Browsed by
Etikett: Kennel

Hack i häl

Hack i häl

Kommentarer 16 kommentarer

Nordic_open
Här stannar vi över en natt hemma hos Jenki innan vi drar ner till Åsarna. Vi föredrar att inte transportera hundarna allt för långt dagen innan tävlingen.
Vi är nu nere i Åsarna och kör en hundspannstävling. Detta är korta distanser och i Stinas och min klass, 8-spann, kör man 3 dagar med 18 km/dag. Efter första dagens heat leder Jenki, regerande världsmästare i öppenklass med 19 sekunder före mig. Stina ligger hack i här 49 sekunder efter Jenki.

Våra hundar är egentligen avlade för längre tävlingar och körning i fjäll och skog. Det är fraktkörning av bagage och olika expeditioner som är huvudmålet.

Normalt bruka Jenki vara det spannet som kör lugnast fram till en mellantid och sedan rycker enligt vad vi hört. I år körde Stina in 1 minut på honom från mellantiden fram till mål och då har hon dessutom hunnit med att ligga en gång på sidan med släden och en gång har ledarhundarna varit bredvid spåret för att rulla sig i snön. Våra hundar är ju van fikapaus med kaffeeld!

Jenki har också haft lite tjorv med två av sina hundar. Mina hundar har också snappat en del snö och det har varit ganska varmt. Bakom oss kommer fler spann men det är ett litet glapp. Får man tjorv på spåret och kanske måste ta en trött hund i släden så förlorar man snabbt 1-2 minuter eller mer så förarna bakom har oss inom räckhåll utan tvekan! Kanske har de kört klokare idag och kommer imorgon.

Personligen så vet jag att både Stina och jag har bra spann. Våra hundar är vana att arbeta dagar i sträck och de tömmer sig inte helt utan sparar alltid. Däremot så saknar vi tävlingsrutiner och våra hundar har nog inte samma toppfarter utför. Dessutom så kör vi våra hundar lite annorlunda. Vi bromsar nog mer utför än många andra. Jag körde nämligen sist och såg av spåren att det var inte många som hade bromsat! Vi måste helt enkelt för våra hundars skull.

Folk här pratar om dåliga spår och uppförsbackar. Enligt våra mått så är det mest utför och platt och spåren har varit kanonbra! En stor eloge till tävlingsledningen som gör ett kanonjobb med ett mycket proffsigt arrangemang!

Från våra hundar kan vi rapportera att de är sömniga och vill gärna vila i släpvagnen nu på kvällen. Alla har ätit bra till hyfsat så som de brukar vara. När vi tar ut dem är de pigga, uppspelta och väldigt glada. Veterinären berömde dem för att de var lugna och lättsamma.

Nordic_open
Minuterna innan hundarna selas ut. Här är vi smått koncentrerade.
Nordic_open_2012
Stina borstar belagen innan start. Vi borstar manuellt medans många andra har utrustning för betydligt mer dollar. Intressant att se hur andra gör.

Nu ska det gå fortare

Nu ska det gå fortare

Kommentarer 6 kommentarer

Matti_lurv
Jag är lika taggad som mina hundar.
En av deltagarna i den öppna klassen på medeldistansen avanmälde sig så det blev gode ensamt. Därför har jag nu fått byta till 8-spann sprint. Jag kommer med andra ord att köra mot min kära sambo och innehavaren av Världsmästartiteln i Öppenspann sprint.

Jenki, om du läser detta så vet du att jag kommer att springa och sparka för allt jag är värd! Nu kommer det Lappländska fjälllokomotivet upp på sprintbanan! Ankaret är draget!

Under slutet av 80-talet körde jag senast sprinttävlingar. Då var det med trespann och på korta distanser upp mot 10 kilometer. Ibland gick det riktigt bra. Då körde alla mot alla oavsett ras vilket jag gillar bättre.

Vi har haft goda möjligheter att förbereda oss för detta. Vi hade en ganska tuff period under December till 13 dagen med massor av jobbkörning. Efter det har vi haft två veckor där vi har kunnat avsätta två tävlingsspann och enbart tränat dem. De andra hundarna på kenneln har genomfört de jobben som har varit inbokade. Successivt har spannens fart ökat och hundarna har verkligen triggats igång.

Nu blir det spännande att se hur våra fjällhundar hävdar sig på korta distanser med hårda spår och dessutom med en släde som väger lika mycket som fyra sovsäckar…

Slädfix och medaljvittring

Slädfix och medaljvittring

Kommentarer 6 kommentarer

Slädfiv_1
Om man skär bort onödig metall så borde släden bli lättare och snabbare...
Hela dagen idag har gått till att fixa till min gamla Oinakka racingsläde. Denna släde är en av Görans absolut första slädar eller kanske det tom är den första med aktiv styrning!? Släden har fått ny bromsmatta och broms. Ett annat kapell och en del allmän kärlek så ett par nya belag imorgon och den är snart färdig.

