mattisblogg.se

Allemansrätten för kommersiella aktörer

24 november, 2011 Matti Kommentarer 6 kommentarer

Allemansrätt_kommersiell — Vi kommer även i framtiden att kunna visa våra gäster den fantastiska naturen som vi har här i Jokkmokksområdet. Denna bild är från en dagstur upp på fjället Jarre ca 50 km väster om Jokkmokk.

Som liten företagare inom aktiviteter/äventyr osv så är vi helt beroende av att få nyttja markerna. Flera av företag som oss är små och får kämpa med tuff ekonomi. Det finns definitivt inga ekonomiska muskler för att köpa in markerna för våra aktiviteter. Flera av våra turer går över 200-300 km rakt i igenom Lappland. Det är ju just det som är hela grejen med äventyret att det handlar om stora orörda markområden. Vi är helt beroende av att få luta oss emot allemansrätten!

Allemansrätten för kommersiella aktörer har under den senare tiden ifrågasatts. Ska jag som aktivitetsarrangör få lov till att färdas med betalande gäster på annans mark. Frågan har egentligen väkts ur bärplockarnas framfart och pga oseriösa aktivitetsföretagare som härjat sig fram.

Den 22 November pressenterades den av Naturvårdsverket finansierade utredningen Allemansrätten och dess framtid. Enligt Naturvårdsverket kan utredarnas viktigaste slutsatser summeras på följande vis; ALLEMANSRÄTTEN SKA ÄVEN i framtiden omfatta kommersiella aktörer. Naturvårdsverket slår redan nu fast att man ”inte tror på att utestänga kommersiella verksamheter från allemansrätten. I praktiken blir det svårt att avgränsa vad som är kommersiellt nyttjande av mark.”

Svenska Ekoturismföreningen har agerat aktivt i denna fråga. Här kan vi tydligt se att vi som jobbar som små aktivitetsföretag är beroende av en gemensam bransch organisation som just Svenska Ekoturismföreningen. Naturens Bästa, som Jokkmokkguiderna arbetar med, är ett ekoturism certifieringsverktyg som har tydliga riktlinjer för hur man skall samarbeta med markägarna för att de skall känna sig respekterade. Vi hoppas att fler natur turismarrangörer ansluter till det och jobbbar seriöst så att markägarna inte behöver känna sig utnyttjade!

Midnattsmiddag

24 november, 2011 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Klockan är 02:00, Stina och jag är just inkomna från hundgården. Min dag tillbringades i telefonen. Det är arbetet med att få allt med samebyarna att fungera. Vi jobbar i ett område som periodvis är mycket känsligt för renskötseln. Det kräver försiktighet och att kommunikationen fungerar mellan oss och renskötarna. Det är lätt att man tar något förgivet, att man glömmer något, att man tror att den andre parten förstår osv. Därav en del av timmarna i telefonen.

Efter kvällens träningstur med 16 hundar är det nu dags för midnattsmiddag, en mugg rykande hett te och sedan sova. Imorgon kommer en ny dag och det mycket snabbare än man riktigt hinner med.

Skyddade skogar kräver ansvar

23 november, 2011 Matti Kommentarer 2 kommentarer

Orördamarker_jokkmokk — För besöksnäringen är imagevärdet av orörda marker ovärderligt. Marker som sedan urminnes tider använts av renskötare. Orörda skogar som för många av oss boendes i Jokkmokk är anledningen till att vi faktiskt vill stanna kvar i kommunen. Skogar som har ett biologiskt/ekologiskt skyddsvärde idag.

Idag kunde vi läsa att Länsstyrelsen vill avsätta 22 000 ha skogsmark till reservat i Jokkmokks kommun. Det motsvarar ca 26% av Jokkmokks allmännings hela skogsinnehav. Utan att veta exakt vilka områden som skyddas kan jag nästan säkert säga att det är fantastiskt ur ett naturskydds, renskötsel och turistiskt perspektiv. Men jag kan egentligen bara tala för mig som entreprenör inom besöksnäringen. Imagevärdet av Jokkmokks skyddade och orörda marker är ovärderligt för oss.

Hur kommer Jokkmokks allmänning att ersättas är sedan nästa fråga. Jokkmokks allmänning ägs lokalt av många lokala hemmansägare. Kanske är det också det enda skogsbolaget som skattar för sina vinster i Jokkmokks kommun. Kanske är de det enda skogsbolaget som ger något ekonomiskt tillbaks till boendes inom kommunen! I mina ögon så skulle de kanske få sköta alla bolagsskogarna i vår inlandskommun. Nu kommer de att ersättas för den skyddade skogen av SVEA skog. Vanligtvis får de aldrig utbytesmarker som motsvarar det värde som man förlorar. Kan vi ställa upp på det?

