Visar inlägg för:
Tagg: Sjukvård

Sjukvårdsväska för friluftsliv

Sjukvårdsväska för friluftsliv

Förstahjälpen-väska-friluftsliv-2
Sjukvårdsväska för friluftsliv.
Sjukvårdsväskan som jag alltid tar med mig är inte speciellt anpassad för friluftsliv utan fungerar lika bra i de flesta situationer. Den innehåller dels några livsnödvändigheter samt en del annat som vi kommit fram till kan behövas. Det är lika viktigt att plocka in nya saker i väskan som det är att plocka bort sådant som fått utgånget datum eller blivit skadat.

Fyra punkter att tänka på:
1. Acceptera att det inte finns något perfekt förstahjälpen kit. Blir väskan för stor lämnas den hemma.
2. Utvärdera och gå igenom din väska efter varje tur. Kolla på utgångsdatum på mediciner och materiel.
3. Fyll inte väskan med saker du inte vet hur du använder.
4. Uppmana alla i gruppen att ta med personligt materiel som de vet att de behöver. Detta för att reducera trycket och vikten på din väska(tex en rulle tejp, elastisk linda, huvudvärkstablett och antiinflamatoriska tabletter samt 5 plåster).

En sjukvårdsväskas sex absolut viktigaste livräddare är följande:
– Sterila engångshandskar. Dessa skyddar dig mot smitta samt patienten mot dina bakterier.
– Pocket andningsmask. Skyddar vid hjärt- lungräddning (mun-mot-mun inblåsningar).
– Antihistamin. Kan kanske rädda liv vid kraftiga allergiska reaktioner.
– Acetylsalicylsyra. Kan kanske rädda liv vid hjärtinfarkt.
– Socker. Kan kanske rädda liv vid lågt blodsocker hos en person med diabetiker som blivit medvetslös.
– Antidiarré. Immodium verkar uppstoppande och kan förhindra allvarlig uttorkning.

Innehållet i min sjukvårdsväska hittar du på den nedladdningsbara Pdf filen här: Sjukvårdsväska-innehåll. Den kan ge en ide om innehåll i min sjukvårdsväska. Denna sjukvårdsutrustning använder jag dels under sommarens vandringar, paddelturer som vinterns hundspannsfärder. Korta som långa turer. Målsättningen är att den skall vara med så mycket som möjligt såväl på arbete som i vardagen.

Det är viktigt att komma ihåg att kunskap är det i särklass viktigaste att bära med sig. Det är inte din sjukvårdsväska i sig som räddar liv alltså måste du öva och utbilda dig kontinuerligt. Här kan jag verkligen rekommendera NOLS Wilderness Medicine sjukvårdsutbildningarna (Wilderness First Aid och Wilderness First Responder) som arrangeras på lite olika platser runt om i Sverige. Ta en titt på Lenas webbsida Crossing Latitudes eller kontakta henne på Facebook för mer information.

Förstahjälpen-väska-friluftsliv-1
Tänk igenom, utvärdera och strukturera.

Förstahjälpen-väska-friluftsliv-3
Det finns en hel del bra litteratur i detta ämnet. Inget slår dock en bra utbildning med praktiska övningar som jag ser som ett måste.

Influensa med perspektiv

Influensa med perspektiv

Influensa_perspektiv
Man har alla olika horisonter här i livet. En del tycker att livets slut är nära då de blir lite snuviga… Då har man nog inte riktigt förstått att det kan komma motgångar på riktigt också!
Så hamnade man däckad igen. Värk i kroppen, ont i lungorna, lederna känns som de skall rämna, ont i halsen och feberfrossa omväxlande med värsta svettatackerna! Man kan verkligen känna sig ynklig.

Denna gång är jag lyckligt lottad. Ligger inte långt ute på fjället, kan med gott samvete bädda ner mig i soffan och bara vara. Vist skall hundarna ha mat och vist är det nån tur som bara måste köras men i stort så har jag kunnat vila. Då kan jag tom njuta av situationen. Då finns det ingen anledning till att känna sig onyttig. Man har rätt att bara goa ner sig under yllefilten och känna hur muskler, leder och tom huden smärtar på ett ganska skönt sätt. Då när jag vet att detta är övergående.

När vi ojar oss för våra småkrämpor så ska vi sätta det i perspektiv. Det handlar inte om cancer, depressioner som gör att man vill få slut på livet, förlorade barn, förlorad syn/hörsel, konstant och ständig smärta och allt annat man kan drabbas av. Det handlar om en liten flunsa. En flunsa som värsta fall biter sig kvar nån vecka. Nä, gott folk. Sätt ert lidande i perspektiv här i livet och var glad för varje dag det bara handlar om en sketen influensa!

Dermatone solskydd testades

Dermatone solskydd testades

Solskyddsmedel_1
Dermatone solskyddskräm.
Solskyddsmedel är någonting som jag ofta glömmer hemma. Kanske känner ni igen de där tuberna som alltid står där i kylen eller i hyllan på toaletten. Att vi bör använda solskydd vet vi ju. Hudcancer är ingen lek och det finns mig veterligen tydliga samband mellan att bränna sig och att få hudcancer.

