För övrigt så tycks det som att Norrskenet körs på full fart just nu. Var och varannan kväll sprakar himlen i grönt och rött. Det har faktiskt varit såpass intensivt att tom jag blev tvungen att gå ut till sjön och bara stå och titta.
Att förmedla känslan av fjällen är inte alltid så lätt. Glädjen, lyckan och friheten där ovan trädgränsen. Här är en kort film med Sofia Janoks sköna jojk kombinerat med dansarna Lava och Michaels dans. Filmen är gjord i Saltoluoktas närhet och jag tycker att de verkligen har fångat någonting. Det fanns inte tidigare på min karta att man kunde visa en del av vad fjällen är med dans! Höj volymen och njut
Vi har nu genomfört arrangemanget med Saltoluokta fjällstation som utgångspunkt. God mat, vedeldad bastu vid sjön Langas friska och klara vatten, fina dagsturer i fjällmiljö, trevlig personal på den genuina fjällstationen. Att få dessa förutsättningar som guide gör inte arbetet speciellt svårt. I princip bara att glida med och ha det trevligt helt enkelt.
Under tre veckor har jag haft en natt hemma på torpet. Resten har varit ute på olika uppdrag. Härliga vandringar i fina områden. Men det är också skönt att nu få landa hemma i skogslandet ett tag. Nästa vandring drar Stina på till veckan. Håll kängorna leriga gott folk!
Med helikopter färdas vi fram till nationalparksgränsen och vandrar därefter in i Rapadalen. Vi ska tälta, laga mat i det fria och spana efter Sareks storälgar. Att sedan naturen är fantastisk i Rapadalen gör ju inte saken sämre.
Gruppen kommer inte att bli stor. Läs mer om turen på Jokkmokkguidernas sida: Älgsafari i Rapadalen. Vi har även lagt in ett bildgalleri med lite bilder från tidigare vandringsturer i Sareks nationalpark. Jag vet att både Marcus och jag glädjer oss som barn på julafton åt att få göra detta.
Knut Rasmussen och Jenki tycks instämma.
Stina och jag har varit på en tripp med hundarna in mot Aktse och Sitojaure i utkanten av Sareks Nationalpark. Med på turen var Jenki som kört mycket hundspann men nästan uteslutande kortare tävlingar. Vi (Stina och jag) har roat oss med att låtit Jenki ’känna lite på’ platser som Aktsebacken (400-500m brant stigning), ospårad körning i hyfsat tät björkskog osv. Mycket svett, skratt, sova i solen, äta gott och bara ha det bra. Exakt så som en fjälltur skall vara! …eller om Jenki själv får uttrycka sig: ’I will be back!’
