Åter i vårt rätta element, hundarna och jag…Hundspannssäsongen är nu igång. Vi har kört den första övernattningsturen. Denna gång var det två Australienare som hade bokat årets första körning. Vi har kört hundspann, grillat fläsk, eldat, snackat om allt från politik till natur och livet i allmänhet. Det är alltid intressant att få höra hur saker fungerar på andra sidan jorden. Ofta känner jag mig så privilegierad att få jobba med detta. Möta människor och byta erfarenheter. Ofta får man höra att kunden alltid har rätt och prata aldrig politik med dina kunder. Så fel detta är. Man kan prata om i princip allt bara man gör det med respekt för varandras åsikter.
Att åter få stå på en släde bakom ett hundspann är bara underbart. Känna kraften från hundarna. Jobba lite för att hålla släden på rätt kurs i kurvor och i den såhär års lite knölig terrängen. Uppförsbackarna är också härliga när man får springa på lite själv för att assistera hundarna. Nu vill jag bar ut igen och köra längre och större spann. Färdas in i de Lappländska markerna. Många sjöar är riktigt bra i år att färdas efter. Lite snö och hyfsat säkra isar. Med gäster färdas vi förstås bara bara där vi har koll på issäkerheten. Tältcampen, månsken, några stjärnor och lite norrsken. Novemberljuset är fint att jobba med när man fotograferar.
Manifestation mot gruvboomen.Vill du delta i protester mot gruvboomen? Kämpa mot den nuvarande minerallagen, stötta kampen mot regeringens mineralstrategi, stötta renskötseln och turismen som blir överkörd av utländska prospekteringsbolag och vill du stå upp för rent vatten, ren luft och fast mark även för våra framtida generationer. Vill du visa ditt stöd för den protest vi genomförde i Jokkmokksområdet i somras, Motsåndet växer i Kamp Gállok. Då ska du ansluta till demonstrationerna i Stockholm.
Tyvärr kommer jag själv inte att närvara på plats. Men de som reser från bygden har mitt fulla stöd. Jag hoppas verkligen att så många som möjligt som bor där nere i närheten kan ansluta. Spräck nu denna gruvbubbla där utländska riskkapitalister dränerar vårt land på våra naturtillgångar och överlevnadsmöjligheter för oss i glesbygden.
Strax ovanför Saltoluokta.Vájal Ride in Sapmi heter ett relativt nystartart aktivitetsföretag här i Jokkmokk. Det är Miliana som har införskaffat ett gäng hästar. Nu ordnar hon tillsammans med några medarbetare ridturer, med American Curlyhästar i Jokkmokksområdet och periodvis under sommaren även uppe i Saltoluokta.
I höstas när hästarna skulle flyttas hem från Saltoluokta fjällstation så var Stina med och red över fjället till Kuorpak. Närmare bestämt strax öster om Sareksnationalpark. En fjälltur på ca 5 mil. Det var 5 stycken mycket nöjda ryttare som vi mötte i Kuorpak sent en höstkväll för vidare biltransport hem till Jokkmokk.
Vájal Rine in Lapland kör nu turer mindre än en kilometer från vår kennel. Ibland får vi frågan om det inte konkurerar om våra kunder. Svaret är ja, kanske lite men och? Dessutom så i det stora hela så får vi dragkraft till området vilket gynnar oss mycket mer. Det gynnar oss som enskillt företag och det gynnar bygden. Att sätta Jokkmokk på kartan som en Lapplandsdestination är vår stora utmaning. Att vi blir fler företag inom besöksnäringen i Jokkmokk är med andra ord mer än välkommet! Speciellt när det är seriösa satsningar som Vájal Ride in Sapmis ridturer!
Hur som helst så är det tur att vi har så mycket hundar som sysselsätter Stina. Annars är jag ganska säker på att ’någon’ skulle investerat i ett antal hästar även hit till vår lilla gård. Själv så jobbar jag ju på min image som hästrädd så det känns bättre med hundar för min del. Alla bilderna har Stina tagit under ridturen från Saltoluokta till Kuorpak hösten 2013. En ryttares vy. Miliana på Ultevis fjällhedar. Kloka ögon.. Solnedgångsritt.
Norrbottensmuseum speglar nutida händelser i länet.Häromdagen var vi inbjudna att hålla ’Öppna samtal’ på Norrbottensmuseum. De har nämligen en samtida utställning om vad som händer just nu i Norrbotten. Temat för denna utställning var Kallak/Gállok och gruvmotståndet. Vår, Stina och jag, infallsvinkel blev ekoturism och hur vi förhåller oss till renskötseln. Vi pratade även om gruvan, Kallakdemonstrationerna, minerallagen, motsättningarna i bygden, kompetens och kommunens agerande i olika frågor. Vi försökte så gott vi kunde att täcka in problembilden. Givetvis tittade vi även en del på eventuella lösningar utan en gruva.
Ibland funderar jag på om en föreläsning som denna skulle filmats. Då hade vi kunnat lagt ut den på nätet/youtube. Frågan är om folk skulle orkat lyssna på en ca 2 timmar lång föreläsning?
Effekterna från föreläsningen har ju inte låtit dröja på sig. De som inte vill att vi ska få ett Jokkmokk Mining District här har beklagat att de inte kunde komma och lyssna. De som är för en gruva i Jokkmokk har flera frågat vilka som var där, fick jag verkligen säga vad vi ville, hur kunde vi få fria händer osv. Till de som är för kan jag bara säga. Oj vad kul det är att få helt fria händer…eller hur det nu var. Sedan ska ni veta att får vi inte fria händer så skaffar vi oss det…
Vi vill tacka Norrbottensmuseum i Luleå för inbjudan och ett trevligt arrangemang. Samtidigt så uppmanar jag er bloggläsare att håll koll på deras program. Den 13 Oktober kommer Anrne Muller dit och föreläser om Gruvans påverkan. Ta med ett gäng kompisar och åk dit. Arne skall vara en riktigt kunnig föreläsare!
En enad besöksnäring kan man inte bortse ifrån. Solen är på väg upp trotts allt…Nu går Ekoturismföerningen ut med ett uttalande där man stöder samebyarnas kamp om sina renbetesmarker. En ojämn kamp där minerallagen som den är skriven idag tillåter utländska bolag att skövla turistnäringens grundförutsättningar. Grundförutsättningar som går hand i hand med renskötselns krav. Med oss i denna skrivelse har vi de stora drakarna som Ice Hotel, Tree Hotel, STF Abisko, STF Saltoluokta, STF Kebnekaise och flera av oss små i bygden. Tyvärr så är det även företag som inte vågat skriva under av olika anledningar. Inte ovanligt är det att det är företag som har fingrarna nere i den kommunala syltburken.
Min önskan i detta är att besöksnäringen som är en av Sveriges nya basnäringar nu kan flyttas upp på banan som en av spelarna. En spelare som också får tycka till om hur markerna används. Fram tills idag har besöksnäringen i många fall endast varit floskler som uttalats av någon helt ovetande politiker. Idag är vi organiserade i form av Ekoturismföreningen, Swedish Lapland, Destination Jokkmokk och många andra små och stora organisationer.
Vi kan själva föra vår talan. Vår bransch skall inte användas av lokala politiker då de står och säger att ’Besöksnäringen är ju viktig och…’. När vi inte får uttala oss så används vi endast som ett verktyg och inte allt för ovanligt emot oss. Vi blir ett argument som politiskt används lite godtyckligt. Som sagt, vi kan och bör få föra vår egen talan!
Ekoturismföreningens ställningstagande hittar du här. Personligen skulle jag gärna sett att det hade varit ännu tuffare mot nyetableringar av gruvor. Men vi vinner mycket med att vi kan enas också. Vi blir starkare tillsammans.