Browsed by
Etikett: Naturskydd

Pressresan ’Väg utan framtid’

Pressresan ’Väg utan framtid’

Kommentarer 0 kommentarer

SNF_pressresa_4
Messauredammen gav under en relativt kort tid gav det massor av arbetstillfällen men såret blev stort. Älvens ekosystem är totalt förändrat och fisket kommer aldrig att kunna jämföras med det som en gång var.
I början av denna vecka genomförde vi en pressresa med SVT Nordnytt. Lars Andersson, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen i Norrbotten, och jag arrangerade detta men bjöd längs vägen in människor med faktakunskap. Vår ambition hade var att få med några fler journalister men vi nådde inte fram.

Laver den försvunna gruvbyn, i Älvsbynskommun, blev vårt första stopp. En kopparbrytning från 30-40 talet. Sveriges då modernaste samhälle byggdes upp av Boliden för de 260 invånarna. Ambulansgarage, Folketshus, skola, vatten och avlopp, elektricitet osv. Man hade till och med solarium där på den tiden. Boliden värnade på den tiden om människorna. Arbetarna var förutsättningen för att man skulle få upp kopparen som var den egentliga produkten. Idag tycks många av gruvprojektens slutprodukt vara själva aktien och inget annat. Gruvan lades ned och än idag är vattenmiljön nedströms slamdammen kraftigt påverkad. Boliden är idag hårt kritiserat för att de kört giftigt avfall till Chile där människor blir skadade.

Messaure den tillfälliga byn med 2600 invånare. Ett samhälle som byggdes upp under den tidsepok när Messauredammen byggdes. En by som man redan från början visste skulle försvinna. Alla arbetade med dammbygget, en monokultur när det gäller försörjning. Hit följde kommunens fiskerikonsulent. Han berättade om den påverkan som det har haft på fisket. Laxfisket är nu helt dött uppströms Boden. I Torneåälven kan man idag ta ut 120 ton/år och då ska man tänka på att Luleälven var en bättre laxälv. Som plåster på såret sätts det årligen ut små 3 fiskar/kilometer av Luleälven.

Sörberget, i Jokkmokks kommun, en avverkning där huvudargument var att skapa arbetstillfällen. Här högg man ett gigantiskt hygge som sedan kom att bli ännu större pga. en stormfällning efter avverkningen. Samebyn försökte få stopp på avverkningarna men blev överkörda med motiveringen att arbetstillfällena behövs. 4-6 årsarbeten under en 3-5-årsperiod gav det. Såren idag består av contortaplantage som viker sig under snötyngden, ett utslaget renbete och en miljö som inte fungerar för turismföretagare.

Dessa ’framtidsprojekt’ för att skapa arbetstillfällen ger ofta stora sår i naturen. De är i direkt konkurrens om markanvändningen gentemot små renskötselföretag och turistentreprenörerna. Dagens gruvprojekt Jokkmokk Mining District har skrämmande många likheter med dåtidens framtidsvisioner.

SNF_pressresa_3
Laver strax utanför Älvsbyn. Då en seriös sattsning med arbetstillfällen. Idag en död by med en pågående miljöpåverkan som ingen vill ansvara för.

SNF_pressresa_1
Contortaplantagen på Sörberget. Träden viker sig under snötyngderna och det enda rätta är att hugga bort allt och återplantera med inhemskaträdslag.

SNF_pressresa_2
Sonja och Apmut-Ivar följde oss till Sörberget. Två mycket kunniga personer som kan sin historia.

Gruvprotester i Stockholm

Gruvprotester i Stockholm

Kommentarer 0 kommentarer

Manifestation_mot_gruvboomen_2013
Manifestation mot gruvboomen.
Vill du delta i protester mot gruvboomen? Kämpa mot den nuvarande minerallagen, stötta kampen mot regeringens mineralstrategi, stötta renskötseln och turismen som blir överkörd av utländska prospekteringsbolag och vill du stå upp för rent vatten, ren luft och fast mark även för våra framtida generationer. Vill du visa ditt stöd för den protest vi genomförde i Jokkmokksområdet i somras, Motsåndet växer i Kamp Gállok. Då ska du ansluta till demonstrationerna i Stockholm.

Tyvärr kommer jag själv inte att närvara på plats. Men de som reser från bygden har mitt fulla stöd. Jag hoppas verkligen att så många som möjligt som bor där nere i närheten kan ansluta. Spräck nu denna gruvbubbla där utländska riskkapitalister dränerar vårt land på våra naturtillgångar och överlevnadsmöjligheter för oss i glesbygden.

Fullständigt program för de fyra dagarna i Stockholm hittar du här: Gruvkampen 23-26 Oktober i Stockholm.

Öppna samtal på Norrbottensmuseum

Öppna samtal på Norrbottensmuseum

Kommentarer 1 kommentar

Norrbottensmuseum_gruva_kallak
Norrbottensmuseum speglar nutida händelser i länet.
Häromdagen var vi inbjudna att hålla ’Öppna samtal’ på Norrbottensmuseum. De har nämligen en samtida utställning om vad som händer just nu i Norrbotten. Temat för denna utställning var Kallak/Gállok och gruvmotståndet. Vår, Stina och jag, infallsvinkel blev ekoturism och hur vi förhåller oss till renskötseln. Vi pratade även om gruvan, Kallakdemonstrationerna, minerallagen, motsättningarna i bygden, kompetens och kommunens agerande i olika frågor. Vi försökte så gott vi kunde att täcka in problembilden. Givetvis tittade vi även en del på eventuella lösningar utan en gruva.

