Browsed by
Etikett: Siberian husky

Slarv och misstag

Slarv och misstag

Nordic_open
Hundarna blir bara mer och mer taggade. De hinner knappt bli trötta av dagens korta etapper utan för dem är dessa korta distanser semester.
Ibland blir man ledsen på sig själv. En av mina hundar, Rosa, började bete sig konstigt i spannet bara några minuter efter start. Hon ville inte riktigt gå fullt och tjorvade med att hon skulle bajsa. Jag har fått hålla igen och köra försiktigt utför och istället själv arbeta som ett tok uppför. Rosa som första dagen gick så jättebra.

Under den första delen hade jag långsammare fart än första dagen enligt min GPS. Jag försökte hela tiden se något men slutsatsen blev att hon hade diare och därför inte ville gå fullt.

Nu ikväll släppte jag henne lös och gick lite. Då ser jag direkt att hon ömmar i en av sina bogar. Antagligen överansträngde hon sig dag 1 och därför blivit öm. Jag är otroligt besviken på mig själv för att jag inte har sett det. Stina har liknande problem med sin Ulva men hon har nog överansträngt sig idag.

Nu ikväll är alla hundar grundligt kontrollerade. Alla har dessutom ätit bra. Rosa och Ulva blir sjukskrivna tills de är okej.

Det man ska lära sig från detta är att underskatta aldrig vikten av att vara med dina hundar. Kläm på dem, krama dom, klappa dom, ta i dom osv. Lär dig se vad som är normalt och reagera på det onormala! Ta aldrig förgivet att alla hundar är okej.

Resultatmässigt tappade jag ytterligare 30 sekunder så nu har jag 49 sekunder fram till Jenki som imorgon startar ut 2 minuter före mig. I princip så behöver jag bara köra i kapp och ligga bakom in till mål. Enkelt va! Stina har 45 sekunder fram till mig. Allt kan fortfarande hände. Stina och jag kommer att starta med 7 hundar var och Jenki är nere på 6 hundar. Stina och jag är lättare men Jenki är vass på dessa race! Bakom oss kommer fler spann som väntar på våra eventuella misstag och en chans att trycka ifrån. Helt klart spännande!

Hack i häl

Hack i häl

Nordic_open
Här stannar vi över en natt hemma hos Jenki innan vi drar ner till Åsarna. Vi föredrar att inte transportera hundarna allt för långt dagen innan tävlingen.
Vi är nu nere i Åsarna och kör en hundspannstävling. Detta är korta distanser och i Stinas och min klass, 8-spann, kör man 3 dagar med 18 km/dag. Efter första dagens heat leder Jenki, regerande världsmästare i öppenklass med 19 sekunder före mig. Stina ligger hack i här 49 sekunder efter Jenki.

Våra hundar är egentligen avlade för längre tävlingar och körning i fjäll och skog. Det är fraktkörning av bagage och olika expeditioner som är huvudmålet.

Normalt bruka Jenki vara det spannet som kör lugnast fram till en mellantid och sedan rycker enligt vad vi hört. I år körde Stina in 1 minut på honom från mellantiden fram till mål och då har hon dessutom hunnit med att ligga en gång på sidan med släden och en gång har ledarhundarna varit bredvid spåret för att rulla sig i snön. Våra hundar är ju van fikapaus med kaffeeld!

Jenki har också haft lite tjorv med två av sina hundar. Mina hundar har också snappat en del snö och det har varit ganska varmt. Bakom oss kommer fler spann men det är ett litet glapp. Får man tjorv på spåret och kanske måste ta en trött hund i släden så förlorar man snabbt 1-2 minuter eller mer så förarna bakom har oss inom räckhåll utan tvekan! Kanske har de kört klokare idag och kommer imorgon.

Personligen så vet jag att både Stina och jag har bra spann. Våra hundar är vana att arbeta dagar i sträck och de tömmer sig inte helt utan sparar alltid. Däremot så saknar vi tävlingsrutiner och våra hundar har nog inte samma toppfarter utför. Dessutom så kör vi våra hundar lite annorlunda. Vi bromsar nog mer utför än många andra. Jag körde nämligen sist och såg av spåren att det var inte många som hade bromsat! Vi måste helt enkelt för våra hundars skull.

Folk här pratar om dåliga spår och uppförsbackar. Enligt våra mått så är det mest utför och platt och spåren har varit kanonbra! En stor eloge till tävlingsledningen som gör ett kanonjobb med ett mycket proffsigt arrangemang!

Från våra hundar kan vi rapportera att de är sömniga och vill gärna vila i släpvagnen nu på kvällen. Alla har ätit bra till hyfsat så som de brukar vara. När vi tar ut dem är de pigga, uppspelta och väldigt glada. Veterinären berömde dem för att de var lugna och lättsamma.

Nordic_open
Minuterna innan hundarna selas ut. Här är vi smått koncentrerade.
Nordic_open_2012
Stina borstar belagen innan start. Vi borstar manuellt medans många andra har utrustning för betydligt mer dollar. Intressant att se hur andra gör.

