Browsed by
Etikett: Hundavel

Hundar kommer och hundar går

Hundar kommer och hundar går

Siberian_husky_kennel_1
Neimans Lisa eller Dusk som hon heter på pappret. Nu är hennes långa arbetsvintrar över.
När man har så pass många hundar som vi har och när vi är beroende av att de verkligen fungerar så måste hundar bytas ut med jämna mellanrum. Ibland handlar det om att vi måste avliva någon ibland som nu kommer Lisa att pensioneras. Hon får flytta till en familj i södra Sverige där hon blir sällskapshund. Det blir självklart tomt utan henne. En go hund som jobbat med oss sedan 2004.

Under den senaste veckan kom Team Luna-Tic’s Toolik till oss från Urban. Toolik har tidigare arbetat på en turistkennel och ska vara en rutinerad arbetshund som även jobbat en del som ledare. Det är en lugn och fin hund.

Vi kommer även att hämta hem en hund från Finland. En liten tik med mycket intressant stamtavla. Vi köper in hundar dels för att få bra arbetshundar men även för att ibland kunna hitta lite nytt blod till vår avel. Har vi kört dem hos oss så vet vi ju vad de går för.

Dessutom så väntar vi på tillökning. Det är Working Husky Ulva som ska kläcka en kull som Working Husky Sanoj är far till. Här vet vi ju inte alls hur det går. Ultraljudet visade i alla fall att det finns valpar men inte hur många då vi ville undvika att raka hela hennes mage.

Känslomässigt är detta alltid jobbigt. Inte att få nya hundar, det är nästan bara spännande och roligt. Däremot är det nästan alltid tungt att skilja sig från hundar som man genomgått så mycket med. Långa träningspass i ur och skur. Nätter ute efter spåren. Lägereldarna med tepannan och fläsket som grillats. Snöstormar och vilan på barfläckarna och de trevliga stunderna i soffan. Plötsligt så är de bara för gamla. Plötsligt så skall vi bestämma att de inte platsar hos oss längre. Det är ofta riktigt tungt även om som i Lisas fall att man vet att hon får det bra. Verkligen inte roligt.

Siberian_husky_kennel_2
Team Luna-Tic’s Toolik är en ny trevlig bekantskap.

De tre oturssystrarna

De tre oturssystrarna

Working_husky_z-kullen
Z-kullen under deras första dygn. De födes runt 20 Juni 2012.
I dag fick en av våra siberians somna in. Zoya som blivit ormbiten häromdagen. Det är alltid tråkigt när en såpass ung hund, som borde ha hela sitt liv framför sig inte får sitt liv. Vad som däremot är bra är att vi fick hem henne och att hon inte lade sig ute i skogen under en gran och dog där. Ni kan läsa mer på vår kennelsida, Working Husky Kennel om Zoya.

Zemlan som är en av de tre systrarna i z-kullen bröt sitt bäcken ben under förra hösten. Och Zuss bröt ett ben i foten nu för någon vecka sedan. Så nog har det varit en oturstrio så långt. Men gammalt så säger man ju att olyckorna ofta kommer tre på raken om man nu ska vara skrockfull. Så nu hoppas vi på lite medvind framöver.

Känner man nått för sina hundar då man har närmare 50 olika individer. Självklart! Annars ska man pyssla med maskiner. Det är jobbigt att sälja hundar, avliva gamla goa hundar och som nu förlora en ung hund som man hoppats på en framtid med. Med 50 hundar som har en snittålder på 10 år så blir det ca 5 hundar/år som skall vandra vidare. Vi måste helt enkelt hantera det. Jag tror inte att vi/jag blir avtrubbade. Däremot så lär man sig att dels hantera situationen mentalt men även att man acceptera att livet faktiskt är på detta viset. Döden är tråkigt nog endel av livet

Bara våra valpar kvar

Bara våra valpar kvar

Fika_kaka_kaffe
Några muggar kaffe och kaka. Erfarenhetsutbyte är alltid värdefullt. Nu har vi fått en del nya ideer för träning och avel!
Idag hade vi besök från Finnland. Det var Aija och Antti från McAhons kennel som hämta Åtto. Nu är alltså 5 av Å-valparna levererade. Kvar är Åttan och Åman som blir kvar här.

Det va riktigt roligt att se hur glada Hiilima och Ina blev då de fick träffa sina uppfödare Aija och Antti. Intressant att hundarna inte glömmer sina uppfödare i första taget.

Ute är det fortsatt varmt men vi har ganska okej spår fortfarande. Hundarna körs med släde och vi ska väll egentligen inte klaga. Livet fortsätter med andra ord sin gilla gång.

Pendling till Lapplands Djurklinik i Gällivare

Pendling till Lapplands Djurklinik i Gällivare

Lapplands_djurklinik_1
Pelle kopplar av medan vi väntar.
I Onsdags var Stina till Lapplands Djurklinik i Gällivare. Med sig hade hon två hundar. Rikos, en av hennes vassaste ledarhundar som plötsligt blev väldigt trött efter bara 14km. Kunde det vara vaccinet eller något annat? Blodvärden, lungor och hjärta kollas och allt är helt normalt. Alltså friskförklarad och Stina blev lugnare. Nu ska han ut i spannet igen och så får vi se vad som händer.

Den andra hunden som följde var Unna. Vi hade upptäckt att min första bedömning av hennes skärsår i tassen var fel. Det behövdes sys. När såret var nytt syntes det helt enkelt inte lika väl som efter ett par dagar. Annars var såret i bra skick. Unna är även det en av Stinas bättre ledarhundar så nu hoppas vi att det går bra. Stygnen ska sitta 12 dagar så det blir ett träningsuppehåll på henne.

Torsdag och min tur att lasta fyra hundar i bilen och styrda mot Gällivare. Vi har nämligen fått bedömningen kronisk bronkit på Maja för något år sedan men att det inte skall vara genetiskt. Nu har hundar som är släkt till henne uppvisat samma kraxande. Avföringsprov är taget för att utesluta lungmask. Inget onormalt hördes på lungljud/andning. Så nu väntar vi på svar från bakterieodlingar från dessa fyra hundars svalgprover.

Det vi vill ha svar på är egentligen om det är behandlingsbart. Den medicinering som Maja fått tidigare var cortison (prednosol) i ganska låga doser under en relativt kort period. Det gäller några riktigt bra hundar som Masi, Maja, Pelle och ToRock. Kraxandet har kommit i samband med kennelhosta och därefter inte riktigt gett med sig. Uppföljning kommer när vi vet mer.

Lapplands_djurklinik_2
Far och son, Masi och Pelle. Givetvis lyckades Masi och Torock skita i receptionen direkt när vi kom. Men de hade nog bara hört att jag pratat om avföringsprov…

Siberian husky valparna får köttben

Siberian husky valparna får köttben

Vår valpkull som nu är 7 veckor fick köttben häromdagen. De är mycket intensiva och vill mycket. När denna film gjordes hade de bara 10 minuter före fått en stor ranson med vanlig hundmat. Siberian huskys ska ju ha bra aptit och vara intensiva.