Kanadensare, lägereld, tarp, kokkaffe och mycket mer gör att paddelturerna får en riktig vildmarkskänsla.Ännu en tur med kanadensarna är bakom oss. En fin tur med fiske, bärplockning, vandring, fotografering, intressanta samtal, eld, kaffekok och mycket mer. Pärlälvens naturreservat är en riktig pärla här i norr. Gamla skogar, sjöar, älvsträckor, myrmarker, lågfjäll och en hel del spännande småsjöar.
Denna vecka var ganska blåsig. Vågor som mätte runt 70 cm och mer när det var som värst, vilket inte är speciellt muntert då man sitter i en öppen kanadensare. Under nästan två dagar gjorde vi annat än att paddla just pga av vinden. Näst sista dagen väntade vi hela dagen innan vi sent på eftermiddagen sköt ut kanoterna. Vågorna var fortfarande hyfsade och kanoterna skuttade hit och dit.
Nätterna börjar bli allt mörkare och man kan verkligen känna att hösten har kommit till Lappland. Röken från den falnande elden letar sig in i det öppna tältet och sticker lite gott i näsan. Ute från sjön hör man storlommen skria och vildmarkskänslan infinner sig på ett skönt sätt. Man somnar gott och äntligen är sovsäcken så där efterlängtat lagom varm och skön. Det står en hel del riktigt fina öringar i detta området. Vi tar bara det vi äter och hoppas att även framtida generationer kan få uppleva samma som oss. Hjortron, hjortron och hjortron…men inte moget över allt ännu. Flippa är som våra huskys. Vilar när det finns tillfälle och är aktiva när det är läge. Humlorna arbetar frenetiskt. ’The winter is coming’! Våra tält och uppdragna kanoter ligger i en skyddad vik medan vi gjorde en kortare topptur upp på Farforita. En av middagsöringarna är säkrade! Mörkret sänker sig över sjöarna, skogarna och fjällen. Hösten har kommit till Lappland.
Lapplandsguld. Vi hittade bara ett fåtal liter idag men trevligt hade vi.Bor man inte i norra Sverige så förstår man nog inte riktigt detta med hjortron. Kanske är hjortron det den där gula varma goda sylten man skall äta på vaniljglass. Något man möjligen ätit på en restaurang eller köpt blaskig ifrån någon butikshylla för dyra pengar.
Här i norr håller de riktiga fantasterna koll på blomningen och hur allt utvecklar sig. Visste ni tex att kraftiga regn och hagelskurar under själva blomningen är bland det värsta som kan hända om man vill förgylla sin tillvaro med hjortronsylt. Frost är inte heller speciellt bra. Ibland är de bäst inne i videbuskarna medan andra år har mer bär på öppna ytor. Ni förstår att samtalsämnet hjortron är outtömligt. Guldmyrarna där det finns mycket hålls hemliga och går i arv.
Idag blev det en kortare bärplockningstur. Hundar, kanoter, kameror, fikagrejer och sist men inte minst några hinkar. Med på turen var förutom våra border collies även slädhunden Önska som är en tvåårig liten tik. Hon har skurit sig i en tass och är sydd så därför ville vi ha henne under uppsikt. Nu har hon premiärpaddlat, sovit vid lägerelden, trillat i sjön och nu sover hon trött hemma i soffan.
Om folk visste hur bra vi har det här i norr så skulle fler flytta hit. Paddla från sitt hus rakt ut i en fiske sjö. Plocka hjortron. Koka te på friskt sjövatten och det precis i utkanten av ett samhälle som Jokkmokk. Working Husky Önska. Här har hon precis trillat i sjön. Vidsträkta marker, gungande myrar och drickbart vatten i sjöarna. Vad begär ni av era liv? Önska kopplade av riktigt snabbt och somnade då vi slog oss i ro vid en luncheld. Pannkakor som steks i den lilla plåtpannan (test av pannan kommer). En vill plocka bär medan den andre vill dra vidare…
Älgko inne i Sareks nationalpark.Inför den kommande hösten lanserar vi nu en helt ny produkt. Älgsafari i Rapadalen, Sareks Nationalpark. Tanken har funnits där under en längre tid. Produkten är ett samarbete med Marcus Eldh som driver företaget Wild Sweden.
Med helikopter färdas vi fram till nationalparksgränsen och vandrar därefter in i Rapadalen. Vi ska tälta, laga mat i det fria och spana efter Sareks storälgar. Att sedan naturen är fantastisk i Rapadalen gör ju inte saken sämre.
