Browsed by
Etikett: Gruvindustrin

Gruvans produkt är aktien

Gruvans produkt är aktien

Kommentarer 17 kommentarer

Blommande_näringsliv_glesbyggd
Vad skall få glesbygden att blomstra långsiktigt? Ja, inte är det kvartalsekonomins investeringar i gruvnäringen det är jag ganska övertygad om… Här en Kung Karls Spira strax söder om Stora Sjöfallet.
Många av de gruvetableringar som vi ser idag har endast ett syfte. Det är att de som investerar skall kunna växla upp sina pengar. Inte mer än rätt på ett sätt. Investerar man så tjänar man, det är så det kapitalistiska systemet är uppbyggt. De som redan har ackumulerat kapital får det att växa. Vi har lärt oss i skolan att det är rätt.

Som jag ser det så uppstår problemet i och med att man faktiskt kan tjäna pengar redan under prospekteringstiden och under gruvans uppbyggnad. Vinsterna låter sig inte vänta på sig tills malmen och stålet, den påstådda produkten är ute till försäljning. Vinsterna kan investerarna lyckas kapa åt sig även ifall bolaget inte ens kommer i drift på det sätt som det var tänkt. Detta igenom att köpa och sälja aktier.

Effekten av ett sådant system låter inte vänta på sig. Det resulterar i miljöskulder till framtida generationer. Projekt sjösätts som saknar vettig ekonomisk, social och ekologisk bärkraft. Projekt sjösätts för att man ser en möjlighet att kunna spela upp sina pengar några procent. Om det sedan skapar lokala arbetstillfällen eller inte är helt av ointresse för investerarna om de inte är hårt knutna till bygden. Lokala företag ser man oftare drivas vidare med ett nollresultat. Man är nöjd med att det verkligen skapade försörjning för några människor i bygden.

Att politiker på högre nivå är tighta med näringslivet, kapitalägarna blir bara tydligare och tydligare. Billström affären som Reinfeldt mörkar blir ju ett tydligt exempel på hur nära det ligger att där en politiker själv kan dra vinning av insiderstips. Northland som i sin tur är ett gruvprojekt som visar på den ovan påstådda tesen att det är själva aktien som är produkten. Rätta mig om jag har fel men nog finns möjligheten att folk har tjänat pengar på de aktierna redan innan gruvan är ekonomiskt självgående! Investerarens syfte är alltså att tjäna pengar, inte har Billström köpt aktier för att han skall stötta arbetstillfällena i Pajala. Kanske är grundproblemet att ackumulerat kapital värdesätts högre än utfört arbete i dagens samhälle.

Kallak en del av vårt Lappland

Kallak en del av vårt Lappland

Kommentarer 0 kommentarer

Kallak_vårt_lappland_1
Lilla Luleälvdal västerut från Kallak. Detta är en del av Europas ’sista vildmark’.
Idag gjorde jag en kort tur ut till Kallak, där vi demonstrerade för ungefär ett år sedan. Demonstrerade mot en minerallag som skänker bort våra naturtillgångar. Demonstrerade emot synen på Norrland som en råvarukolloni. Demonstrera emot hur lite vi får tillbaks här i norr när vårt landskap exploateras. Demonstrerade emot hur samerna, vår ursprungsbefolkning än en gång körs över. Demonstrerade emot vår tids skövling av detta jordklot. Demonstrera för den lilla människans värde gentemot de kapitalstarka investerarna från England. Demonstrerade för ren luft, rent vatten och fast mark.

Just nu har vi ett stort damhaveri i Canada där förorenat vatten förstör vattentäkten för hundratals människor. På närmare håll har även Kumoälven i Finland drabbats av ett läckage. Blir det en gruva i Kallak kommer det att följas av flera gruvor västerut. Riskerna att Luleälven kommer att drabbas av en olycka kommer att öka markant. Rent statistiskt får nämligen var tionde gruvdam ett haveri. I min värld så har vi idag rent vatten och det skall vi vara mycket rädda om. Arbetstillfällena som vi också behöver här i norr får vi lösa med en klokare glesbyggdpolitik.

Vill du friska upp minnet från förra årets händelse så finns det några filmer att ta en titt på. En av de bättre inslagen var nog Al-Jazzeras inslag Under Northern Lights. Ett annat program som jag tyckte visade problematiken på ett ganska neutralt och proffsigt sätt var SVTs Uppdrag Granskning (Jag hittar inte inslaget på nätet). Radioteatern presenterade Dagbok från Gallok som jag verkligen kan rekommendera. Sist men inte minst så ta gärna en titt på miljöaktivisternas egen film, Gallok Rebellion, där de presenterar vad de står för och vad de kämpar för.

Kallak_vårt_lappland_2
En av provytorna. Här kan man få sig en magnetisk sten om man så önskar.

Kallak_vårt_lappland_3
Med ett stort antal borrhål skall man nu ha kartlagt hela malmkroppen. Allt för att attrahera riskkapitalister att investera/köpa inmutningen.

Bolidens koppargruva Aitik är ett miljöproblem

Bolidens koppargruva Aitik är ett miljöproblem

Kommentarer 3 kommentarer

Aitik koppargruva som ägs av Boliden har länge varit Europas största koppargruva men efter utbyggnaden har den tydligen blivit dubbelt så stor. Enligt dem själva så är det en anläggning i världsklass.

Norrbottens Länsstyrelse listar årligen 10 industriområden (’Smutsiga miljarder’ av Arne Muller ISBN: 978-91-86621-58-2) som är i mest behov av efterbearbetning. Med det menas att de läcker miljöfarliga ämnen eller på annat sätt påverkar vår livsmiljö negativt. Uppströms Aitik finns signalarten Flodpärlmussla. Nedströms Aitik är den utslagen. Boliden påpekar själva att de har en miljövänlig anläggning av världsklass. På Länsstyrelsens fjärde plats är Laver som är en av Bolidens koppargruvor som lades ned under mitten av 40-talet. Än idag och konstant hela tiden sedan dess har den alltså skitat ner (läckage) vår livsmiljö.

