Browsed by
Etikett: Jokkmokk

På resa till sydliga breddgrader

På resa till sydliga breddgrader

Jämtlandsresa_juni_6
Annie äter grönt gräs så det står härliga till.
Befinner mig just nu på resande fot i sydligare nejder. Närmare bestämt Jämtland. Redan då jag passerade Polcirkeln kände jag ett sting av hemlängtan. Ja, det är faktiskt sant. Samtidigt så är Jämtland ett fantastiskt län och är man jämte så förblir man alltid jämte! Det är en stolthet som man bär med sig inombords helt enkelt.

Min mormor bor kvar i eget hus mitt i Åre trots att hon är 96 år. Förvisso får hon hjälp av hemtjänstens personal dagligen. Tänk vilket fantastiskt land vi bor i. Till exempel så kan hon för 200kr/månad ha ett alarm i sitt hus med 24/7 passning av stand by personal. Personal som kommer och hjälper utan att först ta visakortet. Personal som är sköna människor som bryr sig om min mormor. Larmet är bara ett av flera hjälpmedel som hon har fått utan att måsta kasta upp tusentals kronor. Ett hyfsat solidariskt Sverige måste jag säga!

Min mormor har tidigare haft en helt fantastisk trädgård mitt i Åre by. Fullt med olika växter från när och fjärran. Med sina gröna fingrar och ett brinnande intresse har hon fått dessa att frodas vid foten av Åreskutan. Är det nu något som är tråkigt så är det att se hur hennes livsverk växer igen då hon inte längre orkar hålla allt i ordning. Samtidigt blir man påmind om att de gamla som funnits för oss som barn inte alltid kommer att finnas där. Livet är en begränsad tid.

Det är iallafall trevligt att vara hemma i Jämtland. Dyka in på Lundhags outlet, dricka kaffe med mor, titta till stugan som farmor och farfar byggde då de levde. Promenera på stigar där mitt friluftsintresse grundades och se alla välkända siluetter av fjäll som jag så många gånger drömt mig bort till. Med andra ord ett Jämtland som jag gärna skulle besöka oftare än vad jag tar mig tid till.

Jämtlandsresa_juni_1
Med kaffe och vitaminer är sträckan Jokkmokk – Mörsil endast trevligt ödsliga norrlandsvägar. (oragne=apelsin=vitaminrikt)

Jämtlandsresa_juni_4
Vissa blommor är mycket livskraftiga och lever vidare i min mormors trädgård.

Jämtlandsresa_juni_5
Äppelträd som blommar i Åre.

Jämtlandsresa_juni_3
Min mor med hundarna i det som var nyplantering då jag var barn. Åren tycks verkligen gå…

Jämtlandsresa_juni_2
Flippa tycks inte alltid förstå varför Annie skall följa. Annie arbetar å sin sida intensivt med att hålla reda på Flippa.

Storm och brutna ben

Storm och brutna ben

Storm_brutna_ben_1
I hundgården rök våra parasoller. Nu behöver vi alltså nya lösningar för att få bättre skugga i hundgården.
En hyfsad storm har dragit fram över Norrbotten. En hel del träd har farit omkull både lite här och var liksom allt annat som inte varit väl förankrat. Elavbrotten har avlöst varandra och helikoptrarna patrullerat längs elledningarna för att snabbt lokalisera vart det funnits problem. Inga konstigheter med det utan helt naturligt lite väder bara.

Själv så haltar jag omkring och försöker få Stina att förstå hur synd det är om mig. Hon tycker att jag är gnällig men det är tämligen oskönt med ett knäckt revben. Nu är det inget träd som blåst över mig eller någon björn som attackerat mig. Jag har bara lite löjligt böjt mig över en bänk med en valp i famnen som sprattlade.

