Singel i salto 2016

Singel i salto 2016

Singel_i_salto_2016_5
Kollegan Janne stegar ner mot skogsgränsen.
Singel i Salto 2016 blev åter en trevlig arbetsvecka för mig. Det är inte första året jag bor på Saltoluokta fjällstation, gör trevliga dagsturer, äter gott och jobbar med roliga kollegor. Det är inte heller någon nyhet att gästerna är roliga och trevliga. Kokkaffet på fjället, myggen, solnedgångarna och allt annat.

Vad som slår mig ofta är att det finns en enorm samlad kunskap och livserfarenhet om allt möjligt i en grupp som denna. Fjällväxter, medicin, politik, vård, ekonomi, båtmotorer, musik och ja till och med grisuppfödning! Massor av livserfarenhet. Så är det egentligen med alla grupperingar av människor. Lyssnar man så ser man att gruppen består av en massa intressanta människor.

För övrigt så är livet i fjällen mitt hem. Jag känner mig minst lika hemma vid en kaffeeld ovan trädgränsen som hemma på torpet i Jokkmokk. Vidderna och de stora sköna områdena som vi har här i Jokkmokksområdet ger mig så mycket livskvalité. Att få berätta om livet här i norr, naturen, människorna är verkligen en givande tillvaro som jag dessutom har förmånen att ha som försörjning.

Denna vecka var nytillskottet Annie med mig och Flippa. Hon sköter sig allt bättre och kommer säkrare påp inkallning. Med tanke på att detta var hennes första lägre tur med en stor grupp så måste hon få godkänt. Hon stal inte ens en macka från någon av gruppdeltagarna. Självklart så var Flippa med och visade hur saker skall gå till.

Singel_i_salto_2016_2
Lemmelkaffe som kokas… Vad annars?

Singel_i_salto_2016_1
Hönsbär.

Singel_i_salto_2016_3
Midnattssol, ljusa nätter och fantastiska ljusspel över fjälldalarna och sjöarna här i norr.

Singel_i_salto_2016_4
Annie lär sig att koppla av.

3 reaktioner till “Singel i salto 2016

  1. Tack Matti för det fina och målande du skriver! Nu känns det som om jag nästan varit i mitt älskade Salto en stund…
    Jag känner så väl igen mig i det du skriver om förmånen att få ha fjällvärlden som sin arbetsplats – det var en ynnest!! Och just det här med grupper av människor; en samling unika individer som tillför något speciellt var och en 🙂

  2. Som jag njuter av att läsa och tänka mig in i det du skriver om ert liv däruppe, Matti. Längtan efter fjällen, vidderna och naturen som granne blir inte det minsta mindre.

    1. Kul!
      Hoppas att det inspirerar på något sätt så det inte bara blir drömmar. Så att det verkligen blir turer och egna upplevelser ut i markerna!
      Tack för fin feedback!
      🙂

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is using WP Check Spammers from Xavier Media to filter out spam comments.