Expedition-arkiv - Sida 8 av 13

Boktips: Till fjällens ände av Nicklas Blom

19 december, 2015 Matti Kommentarer 1 kommentar

Till_fjällens_ände_1 — Ett av många uppslag ur boken ’Till fjällens ände’.

För några veckor sedan damp det ned ett paket i vårt lilla torp. I paketet låg boken ’Till fjällens ände’ skriven och fotograferad av kompisen Nicklas Blom. Nicklas är killen som jag för några år sedan i det närmaste idiotförklarade då han ville köpa ett hundspann. Nicklas köpte iallafall ett hundspann, tränade sina hundar mer än många andra hundförare och gjorde sedan en resa från sin stuga i Åre till Treriksröset. Detta har även gjorts en film om ’Heading North’ (finns på Yoputube).

Boken är en riktig coffetable bok. Stort härligt format med massa fina bilder och modern layout. En bok som man kanske inte läser från pärm till pärm men gärna tar lite i taget tillsammans med en mugg rykande hett te eller en rökigt skön whisky. En bok som man kan drömma sig ut på tur med.

Texten är skriven med känsla och ibland både lite roligt och riktigt klokt eftertänksamt. Vi citerar Nicklas: ’Hobbypsykologen i mig vill tro att mycket av orsaken till mental ohälsa är att många människor inte lever de liv de skall leva.’ lite längre ner fortsätter det med ’Den sk civilisationen är en bromskloss för människor som vill slå ut sina vingar och prova attt flyga. Ängsligheten för vad omgivningen skall tro är större än tillfredsställelsen att leva som man själv vill.’ Detta är typiskt klara insikter från en människa som varit på färd och upplevt enkelheten i naturen.

När jag har tittat i boken så måste jag medge en sak. Nicklas behöver en kurs i att packa släden! Hälften av utrustningen hänger ju utanpå som om det vore en julgran. Annars förmedlar bilderna en känsla av livet där ute i markerna med ett hundspann. En känsla av kyla, vind, fridfullhet, äventyr, harmoni, frustration, glädje och mycket mer. En bild fungerar ju så att jag läser in mina egna upplevelser i kombination av det Nicklas vill förmedla.

Boken ’Till fjällens ände’ är nog ett av de bättre julklappstipsen som jag kommer på till alla som håller på med hundar, friluftsliv eller bara är intresserade av livet i norr. I min bokhylla kommer den utan tvekan att finnas och påminna mig om hur fel jag hade. Tydligen så kan man köpa ett hundspann. Jobbar man bara tillräckligt hårt som Nicklas har gjort så omvandlas en dröm till en verklighet!

Till_fjällens_ände_3 — Första veckorna fick vi köra med äggklockan. 10 minuter var och sedan den andres tur. Här är det Stina som har tiden till sin fördel.

Till_fjällens_ände_2 — Verkligheten är inte alltid som en turistbroschyr…

Wildsweden och Stora Turismpriset 2015

28 oktober, 2015 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Älgsafari_rapadalen_sarek — Älgko inne i Sareks nationalpark.

Marcus Eldh och företaget Wildsweden fick i år det Stora Turismpriset 2015. Det är ingen slump att priset gick just till Marcus. Han är en kollega i branschen som arbetat målmedvetet och proffsigt under en längre tid med naturturism. Fokus har varit olika typer av viltsafarisatt locka besökare till genuina naturupplevelser med olika typer av safaris som älgsafari eller björnskådning och vargspårningsturer på vintern.

Motiveringen till Wildswedens vinst är: ”Vinnaren är ett föredöme för svensk turismutveckling genom att visa vägen för hur man med små resurser kan samproducera och paketera kunskapsintensiva naturupplevelser. Företaget har nått en hög internationaliseringsgrad med framgångsrika metoder för export. WildSweden bedriver ekoturism hela året i stora delar av landet.”

Att Wildsweden fick detta priset är ett erkännande för naturturismen och ekoturismen. Marcus har verkligen visat att det inte alltid är de stora flådiga satsningarna som är de rätta. Man kan komma långt med små resurser och faktiskt göra skillnad för arbetssituationen ute i glesbygden. Än en gång hatten av för Marcus och Wildsweden och grattis till ett välförtjänt pris!