Ibland funderar jag på om en föreläsning som denna skulle filmats. Då hade vi kunnat lagt ut den på nätet/youtube. Frågan är om folk skulle orkat lyssna på en ca 2 timmar lång föreläsning?

Effekterna från föreläsningen har ju inte låtit dröja på sig. De som inte vill att vi ska få ett Jokkmokk Mining District här har beklagat att de inte kunde komma och lyssna. De som är för en gruva i Jokkmokk har flera frågat vilka som var där, fick jag verkligen säga vad vi ville, hur kunde vi få fria händer osv. Till de som är för kan jag bara säga. Oj vad kul det är att få helt fria händer…eller hur det nu var. Sedan ska ni veta att får vi inte fria händer så skaffar vi oss det…

Vi vill tacka Norrbottensmuseum i Luleå för inbjudan och ett trevligt arrangemang. Samtidigt så uppmanar jag er bloggläsare att håll koll på deras program. Den 13 Oktober kommer Anrne Muller dit och föreläser om Gruvans påverkan. Ta med ett gäng kompisar och åk dit. Arne skall vara en riktigt kunnig föreläsare!

Jokkmokk Mining District

Jokkmokk Mining District

Kommentarer 8 kommentarer

Jokkmokk_mining_district
Jokkmokk Mining District. Här ser ni en del av inmutningarna inom mitt närområde. (Klicka på kartan så ser ni den större.)
Jokkmokk Mining District vad är det? Hur stora områden är egentligen inmutade, provborrrade och prospekterade i kommunen och i utkanterna av Laponia världsarvsområde?

Såhär skriver JIMAB (Jokkmokk Iron Mines AB) i ett pressrelease:
As announced previously, Beowulf registered applications for these licence areas with the Mining Inspectorate in October 2011 and, together with the pre-existing Kallak nr1, Parkijaure nr2 and Parkijaure nr3 licences, they form a large and potentially new mining province covering approximately 156.1km2, preliminarily defined by Beowulf’s management as the “Jokkmokk Mining District”.
Vad Beowulf och JIMAB har för avsikter behöver man ju inte vara professor för att förstå.

Lägger man där till inmutningarna Nautijaure nr1 på 106,2 km2, Parkijaure nr4 på 15,7 km2, Kallak nr3 på 5,6 km2 så blir det ännu tydligare. Att det dessutom ska finnas ännu fler inmutningar från samma bolag är ju ingen hemlighet. Dessutom så är de inte ensamma i detta område.

Kallak är dörren till alla dessa andra gruvor. Det är just därför kampen för att få stop på denna gruva blir extra viktig. Något Jokkmokk Mining District är absolut inte välkommet!
Pressmedelandet från JIMAB kan du läsa här.
Googla Jokkmokk Iron Mines så hittar du deras hemsida. Detta bolag är inga stjärnor som man vill få in på sin bakgård.

Kallakgruvan_1
Enligt JIMABs ritningar kan gruvan komma att se ut som denna bild.

Ekoturismföreningen mot gruvbomen

Ekoturismföreningen mot gruvbomen

Kommentarer 0 kommentarer

Ekoturismföreningen_mot_gruvbom
En enad besöksnäring kan man inte bortse ifrån. Solen är på väg upp trotts allt…
Nu går Ekoturismföerningen ut med ett uttalande där man stöder samebyarnas kamp om sina renbetesmarker. En ojämn kamp där minerallagen som den är skriven idag tillåter utländska bolag att skövla turistnäringens grundförutsättningar. Grundförutsättningar som går hand i hand med renskötselns krav. Med oss i denna skrivelse har vi de stora drakarna som Ice Hotel, Tree Hotel, STF Abisko, STF Saltoluokta, STF Kebnekaise och flera av oss små i bygden. Tyvärr så är det även företag som inte vågat skriva under av olika anledningar. Inte ovanligt är det att det är företag som har fingrarna nere i den kommunala syltburken.

Min önskan i detta är att besöksnäringen som är en av Sveriges nya basnäringar nu kan flyttas upp på banan som en av spelarna. En spelare som också får tycka till om hur markerna används. Fram tills idag har besöksnäringen i många fall endast varit floskler som uttalats av någon helt ovetande politiker. Idag är vi organiserade i form av Ekoturismföreningen, Swedish Lapland, Destination Jokkmokk och många andra små och stora organisationer.

Vi kan själva föra vår talan. Vår bransch skall inte användas av lokala politiker då de står och säger att ’Besöksnäringen är ju viktig och…’. När vi inte får uttala oss så används vi endast som ett verktyg och inte allt för ovanligt emot oss. Vi blir ett argument som politiskt används lite godtyckligt. Som sagt, vi kan och bör få föra vår egen talan!

Igår var Landshövdingen i Jokkmokk och besökte samebyarna och kommunalrådet. Varför fick inte Destination Jokkmokk vara med? Varför fick inget ekoturismföretag vara med? Är det för att vi skulle stötta renskötselns argument? Är det för att en del av oss redan visat att vår plats är på barrikaderna sida vid sida med samebyarna?

Ekoturismföreningens ställningstagande hittar du här. Personligen skulle jag gärna sett att det hade varit ännu tuffare mot nyetableringar av gruvor. Men vi vinner mycket med att vi kan enas också. Vi blir starkare tillsammans.