Änok – Vad är rätt och vad är fel?

Änok – Vad är rätt och vad är fel?

Änok_kvikkjokk
Änok med Sareks nationalpark i bakgrunden. Området ligger i västra delarna av Jokkmokks kommun.
Änok som ligger väster om Kvikkjokk i Jokkmokks kommun har varit på tapeten ett tag. Ägarna av detta område har fört en kamp för sina rättigheter att avverka området som ligger precis i utkanten av Laponia världsarvsområde. Naturvårdsföreningen har kämpat emot liksom många naturälskare.

Stenmans som äger marken har hela tiden hävdat att de äger marken och skall själva ha rätt att besluta om de skall hugga eller inte. Flera gånger har jag skakat på huvudet åt deras vansinnesvilja att önska hugga så långt in i en fjälldal. Områden som har helt unika naturvärden. Områden som betyder mycket mer än pengar för många andra människor.

Samtidigt har jag också irriterat mig på hur människor här i norr inte själva får sköta de områden de äger på sitt eget sätt. Om skog skall lösas in som naturreservat så är ofta inbytesmarkens värde långt under den mark som de blir av med. Med andra ord så tar man kapital från lokalt boende i Jokkmokk.

Ni kan läsa tidigare blogginlägg om detta. ’Änok kommer inte att avverkas’ samt ’Skyddade skogar kräver ansvar’. Läs även Maciej Zarembas reportage ’Skönheten och odjuret’

I dagens Kuriren kan vi hur som helst på ett sätt glädjande och på ett sätt tragiskt läsa att bröderna Stenman har rätt att hugga Änok MEN otroligt roligt även att de vill göra området till ett Naturreservat. Frågorna kvarstår dock. Hur skall markägare ersättas? Har vi icke markägare rätt att tycka saker om mark som ägs av andra eller ska markägarna få göra exakt som de själva önskar? Försök se allt ur olikas perspektiv innan du svarar så ser du hur lätt det blir…

Träningshelg med draghundar och hundförare

Träningshelg med draghundar och hundförare

Draghundsläger_jokkmokk_3
Omkörningar, möten, passager, lösa hundar osv. Här möter Linda Stina, Kim och mig med sitt storspann. Vändplanen ligger bakom sista spannet.
Denna helg mötte vi upp ett 20-tal personer med hundar. Samojeder, grönländare, siberian huskys, alaskan malamuter och alaskan huskys. Vi har kört hund, fikat, ätit, blivit blöta, ljugit och bytt erfarenheter med varandra.

Upplägget att hålla till i en stuga/camp som bas och att alla kör ut efter en väg och MÅSTE vända och möta alla på vägen tillbaks har varit superbra. Det har hänt saker runt stugan hela tiden. Spann har startat och kommit hem. I stugan har det suttit folk och fikat och torkat sig. Oavsett hur man kör med sina hundar så har alla kunna varit med tillsammans. Lärt av varandra och hjälpt varandra.

Det är några saker som är riktigt glädjande. Det ena är att jag upplever malamuter och grönlandshundar idag som mycket mer hundsociala än för 20 år sedan. Riktigt glädjande!

Det andra är att denna träff var planerad för flera år sedan. Jag backade då ur som arrangör då klubben krävde att alla skulle vara medlemmar i Polarhundsklubben. Nuvarande styrelse kunde köra detta som en öppen träff. Det har varit medlemmar, icke medlemmar, stamtavlehundar och icke stamtavlehundar. Alla har kommit som har haft lust att köra hund och träffa folk. Tack till SPHK Övre norra för detta…äntligen!

Underlaget i kombination med allt regn gjorde att tassarna har fått ganska mycket slitage. Våra hundar gick hälften av den planerade distansen. Allt liv runt omkring påverkat framför allt de yngre hundarna mentalt så hundarna kändes ganska nöjda då vi lastade för hemfärd.

Tack alla som kom för att ni hjälpte till att göra allt till en trevlig helg. Vist kör vi nästa höst igen! Vill även tacka Sveaskog som upplät mark och koja åt oss.

Draghundsläger_jokkmokk_1
Här snackar vi stora hundar… Sofia med sitt spann under ett möte.

Draghundsläger_jokkmokk_2
Stina umgås lite med sina hundar.

