Sarek-arkiv - Sida 2 av 13

Crossing Lapland 2017

27 februari, 2017 Matti Kommentarer 2 kommentarer

Nu är första veckan av dryga tio veckor till ända. Rättare sagt så är detta dag sju av 66 som jag kommer att befinna mig ute på tur om allt går vägen. Det är alltid en lite oro att någonting skall gå fel och det inte går att fullfölja. Som det är planerat nu är det iallafall bokningar under varje vecka, hundarna tycks vara i form samt att Stina och jag mår gott.

Första veckans tur gick från Jokkmokk i öster längs Karatsleden västerut. Vid den lilla fjällbyn Kvikkjokk som även är vägs ände svängde vi norrut längs Kungsleden och styrde vidare till Saltoluokta. Här har Stina nu mött upp med några nya hundar, nya matlådor och en del utrustning. Så långt går allt som planerat!

Förra veckan bjöd på riktigt fina förhållanden. Bra spår, torra sjöar, trevliga gäster och mestadels härligt väder. Däremot så har jag aldrig mött så mycket folk ute så pass tidigt under säsongen. Outdoor Lapland och Fjällaktiv som är en kollegor var efter Karatsleden med en grupp. På Kungsleden mötte vi sedan löpare och organisationen som gjorde någon typ av ultramarathon på snö. De springer sträckan från Stora Sjöfallet till Jokkmokk. Denna tur som vanligtvis är en tur där vi bitvis får spåra lederna själva då vi är först ut.

Nu sitter jag i Saltoluokta och ute faller snön stilla. Hundarna är lugna och väntar på sin middag. Stina är i bilen och kör hemåt för att rodda ihop en del körningar som vi har från kenneln till veckan. I morgon bär det av ut på en ny tur söderut längs Kungsleden. Väderprognosen är inte helt tokig så livet leker!

Crossing_lapland_2017_4 — Ymnigt snöfall och lite vind gör att sikten mellan spannen försämras. På denna bild skall det vara minst spann.

Crossing_lapland_2017_2 — Fjället Staika i bakgrunden med den stora sjön Saggat i förgrunden.

Crossing_lapland_2017_1 — Pårtestugan levererade lite norrsken.

Crossing_lapland_2017_5 — En hel del blankis på sjöarna där vinden sopat bort snön.

Crossing_lapland_2017_6 — Working Husky Åman i förgrunden och WH Ämser bakom.

Crossing_lapland_2017_7 — Sista biten mot Saltoluokta erbjöd en del bortblåst snö men vacker tundrakänsla.

Stockholm och framtidspåverkan

12 januari, 2017 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Stockholm_1 — Stockholm är ju fint på sitt sätt.

I morse landade jag äntligen hemma efter en dag i Stockholm. Det blev nattåget ner, en dag i stan och sedan nattåget hem. Under dagen var jag inbjuden till ett möte om turism i skyddad natur/hållbar turism och turism på annans mark. Det kommer ett mer utförligt inlägg om detta senare.

Som vanligt springer man ihop med diverse folk. En nordafrikan som hade blivit svensk medborgare men förklarade hur dum vi va i Sverige som tog emot flyktingar. Lite märklig inställning måste jag säga då man själv är nysvensk. Han var för närvarande hemlös och samlandes på burkar och flaskor för att kunna köpa en minibuss och börja med taxi i sitt hemland. Skulle varit intressant att hängt med honom ett par dagar för att få en inblick i livet i stadsdjungeln.

Det är roligt för i princip oavsett vart man än är så springer man på känt folk. Hittade en fd Jokkmokkare på T-centralen. Sedan så är det ju kul att bara titta på folk.

Tågresan hemåt blev en missär. En finlandssvensk som hade shoppat 15-20 liter vodka hamnade i samma kupé. Måttligt drickande var inte riktigt hans grej. Att han inte blev avkastad var nog mer medmänsklighet från den befogat irriterade konduktören eller oss som försökte sova i samma kupé. Det var en riktigt tragisk och trasig människa som fått stryk och sprit av sin pappa under sin barndom.

Nu är jag landad i Jokkmokk. Trött efter en natts utebliven sömn och före det, mötet där hjärnan försökt arbeta på så gott den kunnat. Här i norr snöar det, hundar skall tränas och spår köras upp inför helgen. Riktigt skönt jobb i frisk luft. Paradise Jokkmokk is da shit!

Stockholm_3 — Lugnet innan vodkamannen kom.

Stockholm_4 — En trevlig, lugn och välskött liten järnvägsstation. Det känns lite som min barndoms minne från hur en tågstation var. Saknade bara en stins som går ut och vinkar av tåget.

Hemma från Kungsleden

14 augusti, 2016 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Fjällvandring_kungsleden_kvikkjokk_saltoluokta_4 — Vidsträckta vyer där man kan låta blicken vandra i timmar utan att man blir less.