Njutningen med smärtan från revbenet finns i alla fall där. Jag tänker väldigt ofta på hur mycket man skall värdesätta sin hälsa. Jag tänker på alla som inte får vara friska. Då snackar jag inte om en liten förkylning eller nått knäckt revben. Man skall verkligen inte ta någonting för givet. Man måste bara se till att ta vara på livet här och nu. Dels värna om sin egen tid på denna planeten men lika mycket tänka på att vara okej mot andra medmänniskor. Såväl dagens människor som de som förhoppningsvis skall leva på denna planeten i framtiden.

Jag kan faktiskt känna en glädje över smärtan att det bara är ett litet revben som gör ont. Glädje över att veta att om några veckor är det antagligen okej igen. Det är en glädje som smärtan gör mig påmind om. Alltså finns det en liten njutning i smärtan.

Storm_brutna_ben_2
En rofylld del av världen när det värsta som händer är att en parasoll blåser sönder…

Barn till låns

Barn till låns

Barn_till_låns_3
Kanadensare är verkligen ett fantastiskt sätt att färdas på när man har barn med.
Här om dagen fick Stina och jag låna ett barn. Inte vilket barn som helst utan systersonen. När vi rullade in med bilen lastad med kanoter på deras gård, 5 minuter försent, förklarade han att han minsann kunde klockan! Sedan styrde vi in mot vildmarken och äventyret.

När skall ni skaffa barn då? Frågan kommer ganska ofta till Stina och mig. Det frågas verkligen i all välmening men det inget man skall ta för givet, att alla bara kan skaffa barn hur som helst. Det är många människor som sliter med att de vill men inte kan. För oss är det annat som styr. När man lever ett sådant liv som vi har valt att leva så finns det faktiskt inte plats för egna barn. Man kan skaffa en hobby som frimärkssamling utan att egentligen ha tid för det men barn är ett ansvar på ett helt annat sätt. Barn är ansvar för en annan människas start på dennes liv! Det är ingenting som man bara kan skjuta upp eller pausa tills hundarna är tränade.

Nu har vi förmånen att kunna låna barn vilket vi nyttjar på tok för sällan. Verkligen lyxigt. När jag ser dessa barn blir det bara allt mer tydligt och klart för mig hur viktigt det är att vi idag tänker på VAD överlämnar vi till dem efter våra liv? I vilket skick kommer planeten att vara? Kommer de att kunna skaffa mat, försörjning, leva ett tryggt liv? Dom kommer att finnas kvar här på planeten efter att vi har kastat in handuken. Dom kommer i sin tur att känna ansvar för nästa generation. Vi har verkligen ett ansvar som man inte kan bortse ifrån! Faktum är vi har bara barnen till låns men även jorden vi lever på är till låns.

Vill du läsa mer om barn, konst, trädgårdsliv och att leva här i norr så ta en titt på min systers blogg. Fröken Humla.

Barn_till_låns_4
Kablekan har börjat blomma.

Barn_till_låns_1
Med kanoten kan man färdas tyst. Vi såg älg, tranor, sångsvan, änder, skrakar, solande gäddor och små abborrstim som snabbt drog iväg under kanoten.

Barn_till_låns_2
Shit happens… men det som är blött torkar snabbt i solen och learning by doing fungerar kanon!

Barn_till_låns_5
Med en kanot kommer man in i myrområden där man ogärna vandrar.

Över våra huvuden

Över våra huvuden

Flygövning_jokkmokk_2
Behöver man sätta ett attakmål mitt inne i en by och göra skenanfall rakt mot denna? Vi bor och lever ju här? Våra hem!
Bilden är från sommaren 2015 under samverkansövningen med Nato. Då gjordes inflygningar mot byn Mattisudden och utländsk militär fanns på plats.
Åter dundrar det stridsflyg över våra huvuden här i Jokkmokksområdet. Detta har nu pågått mer intensivt under den senaste tiden. Det stör mig! Det stör mig att man beslagtar luftrummet över våra huvuden utan samråd med oss som lever här.

