Kylan tar sitt grepp om Lappland

Kylan tar sitt grepp om Lappland

Hundspann_lappland_kyla_3
Med ett samkört 14-spann på en träningstur i ett riktigt vinterlandskap. Detta måste ju vara det närmaste nirvana man kan komma!
De senaste två dagarna har tempen gått nedåt riktigt. -37C har det varit nere vid sjön. Dessutom ser det ut att fortsätta bli en kall julhelg.

Vi fortsätter att köra både jobb och träning. Träningsturerna kortas något så hundarna inte blir tömda på energi. Energi som de så väl behöver då de bor ute. Jag är riktigt glad för att våra kojor är isolerade och fyllda med torr halm. Det blir faktiskt varmare där inne än utanför trots det stora ingångshålet.

Man får vara lite försiktig med hanhundarna då man kör. De kan lätt förfrysa sina mest intima delar. Det absolut enklaste sättet att undvika frörfrusna snorrar på hanhundarna är att stanna och låta dem kissa med jämna mellanrum. Man får värma med handen och kolla varje enskild hanhund flera gånger per tur. Ska försöka skriva mer om detta senare.

Idag har Stina kört en heldagstur med två gäster medan jag snurrade två entimmes körningar. Fransmän, Tyskar och Singaporrare eller vad man nu säger. På Julafton har vi inte bokat några jobb alls. Nu blir det alltså ledigt över 40 timmar. Sen kör vi igen, ganska intensivt över mellandagar och nyårsafton.

Hundspann_lappland_kyla_1
Stina med 10 av de hundar som hon plockat till Femundlöpet.

7 reaktioner till “Kylan tar sitt grepp om Lappland

  1. Hej! god jul och fortsättning. Va gôtt ni har det där uppe, va äe det för hundar i era spann till femundslöpet???

  2. Skönt att höra att ni också kör, jag tog en ”nödsväng” idag men hundarna verkade inte nämnvärt påverkade av kylan.. Bara 29 grader då. 🙂

  3. Härliga bilder! Har själv varit ute på en 30 km tur och letat Julgran! 😀
    Hittade en tillslut….
    Vi har inte alls kallt, här i Umeå har vi haft kring 14 minus och det har snöat lätt.

    Intressant de där med hanhundssnorrarna, när bör man kolla de, är det om det blir under 25-30 minus eller annars också? Har nog aldrig gjord det….

    God Jul på er! 🙂

    1. Kolla vid olika temperaturer. Då lär du dig vad som är normalt och ser snabbt när något inte är okej. Jag har bara haft en förfrysning igenom alla tider och då va det -35C. Har kört i betydligt lägre temperaturer utan problem. Det handlar om vind, hur mycket man stannar, tempen och lite på om hunden kissar i farten eller bara då man stannar.

      Du är nog inte ensam om att inte kolla. Jag har själv inte heller alltid vetat om detta utan lärde mig för några år sedan att detta kunde hända även på siberians.

  4. I Maria Karlsson och Nils Hjelms bok, Siberian huskey gåvan från Tjukotka, beskrivs att tjukter hundförarna band tunna smidiga skinn runt ljumskarna som skydd vid sträng kyla och hård vind. Hundmockasiner i läder fanns i varje släde som skydd för tassarna.
    En god vän och hundkörare låg kanonbra till i Femundlöpet under några etapper men tvingades bryta pågrund av just förfrusna ”snorrar” och bröstvårtor.
    Kanonbra att du tar upp detta köldproblem, som även kan drabba sibbar, för att inte tala om alla flapp flabb som frusit rumpan av sig när kvicksilvret krypit ner mot -40C.
    /Kenneth

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is using WP Check Spammers from Xavier Media to filter out spam comments.