREA 100% står det längst ned.

För oss som lever här uppe i Sveriges utkant är det grymt förnedrande att bli marginaliserade på detta viset. Det handlar inte om man är same, nybyggare eller inflyttad på senare tid. Ibland är det en vattendamm som skall byggas. Ibland är det gruvor som skall byggas. Ibland är det bombmål man behöver. Vi räknas helt klart inte!

Kolonialismen är ett faktum. Jag gillar inte att prata om den men det är oundvikligt. Om tvångsförflyttning inte är kolonialism vad är det då? Om Vidsel Test Range landgrabbing för att de skall kunna bedriva sin ekonomiska verksamhet inte är kolonialism vad är då kolonialism? Jag kan varmt rekommendera Po Tidholms artikel Välkommen till Västindien i tidningen Filter (följ länken).

Möteshysteri

Möteshysteri

Kommentarer 1 kommentar

Möteshysteri
Annika från Swedish Lapland kör som vanligt faktaspäckade argument för besöksnäringen. Åter igen visar hon en tydlig riktning åt vilket håll vi arbetar.
Känner att jag håller på att drabbas av någon slags möteshysteri. De senaste dagarna har det nog varit minst 6 timmar möte per dag. Viktiga och bra möten som känns väldigt relevanta för turismen och vår framtid. Trevliga samtal runt kaffekoppar men ack vad jag vill ut och träna hundarna nu.

Laponia rádedibme – ett öppet rådslag om besöksnäringen inom Laponia var först ut. Här träffades några turistentrepenörer, samebyar, Naturvårdsverket, destinationsutvecklare m.m. Samtalet kretsade kring de nya föreskrifterna för Laponia, alla parters problembilder och funderingar och en del annat. Intressanta samtal på ett öppet och avslappnat sätt. Detta känns riktigt bra inför den kommande framtiden även om allt inte blir som jag önskar.

Därefter en intervju med Strukturum där vi fick ge vår syn på turismutvecklingen i Jokkmokk, flaskhalsar, möjligheter och mycket annat. Både sett från ett Jokkmokksperspektiv men även sett ur vårt företags synvinkel. Givetvis blev även detta samtal om markanvändningen och hotet från skogsbruket, gruvetableringar och vindkraftsparker. Ett mycket givande samtal och jag uppskattar verkligen Strukturums initiativ att försöka kartlägga behoven och hjälpa oss små entreprenörer inom olika branscher.

På Destination Jokkmokk träffade jag en kväll ett stort gäng studenter från Naturturismutvecklingsprogrammet i Jokkmokk och studenter från LTU. Studenter som alla vill arbeta inom event och besöksnäring. En tydlig signal på att det även är en attraktiv näring där man kan tänka sig att arbeta i framtiden.

Fjällens besöksnäring och framtiden i Swedish Lapland hette det sista samrådet denna vecka. Här handlade samtalen omkring infrastrukturen i fjällen, markanvändning, turismens utveckling och dess ekonomiska tillväxtfart som är hissnande jämfört med de andra basnäringarna i vårt land. Intressanta samtal om hur vi skall arbeta på lokal nivå i kommunerna och på regional nivå i Swedish Lapland.

En reflexion från min sida är att besöksnäringen håller på att tuffa till sig en del. Gemensamt börjar vi resa oss, organisera oss och visa på en gemensam riktning. Vi vill nått och vi tillför något till samhället. Det glädjer mig massor att det numera är så självklart att vi pratar om en turism som inte skall köra över lokalbefolkningen utan att den skall utvecklas på ett skonsamt sätt gentemot människor och natur. Vi pratar om att vi är en näring som också skall finnas med i markanvändningsplaner. Spelreglerna håller på att ritas ut.

Världens hårdaste miljölagstiftning

Världens hårdaste miljölagstiftning

Kommentarer 4 kommentarer

Northlandgruvan i Pajala är uppbyggd efter världens hårdaste miljölagstiftning hävdar dagens gruvförespråkande politiker. Det har jag själv fått höra på både medborgardialoger och politikerutfrågningar vid ett flertal tillfällen. Hur fungerar då denna miljölagstiftning som tydligen är så fantastisk i verkligheten?

Hösten 2013 har Northland enligt (inklippt inslag ovan) TV4 Nyheterna ännu inte byggt klart sitt reningsmagasin. Alltså släpper de ut orenat vatten direkt ner i Lainioälven. Inte nog med detta. Under sommaren 2014 får man ett haveri där stora volymer förorenat vatten rinner ut i ett myrlandskap där bland annat Pilgrimsfalk häckar. Förorenat vatten som innehåller tungmetaller som i sin tur rinner vidare mot Muonio älv och därefter ner i nationalälven Torneälv. Tor L. Tuorda har flygbilder över området på sin naturblogg och mer information om detta.

Northlandgruvan är dessutom en ekonomisk flopp. Söker man på Googel på ’Northland ekonomi’ så är det spaltmeter om rekonstruktioner, börsstopp, finanser som inte är goda, sjunkande järnmalmspriser, ekonomiska kriser osv.

Många politiker försöker förgäves försvara gruvindustrin och jag kan inte riktigt förstå varför? Studerar man Pajala kommuns befolkningsutveckling så kan man se ett befolkningstapp på ca 50-100 personer/år fram tills 2011 då Northland fick byggnadslov. Därefter har befolkningesutvecklingen planat ut men någon markant ökning kan man inte se. Den enorma befolkningsökningen som man tror att en gruva skall bidra med blir istället en utplaning under några år medan gruvan förorenar områdena runt den. Den nedlagda Svartträskgruvan utanför Storuman är ett dagsfärskt bevis på detta.

Världens bästa miljölagstiftning och den fantastiska vitamininjektionen för bygden är med andra ord egentligen som att pinka på sig. Man blir lite små varm för stunden men sedan står man där i ett par förorenade byxor.