Denna inmutning ligger strax söder om Norr Tjalmejaure som är Jokkmokks dricksvattentäkt.Tar man sig en titt på SGU’s hemsida kan man på deras karttjänst hitta alla inmutade områden i Sverige. Här ser man även en inmutning på berget Ruotevare ca 1 mil söder om Jokkmokk. Berget ligger precis invid sjön Norr Tjamejaure som är Jokkmokks vattentäkt. I klartext så är det med andra ord härifrån de Jokkmokksbor som bor i centrala Jokkmokk får sitt kranvatten.
Vi saxar från bloggen ’Flute-tankar’ följande:
’ Metallen lantan används för att göra effektiva laddningsbara nickelmetallhydridbatterier för t.ex. bilar. Där har Toyota fullständigt dammsugit världsmarknaden för att få material till batterier till sin Prius. Mängden tillgängligt lantan är en begränsning som alla som talar sig varma för elbilar glatt ignorerar. Visserligen finns det andra batterisorter, t.ex. litiumjonbatterier, men de har fortfarande problem som gör dem svåra att använda i elbilar.’
I dagsläget tror jag inte att det är aktuellt med brytning på Ruotevare. Om vi däremot skulle få en infrastruktur för att ta ut ex järnmalm från Kallakområdet (väster om Randijaure) så hamnar ju allt i ett helt annat ekonomiskt läge. Blir det en gruva med dess infrastruktur i Jokkmokk så är dörren öppnad för fler bolag som vill söka lyckan. Ruotevare är ett härligt och lättillgängligt ställe. Ett perfekt berg för att kolla på midnattssolen. Denna bild är från slutet av Augusti 2012.
Polarullen fotograferades flitigt.Har just sovit ut efter en intensiv helg i Årrenjarka och Kvikkjokksfjällen. Här har vi vandrat med en lite större företagsgrupp under två dagar. Höstfärgerna är på upphällningen och i vissa områden har löven redan farit från björkarna.
Första dagen flög vi med fiskflygs helikoptrar in till Staddajåkkå där vi blev avsläppta utanför nationalparksgränsen. En grupp vandrade på platten västerut mot Sårjåsjaure medan Christian, Stina och jag drog med resten upp mot Jiegnaffos nordtopp. Här uppe låg det en del nysnö som vi fick bana oss fram igenom. Vattenpölar var frusna och vintern är i utan tvekan på antågande!
Tillbaks i Årrenjarka Fjällby blev det bastu, dusch och fantastisk god mat. Vill ni äta bra mat så är Årrenjarka en av de bästa. Lokal prägel, trevlig personal, fantastisk restaurang och boende. Maten är bara så otroligt bra!
På söndagen blev en grupp lyft med Christian till foten av Nammatj i Rapadalens mynning. Den andra gruppen lyftes med Stina och mig som guider till Skierfes baksida. Från Skierfes topp satt vi länge och begrundade utsikten över deltat. Med hjälp av komradios försökte vi guida Christians grupp hur de skulle titta för att få se en älgko med kalv.
Ännu en gång har vårt jobb gett oss upplevelser som vi kanske inte annars skulle fått. Ännu en gång har vi fått se att samarbetet mellan företag i Jokkmokk fungerar på absolut bästa sätt. Fjällriporna byter nu till vit dress. Jiegnaffos nordtopp. Sveriges vackraste plats enligt Sten Selander. Vist är det vackert men Sveriges vackraste? Jag har nog varit på fler ställen i Sverige än Sten… Allt är packat, gruppen inräknade och nu väntar vi bara på att helikoptrarna ska komma tillbaks och hämta den andra halvan av gruppen. Första helikoptern från Fiskflyg går ner för landning. Helikopterpilot i fjällen skulle nog vara ett jobb som jag kunde leva med… Rapadalens mynning med Nammatj i mitten. Efter ännu en dag på fjället flyger vi tillbaks till Årrenjarka. Här ser ni Skierfe med Rapadeltat nedanför.
Lingonen börjar bli riktigt fina!I går fick Jokkmokk besök av Norrbottenskuriren. De arbetar med att belysa olika människors syn på gruva. Denna gång möttes vi hos Tor Lundberg som lever av att filma, fotografera och skriva om naturen. May-Britt som forskar på dammsäkerhet och genusperspektiv hade tagit sig tiden att resa upp från Uppsala Universitet. Jag fick följa med som entreprenör inom besöksnäringen.
Varför läggs det så mycket resurser på att utveckla gruvnäringen från Svenska staten? Läs dagens DN artikel om anställningen av Christina Lugnet som skall jobba med att hjälpa utländska gruvbolag att exploatera norra delarna av Sverige. Givetvis blir den tjänsten lokaliserad i Stockholm. Christina som tidigare är känd för vidlyftiga personalfester för skattebetalarnas pengar. Har man frågat lokalbefolkningen här i norr vad vi vill? Folkomröstning kanske vore på sin plats?