Åsså blir det helg…

Åsså blir det helg…

Jokkmokks_väder
Det ser ut att bli en blöt lördag…
Under den kommande helgen ska vi arrangera en träningshelg för draghundar i Jokkmokk. Tälta, ljuga, elda, koka kaffe och givetvis köra hund! En helg som vi planerat sedan länge och sett fram emot.

Nu har jag fått en sån här manlig förkylning med allt vad det innebär. Ont i kroppen, snorig, huvudvärk, varm, kall och det är bara jag som förstår hur synd det är om mig. Stina är också förkyld men måste ha fått en betydligt mildare variant tror jag. Hon är nämligen inte alls så lidande som mig.

Tog en titt på vädret och… Ja vad ska man säga!? Det kommer att bli blött och slaskigt gissar jag. Yr.no lovar upp till 50mm. Alltså en halv decimeter vatten. Men skam den som ger sig. Klart vi ska ut och köra!

Gruvbolagets argument har tagit slut

Gruvbolagets argument har tagit slut

Gruva_jokkmokk_kuriren
Flippa då vi var med Norrbottens Kuriren till området där den tänkta gruvan skall hamna.
I gårdagens Norrbottens Kuriren kan vi läsa följande:
’Turistentreprenören Matti Holmgren, stämplad av bolaget som bidragssökare…’ Att gruvbolaget stämplar mig som bidragssökare torde i detta fallet tangera förtal då varken jag som person eller företaget som jag driver söker bidrag.

I en annan artikel uttrycker bolagets VD sig klumpigt igen. ’–De är bara ute efter pengar!’ säger han om Jåkkågaska sameby. För det först så kan man ju undra vad gruvbolaget är ute efter själva, och för det andra så är det väl inte mer än rätt att lokalbefolkningen får någon typ av kompensation för intrånget! Kanske en del av vinsten? På det sättet som bolaget uttrycker sig så tangerar det utan tvekan till hets mot folkgrupp.

Läs gärna Anna Hövenmarks blogginlägg ’Så jäkla oförskämt!’ om samma ämne. Till Anna vill jag bara säga tack för ett bra inlägg.

När det gäller arbetstillfällen så nämnde bolaget under våren 500 arbetstillfällen i gruvan + entreprenörer och servicearbetet runtomkring. Idag säger bolaget 250 personer i gruvan förutom ett hundratal entreprenörer och servicearbeten.

Jag har all respekt för de Jokkmokkare som önskar arbetstillfällen. Men jag kan tyvärr inte känna någon som helst respekt eller trovärdighet för just detta bolag som sänker sig till så låg argumentationsnivå.

Allt kan inte köpas för pengar

Allt kan inte köpas för pengar

Filminspelning_hundspann
Denna bild är från inspelningarna för ’Ingen Grenser’ med Lars Monsen och NRK. Här sköttes allt professionellt och exemplariskt.
Idag träffade jag ett utländskt filminspelningsteam som skulle filma våra hundar på torsdag. Någon typ av dokusåpa där deltagarna skulle köra några småspann med vagn. Det var bland annat till denna inspelning som vi behövde hundspannsvagnarna som vi kollade på tidigare i höst. Filmteamet var jättetrevligt folk och vi hade bra samtal längs inspelningsvägen.

Plötsligt slår det mig att vi pratar om helt olika grejer. Jag har hela tiden varit tydlig att vi inte ställer upp på något som helst tävlingsmoment. Varken under genomförandet eller i slutprodukten (programmet). Som tur är står det skrivet i flera mail till dem, på offerten osv. Killarna pratar om tävling och tidtagning medan jag pratar om en transport och hundspannstur.

Pengar är viktigt men inte allt. Vi genomför helt enkelt inte jobb som vi inte kan stå för. Det innebär 20 lök mindre på vårt konto. Mest synd tycker jag om filmkillarna för de hamnar i en bökig sits pga. att något med vår offert tydligen inte har gått fram.

Försökte att hjälpa dem att hitta någon annan som ville köra jobbet, men de jag pratat med vill inte heller de förknippas med något tävlingsmoment. Vill bara ge er alla ett råd. Var alltid övertydliga med de offerter och erbjudanden som ni skickar ut.