Kanotens former
Kanotens längd är kanske den i särklass viktigaste faktorn. En lång smal knot ger snabbhet och kurstabilitet. En kort kanot blir mer lättmanövrerad och lättare då man skall bära. För kanadensare kan man utgå från följande.
En 15 fot (458 cm) lång kanadensare passar absolut bäst för solopaddlaren. Den blir oftast mycket lätt att hantera och bära.
En 16 fot (488 cm) lång kanadensare passar både vid solopaddling och då man inte har allt för stor last på två paddlare. Den blir smidigare att manövrera och bära.
En 17 fot (519 cm) lång kanadensare blir lastdryg och mycket lämplig för de längre turerna. Nackdelen blir att kanoten i sig själv väger allt mer och manövrerbarheten i trånga vatten minskas.
En 18 fot (549 cm) lång kanadensare som utan tvekan rymmer stora laster. Denna kanot kan vara bra för familjer med barn som skall åka. Kanoten blir ganska tung och tröghanterad i vattnet.
B: Rundbotten
C: V-botten
B: Fyllig front
Alla dessa olika former kan sedan kombineras ihop. Ex kan en spetsig stäv lyftas över vågor om kanotens köllinje är väldigt krum. En lång och smal kanot är snabbare än en kort och bred. Sedan kan kanoten vara symetriskt byggda eller osymetrisk. En symetrisk kanot ser lika ut både bakifrån som framifrån. En symetrisk tvåmanskanot är bra då man som solopaddlare ibland vill paddla kanoten baklänges. Man sitter bakvänt på fram sätet och paddlar kanoten ’baklänges’. Är kanoten osymmetrisk får man skrovets fördelar emot sig när den paddlas ’baklänges’.
Källa: ’Mera UTE’ (mycket bra friluftsbok) samt ’Song of the paddle’ (ett måste för kanadensarälskare).