Efter en vecka på färd i Lapplandsfjällen är jag åter hemma. Vädret har pendlat mellan närmare +20C och solsken samt ned mot +5C och regn. Kungsleden mellan Kvikkjokk och Saltoluokta är vintertid mina hemmamarker. Sommartid var sträckan mellan Pårtestugan och 15km norrut helt ny för mig. De andra sträckorna är vandrade och cyklade med mountainbike ett flertal gånger. Trots att jag färdas stora delar av året ute i markerna kommer jag då och då till nya områden för mig vilket är jättekul.

Från Aktse och norrut var det ganska mycket folk i stugorna. Det tycks som att det blir en ökning av fjällturismen även detta året. Någon stugvärd pratade om en ökning på 20% i Augusti men en marginell minskning under Juli. Juli hade bra väder och då sjunker ofta stugboendet så det kan ändå betyda en ökning jämfört med den kalla och blöta Juli 2015.

Människor som man möter här ute i markerna är överlag otroligt trevliga och positiva. Det gäller såväl de som jobbar med stugor, båtskjutsarna, fjällstationerna som våra gäster och allt annat folk som är på vandring. Det var dessutom roligt att vi var två färdledare då Patrik var med som ’praktikant’. Normalt jobbar vi ju ofta själva med grupperna men nu behövde Patrik ’papper’ på en sådan tur.

Fjällvandring_kungsleden_kvikkjokk_saltoluokta_1 — Nordisk stormhatt. Denna plantas blad skall man absolut INTE använda om man har brist på toalettpapper.

Fjällvandring_kungsleden_kvikkjokk_saltoluokta_2 — Regn och låga moln och man inser hur mycket dessa röda märkningar av leden samt de uppbyggda stenrösena längs leden underlättar orienteringen.

Fjällvandring_kungsleden_kvikkjokk_saltoluokta_3 — En groda i Aktseskogen.

Fjällvandring_kungsleden_kvikkjokk_saltoluokta_5 — Soligt, svalt och perfekt vandringsväder dagen då vi vandrade upp på Skierfe.

Mot fjällen

6 augusti, 2016 Matti Kommentarer 2 kommentarer

Nu bär det åter iväg mot fjällen. Denna gång är det en vandringsgrupp som skall färdas mellan Kvikkjokk och Saltoluokta. Med mig kommer även kollegan och kompisen Patrik som går en typ av inskolning. Vi behöver bli allt fler guider som kan ta turer då trycket bara tycks öka runt om i Swedish Lapland och Jokkmokksområdet.

Kungsleden mellan Kvikkjokk och Saltoluokta är välkända områden för mig vintertid. Dock kommer detta att bli min första tur sommartid på delar av denna sträcka. Jokkmokksområdet är vilt och stort. Trots att jag färdats i markerna här både privat och med gäster under ca 25 års tid så finns det mycket outforskat.

Den nya klättermusenryggsäcken är packad och trots att jag försökt bantat så är den allt för tung med sina 12 kilogram. Förvisso finns en del grupputrustning i denne samt 3,2kg fotoutrustning men maten saknas ännu. 8-10 kg känns mer som en trevlig vikt för en stugtur. Jag får nog riva upp allt igen och göra ett bantningsvarv till.

Mot_fjällen_kungsleden_3 — Arkivbild från en vandring söder om Saltoluokta.

Mot_fjällen_kungsleden_2 — Hjortron borde man kunna hitta ett par stycken…

Stora Sjöfallet och Laponia

20 juli, 2016 Matti Kommentarer 0 kommentarer

Roadtrip_stora_sjöfallet_naturrum_2 — Laponias naturrum.

Idag skulle två kanoter köras upp till Saltoluokta fjällstation. Det är ett samarbete med Saltoluokta och Outdoor Lapland som gör att vi nu tillsammans erbjuder både kajaker och kanadensare för uthyrning från fjällstationen. Samverkan med andra företag är verkligen roligt när det sker mellan företag där det finns förtroende.

Vi besökte även Laponias Naturrum för första gången. Det var mycket intressant trots att jag i grunden tycker att det är ett knepigt sätt att använda våra skattepengar på. I vissa avseenden styrker det besöksnäringen men i andra avseenden är en hel del av naturvårdsverkets idéer direkt kontraproduktiva mot oss som försöker driva företag med egna satsade medel. På detta ämnet kan jag skriva en lång uppsats någon gång.

Vid Stora Sjöfallets fjällanläggning träffade vi ytterligare några kollegor och surrade om allt möjligt över några koppar kaffe. Sedan förra hösten är det ett nytt driftbolag med Thomas i spetsen. Det skall bli mycket intressant att se vad han och hans personal kommer att lyckas göra där uppe mitt bland fjällen och nationalparkerna. Nyrenoverade hotellrum, nyrenoverad restaurang och trevlig personla bådar ju för en god framtid. Vi håller tummarna för att deras hårda arbete ger resultat.