Browsed by
Etikett: Destination Jokkmokk

Barn till låns

Barn till låns

Barn_till_låns_3
Kanadensare är verkligen ett fantastiskt sätt att färdas på när man har barn med.
Här om dagen fick Stina och jag låna ett barn. Inte vilket barn som helst utan systersonen. När vi rullade in med bilen lastad med kanoter på deras gård, 5 minuter försent, förklarade han att han minsann kunde klockan! Sedan styrde vi in mot vildmarken och äventyret.

När skall ni skaffa barn då? Frågan kommer ganska ofta till Stina och mig. Det frågas verkligen i all välmening men det inget man skall ta för givet, att alla bara kan skaffa barn hur som helst. Det är många människor som sliter med att de vill men inte kan. För oss är det annat som styr. När man lever ett sådant liv som vi har valt att leva så finns det faktiskt inte plats för egna barn. Man kan skaffa en hobby som frimärkssamling utan att egentligen ha tid för det men barn är ett ansvar på ett helt annat sätt. Barn är ansvar för en annan människas start på dennes liv! Det är ingenting som man bara kan skjuta upp eller pausa tills hundarna är tränade.

Nu har vi förmånen att kunna låna barn vilket vi nyttjar på tok för sällan. Verkligen lyxigt. När jag ser dessa barn blir det bara allt mer tydligt och klart för mig hur viktigt det är att vi idag tänker på VAD överlämnar vi till dem efter våra liv? I vilket skick kommer planeten att vara? Kommer de att kunna skaffa mat, försörjning, leva ett tryggt liv? Dom kommer att finnas kvar här på planeten efter att vi har kastat in handuken. Dom kommer i sin tur att känna ansvar för nästa generation. Vi har verkligen ett ansvar som man inte kan bortse ifrån! Faktum är vi har bara barnen till låns men även jorden vi lever på är till låns.

Vill du läsa mer om barn, konst, trädgårdsliv och att leva här i norr så ta en titt på min systers blogg. Fröken Humla.

Barn_till_låns_4
Kablekan har börjat blomma.

Barn_till_låns_1
Med kanoten kan man färdas tyst. Vi såg älg, tranor, sångsvan, änder, skrakar, solande gäddor och små abborrstim som snabbt drog iväg under kanoten.

Barn_till_låns_2
Shit happens… men det som är blött torkar snabbt i solen och learning by doing fungerar kanon!

Barn_till_låns_5
Med en kanot kommer man in i myrområden där man ogärna vandrar.

Vandringsleder runt Jokkmokk

Vandringsleder runt Jokkmokk

Vandringsleder_jokkmokk_1
Välskyltat, välmärkt och spångat.
I direkt anslutning till Jokkmokk går det ett antal vandringsleder. De är perfekta för löpturen, helgvandringen eller bara kvällsrastning av hunden. På Jokkmokks kommunhemsida hittar man en del kartor och beskrivningar. Getbergsssområdet ligger nordväst om samhället med det mysiga lilla Getberget varifrån man har milsvid utsikt. Kvarnbäcksleden som binder samman östra delen av Jokkmokk med västra delen. Kvarnbäcksleden har även informationstavlor om de olika naturtyperna som man passerar. Sedan finns eljusspårsområdet med slingor ända ut mot Margitberget.

Runt Skabramsjön finnns det också en vandringsled sedan ett par år tillbaks. Den är utmärkt och spångad men väldigt få vandrar där. Denna led är inte lika känd och det är svårare att hitta information om den. Faktum är att den väldigt fint knyter an till Kvarnbäksleden där den kommer fram till Skabramsjöns östra del. Vid Skabramsjön fortsätter man helt enkelt över kvarnbäcken och går sedan längs södra sidan av Stor-Skabram. Denna stig tror jag är runt 14 km om man går runt hela sjön. Sedan kommer den fram på Karatsvägen strax bortanför Skabrams camping där lederna mot Getberget tar vid.

Är man friluftsintresserad eller gillar att röra sig i skog o mark så bor och lever man verkligen bra i denna lilla by. Att det sedan ligger i princip på Polcirkeln, nära Laponia med nationalparker som Muddus, Sarek och Padjelanta gör ju saken inte sämre. Riktiga vintrar, varma och torra somrar med en sol som aldrig riktigt vill gå ner. Jokkmokk is da shit. Paradise Jokkmokk!

Vandringsleder_jokkmokk_2
Utsikt från Getberget.

Vandringsleder_jokkmokk_4
Klibbticka.

Vandringsleder_jokkmokk_3
En kaffepaus på Getberget med en kikare är inte fel.

Handyxa Yxa från Kuorbevare Smide, testad

Handyxa Yxa från Kuorbevare Smide, testad

Yxa_rb_västerbotten_2
Handgjord yxa från Kuorbevare smide.
Under det senaste månaderna har jag nu använt en liten välgjord yxa från Kuorbevare Smide i Västerbotten. Kuprbevare Smide är kanske mest kända för sina välgjorda knivblad i kolstål. Har du en kniv med instansat RB på bladet är det med största sannolikhet från detta företag. Den lilla handyxan som de producerar väger ca 850gr. Den är utrustad med ett lite grövre skaft av björk. Skaftet är behandlat med tjära och olja. Eggskyddet är rejält men jag är skeptisk till nitarna som håller ihop det. När detta skyddet blir lite nött kommer yxans egg att komma direkt mot stålnitarna vilket kan skada eggen.

