Första Tosdagen i Februari varje år sedan 412 år tillbaks har vi Jokkmokks Vintermarknad. För oss i Jokkmokk är detta som nyårsafton. Året indelas i före respektive efter marknaden. En marknad som är en klart märkbar vändpunkt för ljuset. Efter marknaden är det tydligt att solen orkar allt högre över horisonten.

Min syster Jenny har konstutställning tillsammans med fotograf Maria Klang. Man kan även läsa mer om Jennys tankar runt konsten och företagandet i ett fint reportage i Kuriren. Just detta är så typiskt Jokkmokks Marknad. Det är ett skyltfönster ut i världen och man kanske inte tjänar pengar just under själva marknaden men däremot så skapar det kännedom om att Jokkmokk med allt vad det innebär existerar.

Hundspannsturerna är slutsålda sedan länge hos Stina och mig samt de företag som vi samarbetar tillsammans med. Vi har därför nu börjat att sälja en tur med de renskötare vars betesmarker vi använder för våra hundspannsfärder. Man får helt enkelt hänga med ut i det dagliga arbetet och vi får åter igen bekräftat att folk vill uppleva saker som inte är allt för tillrättalagt.

Just de samiska upplevelserna tycks komma starkt i Jokkmokksområdet. En tjej som heter Anna Kuhmunen har startat ett företag som heter Silba Siida. Anna känner den samiska kulturen väl och delar öppenhjärtligt med sig. Nya kollegor i branschen är välkommet om de är seriösa. Det är tillsammans vi gör Jokkmokk till en åretrunt destination.

Jokkmokks Vintermarknad är en kul händelse men farten på vår verksamhet efter marknaden sänks endast något. Jag kan räkna helt lediga dagar innan 1 maj på min ena hands fingrar som det ser ut just nu. Ett jobb som inte känns betungande utan jag ser faktiskt fram emot lägereldar, kaffekok, hundspannsfärder och möten med människor från när och fjärran.