Stina med systerdöttrar på ingående efter en paddeltur.Sommaren tuffar och går. Kanoter transporteras nästan dagligen hit och dit. Det är folk som hittat oss på nätet och vill hyra kanoter. Sedan drar de ut några dagar eller upp till ett par veckor. De söker naturupplevelser och distans till samhället. Där står man kvar på land och ser dem skjuta ut kanoterna och paddlarna för dem rytmiskt iväg in i Lappland.
Det blir nån kortare guidning emellanåt. Annars så har det snickrats lite prylar. Prototyp till paddel och bärok till en av kanadensarna är klart. Nu kvarstår testningen av dessa. Annars så är hjortronplockningen riktigt rolig i år, men tiden vill inte räcka. Bären står på rad och nästan hoppar ner i hinken av sig självt! Hjortronen är frustrerande många. Detta bara ett par kilometer från vårt hus. Strandhugg med kaffeeld hör till på våra guidade kanotturer.
Stina på väg upp efter sjön.Vi bor ju egentligen mitt i ett paradis. Kanoten ligger i sjön ett fåtal meter från huset. Bara att ta fiskespöet och paddla iväg. Friskt vatten och fisk som är ätbar. Få förunnat. Turligt nog så finns det idag inget förmånsvärde för bra boende som är beskattningsbart. Alltså har vi råd att bo kvar ett tag till här i Lappland! Här kommer några bilder från senaste nattfisketuren med kanoterna. En gädda som fick leva vidare efter en lite fight. Vi tar oftast en varsin kanot. Då slipper jag se alla fiskar som Stina får på kroken… Klockan 23.00 och solen är snart under horisonten för en stund.
Ett gung i hängmattan är aldrig fel…Lat, trött eller bara i behov av vila? Egentligen helt ointressant! Under lågsäsong då energin tryter så är det bara att ta tillfället i akt och njuta. Vila, läsa, kolla på film, äta karameller o dricka te. Egentligen hur mysigt som helst. Min förkylning har gett med sig men nu är det Stinas tur att vara däckad.
På gården hopar sig massor av göromål. Vi har ännu några slädar kvar som ska fixas, kanoter kommer hem från uthyrningen, hundarna behöver aktiviteter och tom mat. Vi jobbar vidare inne med datorerna. En artikel, text och bilder, är skickad till den norska slädhundstidningen tidningen Hundekjöring. Projekten påminner om allt ogjort… Vi kör inte bara ut kanoter där det är asfaltsvägar… Gör om och gör rätt… Renskinnen vi hade hängt upp så fint dråsade ner häromdagen…
Rädisor köper jag numera. Som barn plockade vi dessa ur landet. Nu odlar vi tyvärr inte själva.Midsommarafton i Svenska Lappland är ju en ganska, typ, ljus tillvaro. Solen snurrar runt och det är omotiverande att gå till sängs. Fisket, paddelturerna, ljuset och djurlivet lockar. Så blev det inte. Det stationära torpalivet har fått ta över. Gräset har klippts. Kanoterna kommer och går från vår uthyrningsverksamhet. Dessutom så har jag drabbats av en brutal manlig förkylning, vilket inte är att leka med. Alltså blir det också mycket vila.
Per och Ann är här från södern o hälsar på. De ska hämta en valp från Ä-kullen. Närmare bestämt Ämser efter Atlas och Zpring. Givetvis blir det hundprat i massor. Trevligt.
Working Husky Zuss bor inne med ett brutet ben sedan några dagar. Första dagarna var hon väldigt lugn. Nu kommer dock energin tillbaks allt eftersom smärtan ger med sig. Hon blir påhittigare och har snabbt lärt sig vart soporna hamnar och hur man kan hitta skatter där. Pappersinsamlingen är också lek-bar och fördelas gärna ut på golvet i småbitar. När tuggbenet är slut så kan man dessutom alltid tugga på bandaget. Tre veckor ska hon vara inne. Vi har inte ens avverkat den första… Flippa jobbade med att hålla koll på gräsklippningen. Border Collier är speciella i huvudena… Snack o lek i hundgården. Kanoterna kommer och går på kanotuthyrningen.
Färdigfixad yxa. En given del av slädens packning under alla midvinterturer med hundspannen.När åskan dundrar över bygden och regnet står som spön i backen blir det jobb under tak. Yxor är något som vi ofta är beroende av. De skall vara skarpa och bra skaftade. Något som inte gör sig självt. Med lite kärlek så kan den rostigaste och skaftlösa yxan bli en ny fin följeslagare ut på tur.
Personligen gillar jag långa skaft och ganska små yxhuvuden.Särskilt vintertid är det långa yxor användbara som ger en bra sving. Med rätt teknik får man då riktigt bra effekt ur en relativt lätt yxa. Många av de yxor som man idag kan köpa, har stora och klumpiga huvuden på korta skaft. De blir irriterande och otympliga att arbeta med. Dessutom onödigt tunga i packningen. Sommartid när vedbehovet inte är lika stor så får det gärna bli en liten ganska kortskaftad yxa.
Om du har en dålig yxa med trasigt skaft börja med att ta ur det som är kvar av det gamla skaftet. Borra gärna flera hål innan du knackar ur det som är kvar. Ett rostigt yxhuvud borstar man upp med en stålborste så gott det går. Sedan spraya det med 5-56 olja som löser rosten och torka av med en trasa eller papper. När huvudet är rostfritt kan man börja jobba med eggen. Först kan man köra lite försiktigt med en fil eller en smärgel. Man ska va försiktig. Man ska inte slipa så eggen blir för het (blånad). Då ändrar sig härdningen vilket man ska undvika. Jag fortsätter sedan med sandslipsten och brynen tills jag har den yxegg jag önskar.
De lite bättre yxorna som man kan köpa levereras vanligtvis med ett fungerande eggskydd. Men har man hittat ett gammalt yxhuvud eller tappat bort eggskyddet får man grant fixa ett nytt. Antingen kan man fläta ett i näver (kommer i ett senare blogginlägg) eller så syr man ett i skinn/läder. Jag har också sett de skydd som varit tillsnidade helt i trä vilka kanske är de mest slitstarka. Under rosten gömmer sig ofta ett vackert och användbart arbetsredskap. Borsta, putsa och en vacker struktur kan komma att träda fram. Här en gammal Hultaforsbruk yxa på 0,85kg. Yxskaft är bra att ha några stycken i reserv. Jag sydde med renskinn och en elastisk stropp som fäster bakom yxans huvud. En bit utbytbartnäver på insidan av fodralet som eggskydd. Här är fodralet ’avigt’.