Stina hostar och måste sitta helt upprätt om hon inte ska tokhosta. Sittandes somnar hon inte vilket resulterar i sömnbrist modell tuff. Trots det är hon betydligt bättre nu än bara för ett par dagar sedan så hon siktar in sig på tävlingen utan minsta tvivel. Det blir 8 spann sprint vilket innebär 18km gasen i botten.

I min klass är jag i princip garanterad medalj som det ser ut då vi endast är tre startande. Tyvärr så har många siberiansförare valt bort denna tävling då den inte är meriterande. Personligen så prioriterar jag en bra tävling då jag anser att meriteringen inte fyller någon vettig funktion. Här på Nordic Open kör vi samma banor som alaskan huskisar så vi kan verkligen jämföra oss och se hur bra siberian huskyn egentligen är. Vi kan ju inte bara gå omkring och tro att siberians är världens bästa slädhund. Den kanske var det men det är i imperfekt som min svenska lärarinna skulle sagt.

Sten följer med som medhjälpare så alltså måste vi ju se hans företag, Jokkmokk Mountain Traveller, som en av våra huvudsponsorer. Samma med Magnus företag, North Adventure, som lånat ut en Arrow sprintsläde till Stina. Vi har också hjälp av Stinas föräldrar, Volker och Jasmine som skall se efter de hundar som blir hemma. Utan hjälp hade vi inte kunnat fara så här lika enkelt. Vi bugar och bockar!

Slädfix_2
Bromsen i stål, mattbromsens armar av aluminium, mattbromsen en dubbad skotermatta. Släden är från slutet av 80-talet och kanske Oinakkas första någonsin med aktiv styrning!

Fartträning av hundspann

Fartträning av hundspann

Kommentarer 2 kommentarer

Fullmåne_guldmedalj
Vi hade en fantastiskt guldgul fullmåne över vår kennel häromdagen.
Nu är det en vecka till start på Nordic Open i Åsarna. Vi har farttränat de sista dagarna och hundarna börjar komma i form riktigt bra. Korta sträckor, bra spår och fullt ös.

Stina är dock riktigt förkyld. Själv så har jag haft huvudvärk och är orolig att jag också ska halka dit. Ingefärsavkok, honungsvatten, echinagard, vitlök och apelsiner är sådant som står på menyn. Allt för att hålla mig frisk. Stina dricker litervis av varmt te och springer fram och åter mellan sängen och toa. Ut ska förkylningen.

Idag har jag kört Stinas 11 tävlingshundar samt 3 av de andra. Hade två sittandes gäster och en turistsläde. På 14 km flacka spår snittade de 20 km/h vilket är riktigt bra med tanke på släde och vikt. Mina 12 tävlingshundar körde jag med 40kg last och lätt släde samma 14 km där de snittade 23,5 km/h. Spåren var lite moddiga men de gick riktigt fint!

Det kommer att bli mycket spännande att se om våra rena Siberian Huskyspann klarar att matcha något av blandras-/alaskan husky spannen. Vi siktar mot stjärnorna och når kanske topen av någon snödriva.

Nordic Open

Nordic Open

Kommentarer 0 kommentarer

Vildmarks_camp
I går natt körde vi förbi Tor-Henrik och en av våra gäster som är på veckotur. Vi blev bjudna på te innan vi for hemmåt. De hade -28C och sov under bar himmel. Dvs en riktig vildmarkstur med fullmåne och lägereld.
Ibland är det roligt att ta hundarna och fara på någon slädhundstävling. Vi passar in det med eventuell ledighet. Nu är siktet inställt på Nordic Open i Åsarna. I år är det dessutom Scandinavian Open Championship.

Den distansen som lockar mest är medeldistansen. Tyvärr så är den enbart 44 km med varvning och inte 53 som den brukar vara i Åsarna. Det är alltså egentligen en lång sprinttävling!

Stina och jag delade redan i höstas kenneln i två träningsgrupper. Siktet har hela tiden varit att vi skall konkurrerar med varandra. Varsitt öppenklass spann i medeldistans. Som ni förstår så har vi en ganska stor intern prestige i detta.

Fram tills nu har hundarna i princip inte tränats de sista dryga månaden. Vi har enbart kört jobb och det med tungt lastade slädar. Nu fram till tävlingsdagen skall vi köra upp farten på spannen så att de börjar röra sig snabbare. Mitt första fartpass höll 17,2km/h i 32km vilket inte är speciellt snabbt. Idag blev det 21km/h i 32km. En avsevärt snabbare utveckling av spannet än jag förväntat mig! Hundarna var pigga, glada och lekte när vi kom hem.

Ikväll kom Ele från Piteå med sina hundar. Hon har kört några år och är kunskapshungrig kan jag lova. Vi försöker dela med oss av det vi kan så gott det går. Har kört en tur med hennes unghundar och vuxna på kvällen vilket gick fint!