Faktum är att Jokkmokkare egentligen inte finns! Vi är endast är ca 0,3 personer/kvadratkilometer och man skall nog (statistiskt) vara två personer för att existera. FMV (försvarets materialverk) marknadsför ju detta område utomlands som ett testområde för vapenindustrin. På sin hemsida skriver de 100% unpopulated. Självklart irriterar detta mig! Vad annars? 2014 påstod man från Vidselbasen att det var felskrivet på deras hemsida då man beskrev detta område som obefolkat. Nu idag, 2016 ser hemsidan likadan ut. ’100% unpopulated’.

Jokkmokk är en kommun som inte har speciellt stark kassa. Våra lokala politiker kämpar konstant med tuffa budgetnedskärningar. En kommun där man utifrån nyttjar luftrummet för flygövningar och tester. FMV drar i och för sig in en del till svenska försvaret (stadskassan) men lokalt då? I bästa fall hyrs det ut nått hotellrum eller säljs någon korv på macken. Flygplan som förbrukar ca 2 000 liter flygbränsle per timme med en driftskostnad runt 4700 dollar/timme (SvD 2012). Räkna sedan in kostnaderna för själva planet, det som skjuts osv. Pengar som skulle behövas betydligt bättre till lärarlöner, vårdpersonal, Bothniabanan osv. Lokalt skall vi tydligen vara glada om vi får sälja någon korv på macken! Det skulle vara mycket intressant att jämföra Wallenbergarnas inkomster från vapenindustrin med en liten kommun som Jokkmokk. Det skulle även vara mycket intressant att jämföra den verkliga makten att påverka beslut om detta från Wallenbergaran i förhållande till oss som bor och lever här. Glesbygdspolitik i Sverige 2016!

Flygövning_jokkmokk_1
Hur vill vi att framtida barn skall växa upp? Skall detta vara utsikten från en sandlåda i Sverige 2016? Bilden är från samverkansövningen med Nato 2015.

Vandringsleder runt Jokkmokk

Vandringsleder runt Jokkmokk

Vandringsleder_jokkmokk_1
Välskyltat, välmärkt och spångat.
I direkt anslutning till Jokkmokk går det ett antal vandringsleder. De är perfekta för löpturen, helgvandringen eller bara kvällsrastning av hunden. På Jokkmokks kommunhemsida hittar man en del kartor och beskrivningar. Getbergsssområdet ligger nordväst om samhället med det mysiga lilla Getberget varifrån man har milsvid utsikt. Kvarnbäcksleden som binder samman östra delen av Jokkmokk med västra delen. Kvarnbäcksleden har även informationstavlor om de olika naturtyperna som man passerar. Sedan finns eljusspårsområdet med slingor ända ut mot Margitberget.

Runt Skabramsjön finnns det också en vandringsled sedan ett par år tillbaks. Den är utmärkt och spångad men väldigt få vandrar där. Denna led är inte lika känd och det är svårare att hitta information om den. Faktum är att den väldigt fint knyter an till Kvarnbäksleden där den kommer fram till Skabramsjöns östra del. Vid Skabramsjön fortsätter man helt enkelt över kvarnbäcken och går sedan längs södra sidan av Stor-Skabram. Denna stig tror jag är runt 14 km om man går runt hela sjön. Sedan kommer den fram på Karatsvägen strax bortanför Skabrams camping där lederna mot Getberget tar vid.

Är man friluftsintresserad eller gillar att röra sig i skog o mark så bor och lever man verkligen bra i denna lilla by. Att det sedan ligger i princip på Polcirkeln, nära Laponia med nationalparker som Muddus, Sarek och Padjelanta gör ju saken inte sämre. Riktiga vintrar, varma och torra somrar med en sol som aldrig riktigt vill gå ner. Jokkmokk is da shit. Paradise Jokkmokk!

Vandringsleder_jokkmokk_2
Utsikt från Getberget.

Vandringsleder_jokkmokk_4
Klibbticka.

Vandringsleder_jokkmokk_3
En kaffepaus på Getberget med en kikare är inte fel.