Kanadensare och stilla vatten.Som morbror har man ett ansvar för att vidareförmedla familjetraditioner och samhällskunskap. Nu stod det tjuvfiske på schemat. Det är viktigt att man redan i tidig ålder lär sig att ifrågasätta samhället och vad passar då inte bättre än att tjuvfiska på bolagsmark! Man skall respektera små fiskeklubbar, små privata markägare men de stora bolagen kan man gott och väl ifrågasätta. Just tjuvfiske på bolagsmark kombinerar just familjetraditioner med friluftsliv och samhällskritiskt förhållningssätt.
På vägen ut med kanoterna började plötsligt håret på ett av barnen att stå rakt upp mot skyn. Sedan kom det häftiga regnet och strax därpå blixten och knallen direkt på. En sak kan jag lova. Sitter man i en kanot och man har åskan rakt över sig så är man inte kaxig. Vi paddlade grymt snabbt in mot land.
Att få förmånen att få vara ute med systerbarnen och campa är verkligen härligt! Någonting som jag gärna skulle göra oftare. De hittar på bus och visst blir man trött av att försöka hänga med i allt de gör men kul är det.
Om barnen förstod budskapet med tjuvfisket vet jag inte. Ja faktiskt vet jag inte ens om de förstod att de tjuvfiskade. Ja, skall sanningen fram så blev det faktiskt inte mycket fiske alls. Vi hade fullt upp med matlagning, elda, slå upp tält och massa annat så kanske får vi göra om denna lektion när de blivit lite äldre. Tuva fixade carbonarasåsen medan Alvar stekte fläsket. Jenny och jag drack nog kaffe medan vi väntade på middagen. Rangifer Tarandus. Barn och älvfiske = flytväst. Jo, det regnade en del. Kanadensarepaddling och barn är verkligen ett vinnande koncept! Tältliv och sagostund.
I norra Sverige förundras vi över snökaoset nere i Stockholm. Hur kan man årligen bli så förvånad över lite snö? Parodierna är många och för oss här uppe ter det sig tämligen löjligt att det är en riksmedianyhet att någon kört fast med bilen. Vi förstår att det blir lite tjorvigt men sånt är livet. Det blir lite tjorvigt ibland.
Till sitt försvar ropar man från Stockholm att det är för att de har så stora motorleder, de är så många osv. Massa märkliga ursäkter. Här i norr vet vi att det handlar inte om snön som är problemet. Vi kan nämligen göra en lång lista på sk näradöden situationer som uppstår då vissa Stockholmare kommer i kontakt med snö även här i norr. Situationer som vilken norrlänning som helst ser som en del av sin vardag.
Medan centraliseringen och frakten av resurser ut ur vårt Norrland fortsätter så ler vi åt situationen med snökaoset. Ibland vet man inte om det är parodi eller om det verkligen är en ’riktig’ journalist som rapporterar. Har ni tex hört talas om feminin snöröjning? Feminin snöröjning i ett tidevarv då det inte heter han eller hon utan till och med vi norrlänningar försiktigt börjat snacka om hen!? Parodin är ett faktum liksom negligeringen av glesbygdens situation.
(P.S. kolla de klickbara länkarna i texten ovanför. Ganska intressant.)
Jokkmokkupproret. Förhoppningsvis sprider det sig över hela landets glesbygd!Börjar nu bli måttligt less på hur glesbygden i allmänhet och Jokkmokk i synnerhet behandlas. Det som denna gång har fått bägaren att rinna över är att Vattenfall, p.g.a. besparingsskäl skall flytta 40 arbetstillfällen från Jokkmokk samtidigt som diverse chefer får 300 miljoner utbetalt i bonus. Detta från en kommun som idag producerar mellan 8-12% av Sveriges totala elproduktion.
2013 var vi engagerade i rejält tuffa demonstrationer mot gruvetablering i kommunen där företrädare för bolaget Beowulf Mining står upp och säger till våra renskötande ortsbor ’Ni har flyttat på er förr och kommer att få flytta på er igen’. I Pajala lämnade Northland (gruvbolag) ortsborna till sitt öde. När spelet (Billströmaffären) med aktiemarknaden var färdigspelat drog man från byn med ett konkursat bolag bakom sig. Kvar står nyinflyttade Pajalabor utan arbete och försörjning men med lån på hus köpta till guldruschens överpriser.
2014 stod vi åter igen på barrikaderna mot FMV (Försvarets Materialverk) beslagtagning av ett område i Jokkmokk som i det närmaste är lika stort som Blekinge. Vi som lever och bor här skulle inte få idka vår näring i området och ännu värre, de som bor och lever där måste flytta på sig ifrån sin livsmiljö. Allt för att vapenindustrin skall kunna utveckla sina produkter som sedan skall säljas kommersiellt.
Nu får det vara nog! Jokkmokkupproret är en facebooksida som på mycket kort tid har fått mer än 3500 medlemmar. Folket här i området (Jokkmokksamhälle har faktiskt färre än 3000 invånare) är irriterade. Folket i glesbygden blir felbehandlade. Folket i stan förstår att detta är galet. Våra lokala politiker börjar resa sig upp och stå rygg i rygg. Varför tillåter våra riksdagspolitiker att detta sker? Vad är det riksdagsfolket inte förstår? Kan det vara så att lobbyorganisationer är för starka? Kan det vara så att de har egna intressen (åter igen Billström affären och liknande) som de värnar mer om än folket som har valt dem?