Vi hade långa intressanta samtal med Stig och Olle från Kuriren. Det är så mycket man vill få sagt. Det blir som vanligt mycket spännande att se om de fått med sig det vi försökt berätta. Ser med spänning fram emot att läsa texten i Norrbottenskuriren. Vi började med kokkaffe och hembakat bröd hemma hos Tor och Åsa. Tor visade på kartorna de olika områdena som Beowulf har mutat in. Uran fyndigheter strax väster om Seitevaredammen, stora områden med koppar och värst av allt titan långt in i Tjuoltavagge, nära Sareks nationalpark Vi hade många intressanta samtal ute i skogen. Skogen där skolelever från Jokkmokk hittade fler skyddsvärda arter än gruvbolagets egen inhyrda ’proffsbiolog’ dokumenterade i sin rapport. Flippa ställde gärna upp på både bild och intervju. Tors hund var inte lika intresserad. Senare på kvällen tränade jag ett spann med min fyrhjuling som består av några kilogram stål. Vem har sagt att detta med en gruva är lätta frågor?
Brev från Umeå Tingsrätt hör inte till vardagligheterna som tur är.Här om dagen damp ett brev ned i postlådan från Umeå Tingsrätt. För någon sekund stannar hjärtat till och tanken rusar genom huvudet ’Vad har jag gjort nu då?’ En dag senare ringde telefonen dessutom och en reporter hade några frågor att ställa. Läs gärna en lokaltidnings artikel.
Det krävs dispens för att få bedriva kommersiell verksamhet med guidade turer inom nationalparkerna: Sarek, Padjelnta, Muddus och Stora Sjöfallet. Denna dispens beviljas av Länsstyrelsen i Norrbottenslän. Jokkmokkguiderna har fått denna dispens för att bedriva guidade turer i området fram tom 31/12 -2013. Det är detta som vi nu själva överklagar.
Vi har fått ett tillstånd som ger oss ett antal guidade turer / år. Det innebär att en dagstur med en (1) gäst till Muddusvattenfall är en (1) tur. Två veckor i Sarek med 8 personer är också en tur. Skillnaden blir ju en gästdag eller 112 gästdygn. Vi pratar fortfarande om en tur. Vi överklagade för att vi anser att man skall ge dispens om ett vist antal gästdygn / företag / år. Här fick vi avslag.
I vårt tillstånd står det klart och tydligt att vi skall ha samråd med berörda samebyar inför genomförandet av våra turer. Det anser jag är den enda rätta vägen om man ska bedriva turism inom renskötselområdet! Däremot så vad händer om en sameby vägrar samråda med oss (vilket inte har hänt ännu)? Här ville vi få in i dispensen att OM en sameby vägrar att genomföra samråd skall vi ändå få genomföra våra turer. Här fick vi avslag.
Från vår sida så måste jag säga att de berörda samebyarna som vi har samråd med är mycket bra att jobba med. Här pratar vi om såväl enskilda renskötare som själva samebyarna som har hjälpt oss att förstå problemen med turism i renskötselområdet. Kan man inte se problemet så kan man inte heller undvika dem.
Nu kvarstår frågan om vi skall överklaga denna dom eller inte. Givetvis anser jag att vi har rätt men kommer vi att kunna vinna något på att gå vidare? Kan vi bidra någonting till debatten om turism i skyddade områden och turism inom renskötselområdet igenom att gå vidare? En dagstur till Muddusfallet med en person eller som här 14 dagars tälttur igenom Sareksnationalpark med fyra deltagare är fortfarande bara en tur i våra tillstånd.
Nu är det sensommar och man kan se en del löv som börjar gulna. De riktiga höstfärgerna brukar dock dröja tills mitten av september.Under de senaste dagarna har jag skrivit en massa, tränat hundar, packat och planerat inför ett uppdrag. Imorgon drar jag iväg med ett klädesföretag som skall plåta kläder och utrustning till sin kommande sommarkatalog. Jag har planerat rutten, skickat bilder, försökt förstå exakt vad de söker och vart vi kan hitta den lokalen.
Träningen av hundarna går vidare framåt som planerat. Nu börjar det gå lite lättare att komma iväg och hanteringen runt omkring börjar flyta. Ser fram emot höstens alla turer med hundarna.
Annars så har sommaren äntligen kommit till Lappland. Ganska exakt samtidigt som löven börjar gulna lite smått. Hjortron och blåbär står mogna ute i markerna. Får se om jag hinner ut efter detta arbetet. Jag hoppas på en hjortron och fisketur med kaffepannan i ryggsäcken. Issa blir less då jag fotograferade myggmedel till en kommande testrapport. Så här ser det ut på vår tomt. Bilden tagen 50 meter från vårt lilla hus utanför Jokkmokk. Jag tror att man kan bo sämre…
