Uppdrag som detta ger mycket värdefull reklam för området. De har aktivt valt Jokkmokk för dess vildmarksprägel, otillgängligheten och den rena vackra naturen. Jokkmokk som område har än en gång bidragit till att bygga Sveriges varumärke utåt i vida världen. Ett Jokkmokk som vi alla tillsammans måste förvalta på absolut bästa sätt.
Stenmans som äger marken har hela tiden hävdat att de äger marken och skall själva ha rätt att besluta om de skall hugga eller inte. Flera gånger har jag skakat på huvudet åt deras vansinnesvilja att önska hugga så långt in i en fjälldal. Områden som har helt unika naturvärden. Områden som betyder mycket mer än pengar för många andra människor.
Samtidigt har jag också irriterat mig på hur människor här i norr inte själva får sköta de områden de äger på sitt eget sätt. Om skog skall lösas in som naturreservat så är ofta inbytesmarkens värde långt under den mark som de blir av med. Med andra ord så tar man kapital från lokalt boende i Jokkmokk.
Ni kan läsa tidigare blogginlägg om detta. ’Änok kommer inte att avverkas’ samt ’Skyddade skogar kräver ansvar’. Läs även Maciej Zarembas reportage ’Skönheten och odjuret’
I dagens Kuriren kan vi hur som helst på ett sätt glädjande och på ett sätt tragiskt läsa att bröderna Stenman har rätt att hugga Änok MEN otroligt roligt även att de vill göra området till ett Naturreservat. Frågorna kvarstår dock. Hur skall markägare ersättas? Har vi icke markägare rätt att tycka saker om mark som ägs av andra eller ska markägarna få göra exakt som de själva önskar? Försök se allt ur olikas perspektiv innan du svarar så ser du hur lätt det blir…
Första dagen flög vi med fiskflygs helikoptrar in till Staddajåkkå där vi blev avsläppta utanför nationalparksgränsen. En grupp vandrade på platten västerut mot Sårjåsjaure medan Christian, Stina och jag drog med resten upp mot Jiegnaffos nordtopp. Här uppe låg det en del nysnö som vi fick bana oss fram igenom. Vattenpölar var frusna och vintern är i utan tvekan på antågande!
Tillbaks i Årrenjarka Fjällby blev det bastu, dusch och fantastisk god mat. Vill ni äta bra mat så är Årrenjarka en av de bästa. Lokal prägel, trevlig personal, fantastisk restaurang och boende. Maten är bara så otroligt bra!
På söndagen blev en grupp lyft med Christian till foten av Nammatj i Rapadalens mynning. Den andra gruppen lyftes med Stina och mig som guider till Skierfes baksida. Från Skierfes topp satt vi länge och begrundade utsikten över deltat. Med hjälp av komradios försökte vi guida Christians grupp hur de skulle titta för att få se en älgko med kalv.
Ännu en gång har vårt jobb gett oss upplevelser som vi kanske inte annars skulle fått. Ännu en gång har vi fått se att samarbetet mellan företag i Jokkmokk fungerar på absolut bästa sätt.
Under dagens vandring med betalande gäster flög några av dessa flygplan endast ca 50 meter över trädtopparna. Efter samtal med några besökande resenärer i Jokkmokk fick jag veta att flygplanen även träningsflög inom eller strax utanför Muddus Nationalpark, och även där på mycket låg höjd.
Företaget jag driver försöker sälja tystnaden och den rena naturen i denna vildmarkspräglade del av Europa. Dessa flygövningar är ett direkt problem för min försörjning. Ryktet säger även att ett lokalt helikopterbolag har fått flygrestriktioner. Sveriges regering tillåter med andra ord att NATO slår undan försörjningsmöjligheten för lokala företag, samt sabbar områdets imagevärde som tyst och rent.
Vad som också är förbryllande är hur det pratas om tysta miljöer då det gäller snöskotrar om vintern. Visst håller jag med om att snöskotertrafiken är och kan vara ett problem under vissa tider och i vissa områden. Vad jag inte tycker om är att lokalbefolkningens intressen alltid tycks väga lättast.
Den 19 årige danska killen som varit borta sedan 25 Juli är fortfarande försvunnen. Trots intensiv sökning med folk både på marken och i luften har det varit resultatlöst.
Det handlar om en ung kille i bra fysisk form. En kille som enligt vad jag förstår är handlingskraftig, idrottar och inte är rädd för att vara själv. Då bör man kunna färdas 30-80km/dygn utan allt för stora problem om terrängen tillåter det.
Killen försvann då han skulle gå en topptur på 3,5km. Dimman kom och troligast har han inte hittat tillbaks till tältet. Som jag tänker är att han har gått vilse, inte att han har förolyckats. Vist kan man få panik och göra dumma saker av att komma vilse men sannolikheten är ju stor att han bara drabbats av en sak till att börja med. Vilse.
Är man vilse och det blir en ljus men kall natt så skulle i alla fall jag inte sätta mig och vänta. Jag skulle färdas och helst i en och samma riktning. Det finns naturliga fångstarmar i form av sjöar, älvar, stup osv. som gör att man kanske tvingas byta kurs ibland.
Polisen har nu avblåst sökandet. Sökandet som koncentrerats till ett område i närheten av försvinnelse platsen. Området han troligast skulle ligga i om han var förolyckad. Var det inte på samma sätt man gjorde då man letade efter ’Mustangmannen’ 15km väster om min bostad tidigare i våras? Man utgick från att den utländske killen fanns i närheten av den kvarlämnade bilen. Trots intensivt letande med hemvärn, polishundar, poliser osv. så hittade man inte killen.
Det märkliga i Mustang historien är att ett par veckor efter avblåst sökande hittade man en GPS, vapenlicens och ett betalkort 200m norr om bilen. Hur kunde man missat det tidigare? Vad händer om man går norrut från platsen där bilen lämnats? Jo, man kommer till en vandringsbro som går över Pärlälven. Hade Mustangmanen en riktning som han vandrade efter och har man följt upp den?
När det gäller den danske killen, Joeys Dynglykke Ravn tror jag att han kan hålla sig i livet tills någon gång i mitten av September. Gör han det så borde han hitta fram av egen maskin vilket jag innerligt hoppas.
Till er som planerat en höstvandring. Ändra gärna era planer och vandra i gränsfjällen Ritsem/Sitasjaure och ned väster om de stora sjöarna i Padjelanta. Försök förstå hur killen har tänkt och känt. Gör det Polisen och Hemvärnet har misslyckats med, nämligen att hitta killen och bjud honom på ett mål mat!