Dermatone är en fet vattenfri kräm som jag köper i små burkar. Främst använder jag det under vårvintrarna då jag färdas på fjället. Den lilla plåtburken är mycket liten, 14 gram + burk, och ryms lätt i fickan så den kan hållas varm och mjuk. Krämen mjukgör dessutom läppar, fungerar hyfsat på torrsprickor och luktar till och med gott!

Dermatone har en skyddsfaktor på 23 FPS vilket kanske inte är tillräckligt men jag resonerar som så att den burken följer med vilket inte andra tuber brukar göra. Alltså har jag iallafall skyddsfaktor 23 FPS istället för ingenting. 23 FPS skall enligt Dermatones egen hemsida innebära att 95,6% av solstrålarna skall blockeras. Detta är ingenting som jag har faktagranskat utan kan bara konstatera att med denna kräm så har jag inte bränt mitt ansikte.

Dermatons små burkar med denna feta kräm är bra för ansikte och utsatta partier av huden. Jag tror att det är för att den är såpass fet som den sitter kvar i ansiktet trotts att man svettas. Skall man smörja hela kroppen finns det nog salvor som är mer lämpade för större ytor av hud.

Jag har köpt mina burkar i Saltoluokta Fjällstations lilla shop och jag tror att många av Fjällstationerna säljer denna kräm. På nätet kan man hitta de klassiska burkarna hos Addnature.

De tre oturssystrarna

De tre oturssystrarna

Working_husky_z-kullen
Z-kullen under deras första dygn. De födes runt 20 Juni 2012.
I dag fick en av våra siberians somna in. Zoya som blivit ormbiten häromdagen. Det är alltid tråkigt när en såpass ung hund, som borde ha hela sitt liv framför sig inte får sitt liv. Vad som däremot är bra är att vi fick hem henne och att hon inte lade sig ute i skogen under en gran och dog där. Ni kan läsa mer på vår kennelsida, Working Husky Kennel om Zoya.

Zemlan som är en av de tre systrarna i z-kullen bröt sitt bäcken ben under förra hösten. Och Zuss bröt ett ben i foten nu för någon vecka sedan. Så nog har det varit en oturstrio så långt. Men gammalt så säger man ju att olyckorna ofta kommer tre på raken om man nu ska vara skrockfull. Så nu hoppas vi på lite medvind framöver.

Känner man nått för sina hundar då man har närmare 50 olika individer. Självklart! Annars ska man pyssla med maskiner. Det är jobbigt att sälja hundar, avliva gamla goa hundar och som nu förlora en ung hund som man hoppats på en framtid med. Med 50 hundar som har en snittålder på 10 år så blir det ca 5 hundar/år som skall vandra vidare. Vi måste helt enkelt hantera det. Jag tror inte att vi/jag blir avtrubbade. Däremot så lär man sig att dels hantera situationen mentalt men även att man acceptera att livet faktiskt är på detta viset. Döden är tråkigt nog endel av livet

Wilderness First Responder 2013

Wilderness First Responder 2013

Wilderness_first_responder_3
Volker med ett ben fixat för transport.
Under helgen som var gick jag en Wilderness First Aid utbildning på Saltoluokta fjällstation. Utbildningen arrangerades tillsammans med Crossing Latitudes och är en del av NOLS utbildningar. Hur som helst så var det en givande utbildning.

Wilderness First Responder är den två veckor långa utbildning som jag tog hösten 2010. Efter den är man certifierad Wilderness First Responder. Nu krävdes det en återcertifiering vilket jag lyckades klara. Ett teoretiskt prov samt en praktisk test där man skall lösa en patients problem. Något stolt kan jag nu fortsätta att kalla mig Wilderness First Responder. Samma utbildning som krävs av fjällräddare, brandkårspersonal m.m. i USA. Med andra ord en internationell utbildning och certifiering.

Dessa sjukvårdsutbildningar är roliga att vara på. Lena som håller i utbildningarna brukar se till att man får sig ett och annat skratt. Dessutom så bestod gruppen av bra och trevligt folk med liknande intressen. Man får givetvis skärpa till sig för att fixa övningarna. Spikar i händerna, allergiska reaktioner, andningsproblem, brutna ben och armar, nack- och ryggskador och allt detta i en salig blandning. Givetvis utsågs Volker och jag till hypotermioffer. Dvs vi fick hoppa ner i en fjällbäck med kläderna och sedan räddade och upptinade. Så nu slipper jag midsommartvätta mig!

Wilderness_first_responder_1
Little-Ann och jag fann varandra direkt efter HLR delen av utbildningen…

Wilderness_first_aid_2
Behandlar man mentala åkommor före skärsår? Volker in action som patient!

Wilderness_first_responder_4
En spik i handen kan ju upplevas som ett problem.
Foto: Lena, Crossing Latitudes