Tillsammans försöker vi, Wildsweden och Jokkmokkguiderna, nu att lansera en Älgsafari i Rapadalen, Sareks nationalpark. Hösten 2015 fick vi inte nog med bokningar. Inför 2016 har vi däremot både förfrågningar och intresserade resebyråer som idag står redo och väntar på nästa års priser och datum.

Royal Canin hundmat, testad

9 oktober, 2015 Matti Kommentarer 4 kommentarer

Royal_canin_1 — Livet där ute är tämligen krävande för hundarna. Det ställer utan tvekan stora krav på hur vi fodrar och med vad. Denna bild är tagen strax söder om Nikkaluokta när vi kommit undan den värsta stormen uppe på fjället.

Under januari 2015 började vi lite försiktigt att testa ett för oss nytt foder till våra hundar. Vi hade kollat runt på marknaden och mycket pekade mot Royal Canin. Detta är ett foder som vi sneglat på under en längre period. De har två högenergifoder Royal Canin Endurance 4800 och Royal Canin Marathon 5000.

Under vårvintern brukar våra hundar tappa vikt vilket de även gjorde under föregående säsong. Däremot märkte vi en stor skillnad på att de inte tappade lika mycket. Endurance är ett foder med mer energi och dessutom med mycket hög smältbarhet vilket har lett till att hundarna kunnat hålla vikten bättre.

Marathon är snäppet vassare än Endurance men har ett tämligen högt kilopris. Vi använde under förra säsongen ca en säck (12kg) Marathon/vecka på de 30 hundarna som jag hade med mig ut på långtur. Alla hundar fick några kulor varje dag men de som var tunnast gav jag lite extra av just detta. Det jag menar är att vi använde en säck Marathon/vecka som extra tillskott. Basen bestod av ca 350gr RC Endurance 4800 och ca 250-500gr färskfoder/dag.

Under höstträningen i år har vi inte haft de vanliga problemet med att hundarna plötsligt avmagrar snabbt. Detta har tidigare berott på att belastningen (träning och kyla) ökat och vi inte har hunnit med att öka fodergivan tillräckligt. Här är fodret inte hela sanningen men helt klart en mycket viktig faktor. September har dels varit varm och vi har inte kört riktigt lika hård träning i år som förra året. Men jag upplever att man har lite mer tid att reagera med detta foder.

Jag vill verkligen poängtera att Precept som vi tidigare körde på också var ett bra foder. På det fodret såg vi att vi hade väldigt få skador på hundarna och att äldre hundar var mjuka i kropp och leder jämfört med tidigare foder som vi använt. Alla som arbetade på Lupus som som säljer Precept var dessutom mycket trevliga och kunniga. Som exempel så har de en kostrådgivare som man kan mejla och/eller ringa då man har frågor. Enda anledningen att vi bytt foder är för att vi helt enkelt behövde ett energitätare torrfoder och det saknades i Precepts sortiment.

Nu efter nio månader med Royal Canin Endurance och Marathon så kan jag varmt rekommendera detta för hårt arbetande hundar. Nu funderar ni säkert på om vi är sponsrade men det är vi inte. Däremot så köper vi ca 3 ton/beställning och då kan man alltid förhandla om en mängdrabatt. Fodret är inte billigt, men det är såpass viktigt för en arbetande hund med bra mat att den kostnaden får man ta. Har man inte råd med ett bra foder så har man för många hundar. Enklare än så är det inte!

Ett bra torrfoder är basen för vår utfodring av våra hundar. Jag återkommer lite senare med hur vi nyttjar torrfodret i kombination med våtfoder och varför vi gör det.

Royal_canin_2 — Royal Canin Endurance och Royal Canin Marathon i kombination med lite färskfoder visade sig fungera kanonbra.

Vildmarkskänsla och paddling i Lappland

15 augusti, 2015 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Paddling_lappland_vildmark_6 — Kanadensare, lägereld, tarp, kokkaffe och mycket mer gör att paddelturerna får en riktig vildmarkskänsla.