Visst ger Aitik försörjning åt människor här i norr. Visst betyder den någonting för bygden. Visst behöver vi mineraler. Men varför kan man inte sköta det miljömässigt bättre? Varför har man inte städat upp efter sig i Laver? Varför tillåts aktiebolaget New Boliden ge aktieutdelning innan man har städat efter sig? Varför får man skita ner vår livsmiljö här i norr innan man som investerare skor sig själv ekonomiskt?

Kontrasternas land, en studieresa

Kontrasternas land, en studieresa

Kommentarer 1 kommentar

SNF_studieresa_1
Leder Gruvvägen oss käpprätt åt skogen om vi söker en hållbar utveckling?
Förra hösten var jag delaktig i en pressresa tillsammans med Svenska Naturskyddsföreningen (SNF). Vi kallade den för ’Väg utan framtid’. Under resan besökte vi några olika platser runt om i Norrbotten för att påvisa kortsiktiga exploateringar och hur de påverkat miljön.

Nu erbjuds du möjlighet att delta i denna resa. Den 23-24 Augusti ordnar Svenska Naturskyddsföreningen en studieresa igenom Norrbotten. Ni får en chans att besöka Laver, Nautanen, Messaure, Dunret och Aitik, Jelka – Rimakåbbå, Storforsen m.m. Ni får se exploatering och ni får se oexploaterat. Är allt svart eller vitt? Vi behöver mineraler, skog, elektricitet men till vilket pris? Hur påverkas befolkningsstatistiken vid exploatering?

Under denna studieresa kommer du även att få möta människor. Dels andra deltagare på resan men även folk som har något att tillföra på de olika platserna och om de olika ämnena. Vill du läsa mer så ta en titt på SNFs hemsida där inbjudan finns. Du kan även läsa helgens program punkt för punkt. Jag hoppas verkligen att det blir ett stort gäng som tar chansen att göra denna resa. Du anmäler dig via SNFs hemsida.

Jelka – Rimakåbbå är en pärla

Jelka – Rimakåbbå är en pärla

Kommentarer 0 kommentarer

Jelka_rimakåbbå_3
Obrutna urskogslandskap finns inte kvar på så många ställen i Europa. Denna bild är från Pärlälvens naturreservat.
Jelka och Rimakåbbåområdet är nu utsett till en av Svenska folkets pärlor. Världsnaturfonden har under våren haft en omröstning där 21 pärlor har vaskats fram i Sverige. ’Tvärtemot vad många tror rankas Sverige lågt när det gäller naturskydd och biologisk mångfald i en global jämförelse. Bara drygt hälften är skyddat jämfört med målen till år 2020. Vi behöver ett utökat naturskydd och därför driver WWF kampanjen Svenska Pärlor’ säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på WWF.

Jelka – Rimakåbbå är ett Natura 2000 område. Steget Före som är en del av Svenska Naturskyddsföreningen är de som varit aktiva för att skydda detta område mot skogsbruk under slutet av 80-talet. Här finns ett stort antal rödlistade och hotade arter däribland: ringlav, norna, doftticka, järv, norna, lappranunkel, grenlav samt taigaskinn. Det jag personligen gillar med området är att det är ett större sammanhängande urskogsområde, ett helt landskap. Ett landskap som obrutet hänger samman med Laponia. Det var i delar av detta området som jag färdades mest i som nyinflyttad Jokkmokkare under början av 90-talet.

Norrbottens Länsstyrelse har en bevarandeplan för just Jelka-Rimakåbbåområdet. I den finns inte hotbilden från gruvindustrin beskriven. En hotbild som under den senaste tiden allt mer tornar upp sig i och med att Jokkmokk Iron Mines AB (JIMAB) ser Ågosjiegge som en del av Gallok gruvområdet. Ågosjiegge som geografiskt är en del av Natura 2000 området: Jelka – Rimakåbbå.

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) har dessutom under den senaste tiden satt ner sin fot i gruvfrågan. Man är mycket kritisk till att undersökningstillstånd ges till bolag i såpass känsliga områden som detta.

Jokkmokk Mining District är det som oroat mig mest när det gäller Gallokfrågan. Just det att man tar ett lillfinger och sedan kör på. I mina ögon så har JIMAB visat exakt sin position i och med att man ger sig på detta området. Att man verkligen inte alls tar reda på andra värden eller användare i och av området. Det är endast mineralvärdena man vill komma åt och omvandla till dollar på sitt eget konto. Allt snack från Jokkmokk Iron Mines AB om hänsyn, sida vid sida, respekt, trovärdighet är nog ord som de inte riktigt har förstått innebörden av.

Jag ser iallafall positivt på framtiden. Positivt just för att Världsnaturfonden har uppmärksammat området. Positivt för att nu är SNF med oss på banan i gruvfrågan. Positivt för att nu är det ett Steget Före och Natura 2000 område som kommer att belysas. Områden som bevisligen har höga naturvärden. Såpass höga att Naturvårdsverket redan har en bevarandeplan för detta. Det känns positivt för att Greenpeace tidigare har visat sitt intresse för detta område. Förhoppningsvis tvingas nu ett politiskt omtag fram på minerallagen. En minerallag som inte främjar vare sig svensk ekonomi, hänsyn till lokalbefolkning/urbefolkning eller naturvård.

Jelka_rimakåbbå_1
Lunglav.

Jelka_rimakåbbå_2
Jelka Rimakåbbå har som sagt endel myrmark.