Jörns vinterkänga med näbb.Jörnkängan är en känga som blivit känd för sin kvalité men kanske främst för att de är såpass svåra att kunna köpa. För några år sedan när jag skulle köpa mitt par prövade jag att ringa ned till fabriken. Där möttes jag av en telefonsvarare som upplyste mig om att beställningar hänvisades till hösten 1,5 år framåt i tiden. Ryktet säger att han som gör kängorna inte heller är intresserad av att anställa och utvidga sin verksamhet. Han vill försörja sig på den nivån han har och fortsätta att leverera kängor med kvalité. Ett tag senare hittade jag mina kängor hos det lokala kringresande skoföretaget Jokkmokksskor. De har ofta Jörnkängan hemma på lager.
Jörnkängan vinter är en känga med ett läderskaft. Nederdelen är en vattentät cellgummidel. Den bygger på samma princip som den betydligt mer kände Lundhagskängan. I vintervarianten av kängan sitter det en löstagbar yllefiltinnersko. Denna känga känns skön redan från dag ett tack vare denna innersko.
Vinterjörnkängan finns i två modeller. Den ena med näbben som är grymt bra då man åker skidor eller har snöskor med traditionell tåöglebindning. Som hundkörare ångrar jag bittert att jag köpte med denna näbb. Varje gång jag kliver över en draglina så lyckas denna näbb haka sig fast och man stöper i backen som en fura. Oundvikligt. Näbben är snygg men kunde jag skära bort den utan att sabba skon skulle jag gjort det för länge sedan.
Efter runt fem års användning hade jag huggit i skaftet, nött ut sulorna, en husky hade tuggat på dem osv. De var allmänt slitna helt enkelt. Skorna skickades ned till fabriken i Jörn och kom tillbaks med ny sula, pålimmade gummibitar där yxan träffat, påsytt skinn där huskytänderna arbetat och nyinsmorda. Detta kostade mig endast 700kr! Detta är utan tvekan miljötänk förverkligat på ett grymt bra sätt!
Fördelarna med Jörns vinterkänga är en stabil vintersko som passar bra i temperaturer ned mot -20C. Slitstark, välgjord, reparerbar samt att de är lätta att torka då man enkelt drar ur innerskon. De är även mycket lätta i jämförelse med ex Lundhags som väger mer. Dessa är mycket lämpliga för skidåkning eller vandring med snöskor. Jag använder även mina på en del vandringar under höstarna. Till fördelarna måste även det miljövänliga med en sko som kan användas många år och sedan renoveras räknas som ett tungt argument!
Jörns vinterkänga har några nackdelar också. De är mycket halkiga. Vid vissa snöförhållanden är det som att stå på glatt is. Priset är en nackdel då det handlar om mycket pengar som skall ut vid själva inköpet. Kostnaden per år däremot blir inte så farligt om man jämför med andra alternativ.
Behöver du en stabil vinterkänga så är detta ett av de bättre du hittar. Åker du skidor eller går med snöskor klarar du dessutom lägre temperaturer än -20C. Jag skulle personligen inte tveka på att köpa ett nytt par om jag behövde en känga. Men köp inte bara för att köpa.
Andra vinterskor som vi har testat och kommer att testa: Neos Adventure Grub’s Neoprenstövel Neos Navigator Mjuk och skön sula som är hal och inte speciellt slitstark. Handtovade yllekatanker i kängorna är varmare än de orginal filtinnerskorna som följer med. Jörnfabriken har en fantastisk service om man behöver en service på sina kängor.
Working Husky Balto.Våra valpar växer så det knakar. Några har flyttat till sina nya hem och några till skall flytta inom en snar framtid. Kvar hos oss kommer det att bli 9-10 av dem. Vi som är med dem dagligen kan se skillnader på de båda kullarna. B-kullen är mycket tillgängliga gentemot människor men har lite sämre aptit. C-kullen är grymma på att äta men några där är lite mer reserverade. Det blir som vanligt intressant att följa dem från valp till fullt utvecklad slädhund. Vi får ofta frågor om bilder och vi lägger en del bilder på våra instagramkonton. Stina hittar ni under Huskystina och mig hittar ni under Mattisblogg. Vi uppdaterar även Workig Husky Kennels Facebooksida. Smått möter stort. Nu kan de båda kullarna leka med varandra. Det är ibland ganska livat i hundgården… Detta med inkallning resulterar inte alltid i att valparna kommer direkt… Vi har lite att träna på! ’Nä, jag tuggar inte!’ Inte alls söta…