Ännu en tur med kanadensarna är bakom oss. En fin tur med fiske, bärplockning, vandring, fotografering, intressanta samtal, eld, kaffekok och mycket mer. Pärlälvens naturreservat är en riktig pärla här i norr. Gamla skogar, sjöar, älvsträckor, myrmarker, lågfjäll och en hel del spännande småsjöar.

Denna vecka var ganska blåsig. Vågor som mätte runt 70 cm och mer när det var som värst, vilket inte är speciellt muntert då man sitter i en öppen kanadensare. Under nästan två dagar gjorde vi annat än att paddla just pga av vinden. Näst sista dagen väntade vi hela dagen innan vi sent på eftermiddagen sköt ut kanoterna. Vågorna var fortfarande hyfsade och kanoterna skuttade hit och dit.

Nätterna börjar bli allt mörkare och man kan verkligen känna att hösten har kommit till Lappland. Röken från den falnande elden letar sig in i det öppna tältet och sticker lite gott i näsan. Ute från sjön hör man storlommen skria och vildmarkskänslan infinner sig på ett skönt sätt. Man somnar gott och äntligen är sovsäcken så där efterlängtat lagom varm och skön.

Paddling_lappland_vildmark_7 — Det står en hel del riktigt fina öringar i detta området. Vi tar bara det vi äter och hoppas att även framtida generationer kan få uppleva samma som oss.

Paddling_lappland_vildmark_5 — Hjortron, hjortron och hjortron…men inte moget över allt ännu.

Paddling_lappland_vildmark_1 — Flippa är som våra huskys. Vilar när det finns tillfälle och är aktiva när det är läge.

Paddling_lappland_vildmark_2 — Humlorna arbetar frenetiskt. ’The winter is coming’!

Paddling_lappland_vildmark_4 — Våra tält och uppdragna kanoter ligger i en skyddad vik medan vi gjorde en kortare topptur upp på Farforita.

Paddling_lappland_vildmark_3 — En av middagsöringarna är säkrade!

Paddling_lappland_vildmark_8 — Mörkret sänker sig över sjöarna, skogarna och fjällen. Hösten har kommit till Lappland.

Med kanoten i Pärlälvens naturreservat

2 augusti, 2015 Matti Kommentarer 3 kommentarer

Kanottur_karats_pärlälvensnaturreservat_1 — Med kanadensare färdas man lugnt och stilla. Man kan lasta god, tung mat utan att det tynger i en ryggsäck. Utan tvekan ett vildmarkens färdsätt!

Med kanadensarna har vi nu paddlat i delar av Pärlälvens natureservat. Ett område som är känt för sin väglöshet och de gamla skogarna. Ett område med sann vildmarkskaraktär men ändå ett område där människor bott och levt under lång tid och än idag lever människor väglöst. Ett område som man från Försvarets Material Verk försöker lägga beslag på helt eller delvis som ett testområde för sin verksamhet om ni kommer ihåg höstens kamp ’Beslagta inte Jokkmokk’. (Gå gärna med i vår Facebookgruppen ’Beslagta inte Jokkmokk’ och håll dig uppdaterad om någonting händer. Vi kommer att behöva allt stöd vi bara kan få för att hålla FMV på avstånd.)

Under några dagar har jag färdats i detta område med ett engelskt par som mina gäster. Vi har paddlat, bakat bröd, vandrat, kokat kaffe, sovit i tält, halstrat nyfångad harr, abborre, gädda och öring. Ett område där man som icke fiskespecialist med lätthet kan äta fisk dagligen om man bara vill och lägger lite tid på fisket.

Att få sitta där vid en sjö med kanoterna uppdragna invid en lägereld och se solen sakta sjunka samtidigt som lommen skriker utifrån sjön. Se den obrutna skogshorisonten på andra sidan av sjön. Peta kaffepannan in i glöden för att värma en sista mugg kaffe. Att få se ryggen av storöringen som bryter den stilla vattenytan i sin jakt på mat. Att få känna doften från markerna och höra den tunga andhämtningen från de trötta hundarna som ligger bredvid… Livet där ute. Jag säger det om och om igen. Livet där ute på färd det är verkligen någonting alldeles speciellt.