Yxan är riktigt skarp. Bettet kommer bäst till sin rätt då man röjer leder. Färska grenar och småträd som böjer över lederna slås rappt av med ett välriktat hugg. Samma när man skall hugga torra grenar. Eggen biter snabbt in i träet. Skall man däremot klyva ved är denna yxa inte optimal. Man kan utföra arbetet men i och med att den är såpass tunn över eggen blir arbetet med att klyva grövre ved mödosamt. Den lämpar sig helt klart bäst för att klyva tunnare ved.

Kuorbevareyxan kommer jag främst att använda som skogsyxa under vår, sommar och höst. Vintertid får den följa i släden när vi drar oss mot fjällen. Under midvinterns skogsturer kommer den vanliga yxan som är bättre för klyvning att få följa. Söker du en liten men effektiv och vacker yxa så kan detta vara någonting. Den är verkligen ett bra alternativ då man skall göra små eldar med liten ved.

Yxa_rb_västerbotten_3
Kraftigt eggskydd för den skarpa eggen.

Yxa_rb_västerbotten_1
Liten, smidig och perfekt för vandringsturer i skogslandet.

Närproducerad kortsemester

Närproducerad kortsemester

Närproducerad_kortsemester_lappland_2
Låga moln och uppfräschade regnskurar har idag dragit över Jokkmokk.
Igår upplevde jag en närproducerad kortsemester. Det var med andra ord en självguidad vandring runt längs sjön här hemma. Ryggsäcken packades med fotoutrustning samt lite kött och annat för att kunna laga middag där ute. Vi stegade vi iväg längs Skabramsjön. Både Flippa och Annie följde som vanligt fulla av energi på Border Collies vis. Friluftsliv behöver inte krånglas till. Det finns mycket man kan uppleva enkelt där man bor.

Att bo i Jokkmokk är i och för sig verkligen en förmån här i livet! När jag öppnar dörren i vårt lilla torp är jag ute i i naturen direkt. Fågelliv precis utanför huset. Räven som skriar från andra sidan den lilla viken. Renarna som under vårarna vandrar förbi vårt hem varje år på sin väg upp mot fjällen i väster. Älgarna som snart skall till att föda sina små röda kalvar. Abborren som dras direkt från sjön och ner i stekpannan. Naturromantiskt? Självklart det blir så när man bor mitt i värsta Discovery channel!

Närproducerad_kortsemester_lappland_5
Annie blir successivt allt följsammare.

Närproducerad_kortsemester_lappland_1
Ett av flera Storskrakpar vid Stor-Skabramsjön.

Närproducerad_kortsemester_lappland_4
Några mygg har vaknat till liv.

Närproducerad_kortsemester_lappland_3
En vass yxa skall man vara försiktig med. (ser som vanligt värre ut än vad det är)

Dispenser och tillstånd för Laponia

Dispenser och tillstånd för Laponia

Laponia_hundspann_sarek
Med hundspann igenom Alkavagge i Sareks nationalpark, vintern 2016.
Idag har vi varit på ett möte som Länsstyrelsen kallade till. Man önskade att höra hur vi som turistentreprenörer upplever hur detta fungerar med tillståndsgivning m.m. i Laponiaområdet. Naturvårdsverket och Laponiatjuottjudus (förvaltningsorganisationen) var även de på plats för att svara på frågor och ta in synpunkter.

Samtalen var öppna och friska. Det ventilerades om missnöjen, visioner och vi fick även svar på en hel del frågor. Från besöksnäringen var det entreprenörer från Abisko ner till Västerbotten. Strongt jobbat att resa så långt för att vara med och påverka!

Sedan några år tillbaks skall Laponiatjuottjudus arbeta med en strategi för besöksnäringen i området. Detta arbete har man knappt påbörjat trotts att det pratats om detta i mer än tre år nu. Under tiden har det istället införts restriktioner för oss som arbetar som guider i området. Främst kan vi se restriktioner för hundspann. Detta har man gjort helt utan att påvisa att vi som kör med tillstånd faktiskt har utgjort någon störning/slitage på området.

För de kommersiella turerna blir detta extremt tydligt då vi klart kan se hur vissa företag försöker kringgå reglementet. Höjden av fräckhet var kanske förra våren då hundspannsförare togs av polisen då det tjuvfiskade inne i nationalparken. Detta slår givetvis mot oss som försöker arbeta långsiktigt och seriöst. Nu känner jag faktiskt att jag börjar bli riktigt less på att det är vi seriösa som snällt står med mössan i handen som får backa. Detta på grund av antaganden och inte baserat på fakta. Nu vill jag se att man börjar arbeta med forskning och kartläggning av om turismen stör i området och i så fall vart, när, hur och av vem. Det måste vara fakta som skall gälla!

Vad som är viktigt att komma ihåg är att detta är ett utvecklingsskede! Jag upplever trotts allt att alla vill väl och att alla vill hitta lösningar. Vi får nog alla helt enkelt acceptera att saker inte är helt perfekta just nu och försöka ha lite is i magen också, men en myndighetsprocess är så fruktansvärt segdragen så man hinner ju somna innan den ens är påbörjad.