Om jag skall önska någonting, så önskar jag att folket runt om i vårt land reser sig och protesterar. Det är mycket galet i vårt samhälle. Jag har inga konkreta lösningar men vem förstår inte att något är fel då folk som har sitt på det torra skor sig på folk som för förhållandevis låga löner bara försöker försörja sig i en liten kommun uppe vid Polcirkeln. En kommun som ligger i en landsända som faktiskt bidrar med skogs, malm, vattenkraft och nu på senare år även med en starkt växande internationell besöksnäring. Varför skall vi konstant måsta kämpa mot att resurser bara dras härifrån och allt mindre blir kvar hos oss?
Kanadensare är verkligen ett fantastiskt sätt att färdas på när man har barn med.Här om dagen fick Stina och jag låna ett barn. Inte vilket barn som helst utan systersonen. När vi rullade in med bilen lastad med kanoter på deras gård, 5 minuter försent, förklarade han att han minsann kunde klockan! Sedan styrde vi in mot vildmarken och äventyret.
När skall ni skaffa barn då? Frågan kommer ganska ofta till Stina och mig. Det frågas verkligen i all välmening men det inget man skall ta för givet, att alla bara kan skaffa barn hur som helst. Det är många människor som sliter med att de vill men inte kan. För oss är det annat som styr. När man lever ett sådant liv som vi har valt att leva så finns det faktiskt inte plats för egna barn. Man kan skaffa en hobby som frimärkssamling utan att egentligen ha tid för det men barn är ett ansvar på ett helt annat sätt. Barn är ansvar för en annan människas start på dennes liv! Det är ingenting som man bara kan skjuta upp eller pausa tills hundarna är tränade.
Nu har vi förmånen att kunna låna barn vilket vi nyttjar på tok för sällan. Verkligen lyxigt. När jag ser dessa barn blir det bara allt mer tydligt och klart för mig hur viktigt det är att vi idag tänker på VAD överlämnar vi till dem efter våra liv? I vilket skick kommer planeten att vara? Kommer de att kunna skaffa mat, försörjning, leva ett tryggt liv? Dom kommer att finnas kvar här på planeten efter att vi har kastat in handuken. Dom kommer i sin tur att känna ansvar för nästa generation. Vi har verkligen ett ansvar som man inte kan bortse ifrån! Faktum är vi har bara barnen till låns men även jorden vi lever på är till låns.
Vill du läsa mer om barn, konst, trädgårdsliv och att leva här i norr så ta en titt på min systers blogg. Fröken Humla. Kablekan har börjat blomma. Med kanoten kan man färdas tyst. Vi såg älg, tranor, sångsvan, änder, skrakar, solande gäddor och små abborrstim som snabbt drog iväg under kanoten. Shit happens… men det som är blött torkar snabbt i solen och learning by doing fungerar kanon! Med en kanot kommer man in i myrområden där man ogärna vandrar.
Behöver man sätta ett attakmål mitt inne i en by och göra skenanfall rakt mot denna? Vi bor och lever ju här? Våra hem!
Bilden är från sommaren 2015 under samverkansövningen med Nato. Då gjordes inflygningar mot byn Mattisudden och utländsk militär fanns på plats.Åter dundrar det stridsflyg över våra huvuden här i Jokkmokksområdet. Detta har nu pågått mer intensivt under den senaste tiden. Det stör mig! Det stör mig att man beslagtar luftrummet över våra huvuden utan samråd med oss som lever här.
Faktum är att Jokkmokkare egentligen inte finns! Vi är endast är ca 0,3 personer/kvadratkilometer och man skall nog (statistiskt) vara två personer för att existera. FMV (försvarets materialverk) marknadsför ju detta område utomlands som ett testområde för vapenindustrin. På sin hemsida skriver de 100% unpopulated. Självklart irriterar detta mig! Vad annars? 2014 påstod man från Vidselbasen att det var felskrivet på deras hemsida då man beskrev detta område som obefolkat. Nu idag, 2016 ser hemsidan likadan ut. ’100% unpopulated’.
Jokkmokk är en kommun som inte har speciellt stark kassa. Våra lokala politiker kämpar konstant med tuffa budgetnedskärningar. En kommun där man utifrån nyttjar luftrummet för flygövningar och tester. FMV drar i och för sig in en del till svenska försvaret (stadskassan) men lokalt då? I bästa fall hyrs det ut nått hotellrum eller säljs någon korv på macken. Flygplan som förbrukar ca 2 000 liter flygbränsle per timme med en driftskostnad runt 4700 dollar/timme (SvD 2012). Räkna sedan in kostnaderna för själva planet, det som skjuts osv. Pengar som skulle behövas betydligt bättre till lärarlöner, vårdpersonal, Bothniabanan osv. Lokalt skall vi tydligen vara glada om vi får sälja någon korv på macken! Det skulle vara mycket intressant att jämföra Wallenbergarnas inkomster från vapenindustrin med en liten kommun som Jokkmokk. Det skulle även vara mycket intressant att jämföra den verkliga makten att påverka beslut om detta från Wallenbergaran i förhållande till oss som bor och lever här. Glesbygdspolitik i Sverige 2016! Hur vill vi att framtida barn skall växa upp? Skall detta vara utsikten från en sandlåda i Sverige 2016? Bilden är från samverkansövningen med Nato 2015.
