Cirkusen är i byn

Cirkusen är i byn

Cirkus_maximum_1
Kamelerna har nått klokt i sina ögon. Egentligen hör de hemma någon helt annan stans.
Varje år passerar cirkusen byn en eller ett par gånger. Nu äntligen hade jag ett alibi att få smita dit. Syrrans pojke är ju i lämplig ålder. Bara att utnyttja tillfället. Snart är han antagligen så stor att han inte vill följa med morbror på cirkus. Vi hade i alla fall roligt ihop och knaprade popcorn, drack dricka och kaffe. Efter cirkusen buskörde vi med bilen för modern hade gett tydliga order att han får INTE somna innan tänderna är borstade…

Cirkusar och folket som jobbar med dem har länge intresserat mig. Människor som valt ett lite annat sätt att leva på. Inget mainstream direkt. De jobbar garanterat grymt hårt och dansar sällan på rosor. Flera av artisterna är dessutom väldigt vältränade och duktiga.

Vad jag inte gillar med cirkusar är att man inte vet riktigt hur djuren har det. Hundarna gillade sina övningar utan tvekan. Men elefanterna, kamelerna, sjölejona och ponnysarna? Det är lite beklämmande att se dessa magnifika djur. De transporteras runt för att visas upp lite här och var. En elefant blir gode gammal och är väldigt klok. Garanterat att den har en åsikt om detta på något sätt. Frågan var och en måste ställa sig är om man skall gynna detta eller inte?

Cirkus_maximum_2
Det ligger nog en hel del arbete bakom dressyren med djuren.

Ett svar på ”Cirkusen är i byn

  1. Jag besökte cirkusen också när de passerade här för ett par veckor sedan, och precis som du säger så kan man inte låta bli att fundera på hur djuren har det. Man kunde se att en av elefanterna inte riktigt gjorde som den skulle och då fick de såklart improvisera men det skär lite i hjärtat när man tänker på hur de löser sånt på träningarna. Härliga bilder du fick till!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *