Besöksnäringen kräver liksom renskötseln stora orörda och sammanhängande naturområden.Besöksnäringen är Sveriges och världens nya basnäring. Hör vad jag säger! Här kommer hårdfakta. Siffror som talar sitt tydliga språk.
Många tror att Sverige fortfarande lever på gruvindustrin och personbilar. Hårda fakta pekar på en annan verklighet! Besöksnäringen är ensam nästan lika stor som Järn och stål tillsammans med personbilsindustrin.
Besöksnäringens: 98,8 miljarder.
Järn och Stål: 68,4 miljarde.
Personbilar: 44,4 miljarder. ( Källa: Tillväxtverket)
Lite siffror för Swedish Lapland pekar även de på en mycket positiv utveckling.
34% internationella gästnätter 2012 (Källa: SCB)
74% ökad omsättning 2000-2010 (Källa: TEM)
93% fler årsverken 2000-2010 (Källa: TEM)
Ser vi till Swedish Lapland så ökade omsättningen under 2012 med 12% och 174 nya jobb under samma år. (Källa: TEM)
Turismen är personalkrävande, dvs skapar arbetstillfällen. Ofta arbetstillfällen som måste genomföras av lokalt boende inom området. Bedriver man dessutom ekoturism så är det långsiktigt hållbart och skall inte påverka natur och människorna (kulturen) på ett allt för stort sätt. Alltså är besöksnäringen vår nya stora basnäring som dessutom kan bedrivas på ett mycket hållbart sätt!
Fakta kommer från en folder som länsturismorganisationen, Swedish Lapland Tourism, har gett ut.
Idag har jag tillbringat några timmar ute vid demonstrationsområdet vid Kallak. Där har jag pratat med renskötare som bedrivit sin verksamhet i området under sedan urminnestider. Jag möte även förtvivlade bybor och markägare. Tillresande turister som ansluter då de hört talas om detta. Många bra samtal sker runt eldarna, kaffe dricks. Någon gråter och någon annan svär. Några ligger uppgivet och säger att detta är bara en del av vardagen för en norrbottning, för en same eller för en glesbyggdbo.
Poliserna sköter sitt arbete både bra och dåligt. Några är väldigt trevliga och mjuka i sitt sätt. Men det finns de som inte borde vara där. Insattsledaren är en katastrof. Han uppmanade Securitas att köra rakt in i en folksamling. Vakten var en klok man som sa åt polisen att de minsann måste gå före och flytta folket. En av poliserna slog en samisk tjej. Fatta att det händer i dagens Sverige! Polisen slår en ung samisk tjej som inte vill flytta sig.
En kille häller en dunk bensin över sig och hotar att tända på. Honom övermannar polisen och sätter i en buss. I en buss i flera timmar tillsammans med en busschaufför och en annan aktivist. Det tar över fem timmar innan ambulans tillkallas. Nästan sex timmar innan en kille som faktiskt varit nära att ta självmord får hjälp. Detta är absolut inte okej.
Polisen har dessutom eskorterat in en liten grupp gruvförespråkare till området. Området där det sitter gruvaktivister. Gruvförespråkare som står nedanför träden och hotar att de ska bryta benen av dem när de fått ner dem. Polisen hjälper till att skicka in detta civilgard. Hur ska detta sluta. Ett nytt Alta?
Det som sker just nu här i norra Sverige är inte okej! Det är sånt som man sett på TV från Afrika, Sydamerika och andra u-länder. Bara den enorma mediauppbackningen som ges är ett tydligt tecken på att det inte är okej. Riksmedia i form av SVT och SR, dokumentärfilmare, friluftsjournalister, fotografer, Oddasat och nu även Washington Post.
Alla människor som har möjlighet att åka ut gör det. Ju fler vi är desto bättre är det. Man måste se med egna ögon vad som sker. Det är helt ofattbart annars. Man kan stå på sidan och iaktta. Fotografera. Koka kaffe. Om ni bara är där så visar ni ert stöd. Allt stöd behövs just nu. Det behövs vittnen som ser och kan anmäla polisen. Det behövs ögon som ser vad som sker.
Jag personligen blir illa berörd. Ledsen. Arg. Detta handlar om 2013 i Sverige. Ofattbart.
Under våren var vi på filminspelning I Kiruna som jag skrivit om tidigare (Filminspelning med varglika hundar). Nu pressenterade ZEO en ny film som heter behinde the scenes. Själva filmen hittar ni på vår kennelsida Working Husky Siberian Kennel. Personligen så väntar jag på filmen där Pelle (hund) spelar poker i baren med skådisen Vera.
Förra hösten var Tareq Taylor i Jokkmokksområdet och filmade med BBC. Programmet skulle handla om matlagning, kulturen och råvarorna vi har här i norr. De vidsträckta vidderna med ren och förhållandevis orörd natur. Sådant som vi här i norr tar för givet men absolut inte tillhör vardagen för de flesta människor på denna planet. En resurs som vi måste förvalta och faktiskt har ett världsansvar att inte förstöra. Här kommer iallafall en liten teser från programmet. Jag har själv inte sett hela slutresultatet men denna snutt ser ju bra ut. Inte för att det kanske tillhör vardagsmaten han tillagar direkt. Men gott ser det ut.
Precis såhär tänker jag mig ett paradis!Efter några dagar med kanot och ryggsäck igenom Lapplands vildmark är jag nu hemkommen. Superväder, spegelblanka vatten, fisk på kö vid kroken, många lägereldar och storlommens rop över ödsliga nejder. Förutom myggen så har jag haft det så himmelskt bra.
Första dagen följde Tor Henrik med sin kanot från Årrenjarka. När han vände fortsatte Flippa och jag vidare in i väglöst område. Kanoten har burits och svetten har lackat. Vid två tillfällen har vi haft björn runt oss om jag ska tro på Flippas signaler. Allt har inte bara varit lätt men det är exakt så det ska vara.
Turen gick från Årrenjarka. Först med kanoten under mig. Sedan med kanoten på mina axlar upp till Peuraure. Därifrån följde jag vattensystemet österut mot Karats. Mestadels paddlandes men även bärandes. Det har blivit massor av bra bilder och material till nått reportage och en paddelbeskrivning så det har inte enbart varit semester. Kanoten väger ’bara’ 25kg men är lite otymplig. En kilometers bärning går lätt så man tar livet i etapper. Utsikten under en kanot. Utan tvekan mer vildmark än i Sarek!