Nu ska det gå fortare

Nu ska det gå fortare

Matti_lurv
Jag är lika taggad som mina hundar.
En av deltagarna i den öppna klassen på medeldistansen avanmälde sig så det blev gode ensamt. Därför har jag nu fått byta till 8-spann sprint. Jag kommer med andra ord att köra mot min kära sambo och innehavaren av Världsmästartiteln i Öppenspann sprint.

Jenki, om du läser detta så vet du att jag kommer att springa och sparka för allt jag är värd! Nu kommer det Lappländska fjälllokomotivet upp på sprintbanan! Ankaret är draget!

Under slutet av 80-talet körde jag senast sprinttävlingar. Då var det med trespann och på korta distanser upp mot 10 kilometer. Ibland gick det riktigt bra. Då körde alla mot alla oavsett ras vilket jag gillar bättre.

Vi har haft goda möjligheter att förbereda oss för detta. Vi hade en ganska tuff period under December till 13 dagen med massor av jobbkörning. Efter det har vi haft två veckor där vi har kunnat avsätta två tävlingsspann och enbart tränat dem. De andra hundarna på kenneln har genomfört de jobben som har varit inbokade. Successivt har spannens fart ökat och hundarna har verkligen triggats igång.

Nu blir det spännande att se hur våra fjällhundar hävdar sig på korta distanser med hårda spår och dessutom med en släde som väger lika mycket som fyra sovsäckar…

Tillbaks till verkligheten

Tillbaks till verkligheten

Äventyret_väntar
Här sticker Stina med sina två gäster. Drevsnö och tunga eller obefintliga spår.
På morgonen då jag kollade ut kom jag snabbt tillbaks till verkligheten. Alla spår borta. Stina kom av gården enligt plan med två gäster. De ska ligga ute en natt i tältkåtan. Själv så har jag kört en tretimmarstur med 6 stycken gäster som tog minst 4 timmar. Drivsnö, vatten och tunga slädar är ingen bra kombination.

Väl hemma överraskade Stinas pappa med Stinas systerdöttrar då de mockade hela hundgården. Jag tog skotern och drog iväg med en kälke som skulle ut till kåtan. Givetvis ankrade jag i ovanivatten med hela ekipaget. Sånt händer nästan aldrig med hundspann. Vi har ganska mycke vatten på isarna just nu. Måtte det bli riktigt kallt! -45C eller kallare i minst en vecka!!!

Middagen bestod av en kall öl, älgskav, bearnaisås, färska grönsaker och feta ost gled ner galant! Nu är det sovdags.

Tjorv_vind
Även idag lyckades Vind att snurra fast i ett träd under fikapausen. Han är i allafall snäll och tuggar inte på selen.

Skoter_ovanivatten
Jag lyckades givetvis att ankra med skotern i ovanivatten. Fick kämpa ganskaa bra innan skoter och kälke åter var lös. Snödrev och mörker och mitt på sjön.

Utvilad början på året

Utvilad början på året

Blom_angel
Fugitives Blom och Fugitives Angel. De går normalt med Stina då de har en mycket skeptisk inställning till min närvaro. För Stina arbetar de bra liksom för gästerna. I mitt spann tror jag de hellre skulle välja döden. De är ändå ganska söta på nått vis.
Efter gårkvällens sömn och vila har jag varit pigg och full av energi idag. En fika tur med hundspann med gäster från Hotell Porjus och Solberget. Därefter körde jag och Tor-Henrik och kollade spår med skotrarna. Vi vågade oss inte ut på Purkijaure i mörkret så den överfarten har vi ännu kvar. Isar skall behandlas med respekt. Vi fick i alla fall endel fina spår som direkt försvann i den tilltagande vinden.

Vi har dessutom hunnit med en födelsedagsmiddag. Det är Stinas syster-dotter som fyllde 15 år. God middag hos Stinas föräldrar och tårta. Två av Stinas systerdöttrar är på Lapplandsbesök. Vi försöker lära 08-orna lite vett men jag vet inte om det fastnar något. Hur som helst så är det roligt att de hittat hit till landet norr om Polcirkeln.

Nu innan sängen kallar så har jag roat mig med en knivslip. Under flera år har jag sneglat på en elektrisk sandsten/våtslip. Jag ska fota den och visa senare när jag hinner skriva mer. Den är helt klart prisvärd och nu lär knivar och yxor bli skarpare även i detta huset!

Aslakgårdens_virvel-vind
Aslakgårdens Virvel-Vind lyckades flera gånger gå runt samma träd under vår fikapaus. Han är 10 år gammal och arbetar bara på halvtid. Till våren ska han antagligen nyttjas i vår avel.

Working_husky_rikos
Working Husky Rikos lyckade oxå tjorva in sig i trädet under fikapausen. Rikos är en av Stinas bättre kommandoledare.