Månsken i Lappland

I Jokkmokk behöver vi aldrig fundera på om vi kan dricka vattnet när vi är törstiga. En bäck, en liten tjärn eller från en bubblande klar kallkälla. Det är bara att släcka törsten med rent fräscht vatten direkt från naturen.

I Jokkmokk behöver vi aldrig fundera på om vi kan dricka vattnet när vi är törstiga. En bäck, en liten tjärn eller från en bubblande klar kallkälla. Det är bara att släcka törsten med rent fräscht vatten direkt från naturen.

Sedan i lördags så har det enligt våra beräkningar kunna varit möjligt att dessa valpar skulle komma. Fyra långa dagars väntan. Första valpen kom vid 1-tiden i natt och den sista exakt nu då jag skriver alltså nu vi 10-tiden.
Vi har nu 7 siberian husky valpar. Rut födde 8 stycken men en var väldigt liten och svag. Stina hann inte med, utan plötsligt såg hon hur Rut åt upp valpen. Så otroligt grymt men ändå så naturligt. Givetvis skulle vi tagit bort den om vi hade vetat vad som skulle hända.
Detta hände mig en gång tidigare med D-kullen. En av valparna var otroligt liten, svag och den skulle inte klara sig helt enkelt. Att fatta beslutet att avliva en valp är något som inte alltid är lätt så därför drog jag då ut på det och plötsligt var valpen spårlöst borta. Jag sökte igenom hela huset men hittade inget och har än idag inte hittat något. Aila måste helt sonika ha ätit upp valpen. Ett beteende som kanske inte är helt ovanligt.
Rut är i alla fall lite orolig och det kan fortfarande komma fler valpar. Det kan ibland ta flera timmar emellan. Vad som är oroande just nu är att hon lyfter så mycket i valparna. Det berättas ibland om tikar som ätit upp hela sina kullar. Men det är Ruts andra kull. X-kullen var hennes första och med den kullen gick det helt fel fritt.




Det är lätt, 1,5-1,6kg, rymligt och mycket smidigt att sätta upp. Bra ventilation redan på denna äldre variant och den har förfinats lite till de nyare modellerna. Hillebergkvaliten gör ju dessutom att man kan lita på tältet i princip alla väder.
Det finns varianter på denna tältmodell från andra märken och de gör dessutom tältet lättare. Ska man ut på fjället så tror jag att för min del så får det även fortsättningsvis bli Hillebergs Akto. Prylarna tål att man hanterar dem lite ovarsamt. Lättare utrustning tenderar att bli pickligt och skört. Men visst är det frestande med exempelvis Terra Novas variant på 495 gram…
Ska du vintertälta så fungerar Aktot oftast bra men snöar det kraftigt så lägger sig snön på duken där taket är platt över fot respektive huvudända. Man får med jämna mellanrum puffa bort snön så löser sig det problemer också. Hilleberg Soulo är ett självstagande tält med samma planlösning som Akto som borde tåla mer vind och snö men det blir några hundra gram tyngre.
Hilleberg Akto kan jag rekommendera helt utan att skämmas! Det kostar dryga 4 tusenlappar men ofta finns de begagnade i bra skick och då sparar man ibland upp till halva priset. Man ska tänka på att största delen av den friluftsutrustning som säljs nästan aldrig används så det finns fynd att göra på begagnade marknaden.







I Plusminusnolls skalbyxor har jag levt ifrån januari 2012 till slutet av april. Trots att de inte tvättades under hela säsongen bortsett från att jag duschade av dem en gång, de satt då på mig, så har de (i alla fall av mig) upplevts som rena. Många andra byxor blir skitiga direkt. Detta är ett superargument för oss som verkligen vill vara ute och inte åker hem för tvättar kläder mitt under vintersäsongen.
Materialet är nertill en kevlarväv, en av de starkaste på marknaden i förhållande till vikt. Den har visat sig vara slitstark nånting! På knäna har den bleknat lite i färgen men vi snackar ju om daglig användning och dessutom yrkesmässigt! Själva byxan har något membrantyg. Det har fungerat riktigt bra men jag har noll koll på exakt vilket material det varit. Upptill har byxorna ett tunt stretchmaterial. Det andas och kanske är det de ventilerande tyget som gjort att jag aldrig blivit fuktig?
Skalbyxorna är seriöst sydda och inga sömmar har släppt. Det är inte sparat på små detaljer samtidigt som att man upplever inte heller att byxorna är överarbetade.
För vem är dessa byxor? De är inte de lättaste på marknaden. Stina och jag har beställt ett par var som vi kommer att använda som hundkörarbyxor. Massor av yllelager under och kylan blir inget problem. De lämpar sig även för vildmarksliv som kanotpaddling då man står på knä i en fuktig kanot och paddlar, fiske, när man arbetar på olika event osv. De är som gjorda för höstens slädhundsträning i regn och lera. De är inga byxor jag skulle välja för en sommar vandring då de är för tunga.
Vad är då nackdelen med dessa byxor? Dom är groteskt svåra att ta av sig. Rent mekaniskt är de lätta att öppna och ta av men det sliter i hjärtat varje gång som de måste av. En kamp där förståndet säger att ’ta inte av dem, de är en del av dig nu’. Min sambo har inte uppskattat de gånger som jag har försökt krypa ner i sängen med byxorna på men jag har ju i alla fall gjort ett försök.





Fugitive’s Myran kom till oss för någon dag sedan. Hon är kelig men lite reserverad. Hennes meritlista är klockren för en sprintsiberian. Två SM guld, ett VM guld och ett VM brons plus lite till.
2008 – VM öppen klass 3:e plats
2009 – Rasmästerskapet 8-sp 1:a plats
2009 – Nordic Open 4-sp 2:a plats
2010 – Nordic Open 8-sp 1:a plats
2010 – SM 8-sp 1:a plats
2011 – Nordic Open 8-sp 1:a plats, tog banrekordet (28,8km/h)
2011 – VM 8-sp 1:a plats
2012 – Nordic Open 8-sp 3:e plats (slagen av Matti och Stina)
2012 – Rasmästerskapet 8-sp 1:a plats
2012 – SM 8-sp 1:a plats
Dessutom så har Myran har två 4:e placeringar nånstans.
Fugitive’s Myran är en lätt byggd tik. Kanske något rak i fronten och lätt pälsad. Redan efter ett dygn hemma på vår kennel kan hon vara lös i rasthagen med vårt 40-tal siberians. Hon bryr sig inte så mycket om andra hundar. Första träningsturerna har hon skött fint. Det är en njutning att se hur hon med ett trummande trav ligger med tryck i linan hela distansen.
Om Myran kan fullfölja Femundlöpet så borde ju hennes meritlista vara ganska komplett. Även om hon inte skulle bli utplockad till Femundlöpet utan bara går med oss fullt ut på vår träning inför tävlingen så är även det en stor fjäder i hatten för den damen. Tack Jenki på Fugitives kennel för förtroendet och blir du less på hennes systrar och bror så kan jag nog ta hand om dem också…