Om vi som vill skydda skogar ska kunna stå rakryggade i framtiden är det nu vårt ansvar att stå upp och stödja Jokkmokks allmänning. Vi ska givetvis hälsa reservatet välkommet med glädje men samtidigt kräva att våra lokala markägare inte drabbas ekonomiskt då de avsätter reservat. Vi står ju på samma sida då det handlar om utsugningen av norrlands inland. Ska vi verkligen tillåta SVEA skog att vara snål då de ersätter Jokkmokks eget allmänningsbolag? SVEA skog som har sina kontor vart? SVEA skog som betalar skatt vart? SVEA skogs vinster som används till vad? På Jokkmokks Allmännings hemsida kan vi läsa följande: ’Årligen utbetalas 5,5-6,0 miljoner kronor till delägarna och för delägarna och kommuninvånare intressanta bygdeprojekt.’ Vill du läsa mer om Jokkmokks allmänning kolla in deras hemsida.

Yllevantar från Jokkmokk

22 november, 2011 Matti Kommentarer 6 kommentarer

När det gäller att hålla sig varm i kyla så finns det ylle, ylle och ylle! Jag säger det ofta och kommer att fortsätta säga det som en störd papegoja. Ylle värmer då det är fuktigt, vått och är inte ens riktigt obehagligt då det är blött om man jämför med de flesta syntetmaterial.

När jag besökte cykelhandlaren i Jokkmokk för några dagar sedan hittade jag en bunt hemmastickade yllevantar i en hylla. Frun i firman stickar nämligen fantastiska yllevantar och sockar. Nu snackar vi riktigt tjocka yllestrumpor, modell farmor och inget sådant som man kan köpa industritillverkat på någon sportbutik!

Vantarna som är stickade av ganska tjockt grått och väldoftande yllegarn kostade endast 125 kr/par. De är enkla, stilrena, inget gulligt tjafs i form av olika färger och krusiduller. En praktisk yllevante som man kan använda för att hålla sig varm! Jag använder dem aldrig som de är utan stoppar dem in i mina skalhandskar. När jag får tid ska jag jämföra några olika skalhandskar och olika fördelar med de olika modellerna.

Vill du också köpa ett par hemstickade yllevantar så rekommenderar jag en tripp till Enlunds cykel och motor i Jokkmokk. Alternativet är att gå in på överskottsaffärer och köpa kronans gamla ylleinnervantar för några kronor. Men de är ofta svåra att hitta. Jag köpte en bunt för några år sedan och då kostade 5kr/par. Om jag inte har helt fel så har säkert hemslöjdsbutikerna dessa också men risken är då att de är betydligt dyrare och gulligt opraktiska.

Skalvantar — Här är en skalvante i något 'TEX' material som skall stå emot endel vatten. I den har jag stoppat min ylleinervante. Perfekt kombination för vår och höst.

Lapplandsvardag

22 november, 2011 Matti Kommentarer 6 kommentarer

Skridskoåkare_lappland — Friskt och härligt med en skridskotur över sjön. Snön gör att det suger och mjölksyran kommer krypande.

Klockan ringer och som vanligt undrar man sömndrucket vart tog natten vägen. Snart sitter man med en rykande mugg te framför datorn med mobilens headset intryckt i öronen. Efter ett tag får man slita sig och traska ut till hundarna som serveras kycklingsoppa. Den kyliga morgonlyften skrämmer bort den sista tröttheten ur ögonen. Frukost och därefter tillbaks vid datorn.

Idag blev det en skridskotur längs sjön. Det har trillat några millimeter snö på isen så det glider inte lika lätt längre. Mjölksyra i benen blev ett faktum. Hade två hundar med mig. Lisa och hennes 8 månader gamla unghund, Yra.

Efter skridskoturen hade jag lovat att vara barnvakt. Som morbror ingår tydligen vissa arbetsuppgifter som är oavlönade. Pojkrackaren är nu 1,5 år och han har redan börjat lura mig att katten ska ha mat, blommor ska vattnas, skräp ska slängas i soporna, vatten får man om man pekar osv.

Siberian_husky — Working Husky Yra med modern Neimans Lisa sträcker ut sida vid sida över den frysta sjön. Husse skejtar för brinnande livet!

Neimans_lisa — Neimans Lisa i full fart över isen. Hundarna gillar att fara ut på springturer då husse håller samma fart som dem.

Skabramudden — Hur fint får man egentligen bo? Här är vår udde där hus och kenneln ligger. Nära in till byn men ändå så avskillt. Skridskoisar, hundkörning från tomten, paddelvatten 25m från dörren.

Dela inlägget:

Dela inlägget:

Dela inlägget:

Dela inlägget:

Dela inlägget: