Denna växt är alltså Krypljung.Krypljung är en krypande dvärgbuske som bildar tuvor och mattor. Krypljungen är särskilt karakteristisk för vindblottor och kalkfattig terräng.
Skogsnäva och Midsommarblomster är samma växt.Skogsnävan är samma blomma som Midsommarblomstern. En lilafärgad blomma som hör midsommartider till. Den växer på ängsmarker men även uppe i fjällbjörkskogen. I blomboken står det att den är allmän i fjällen men saknas i högfjällstrakter. Skogsnävan är en flerårig ört. Blåvioletta blommor men de kan även växla mot nästan vita.
Jag sökte på nätet om midsommarblomstern var användbar till något men hittade inget. Däremot så fann jag en intressant sida som heter skogskafferiet. Klart läsvärt för den som vill ta vara på ätbara växter.
En lånad bild från björnbloggen.Under vårarna är det ganska vanligt att björnen äter renkalv. På webbsidan, björnpredation, kan man följa forskningen och där se hur hårt trycket är på renkalvarna. Om jag har förstått allt rätt så försvinner betydligt mer kalv till björnen än vad både naturvårdsverket och renskötarna tidigare har trott.
Björnbloggen som den kallas i folkmun bjuder på underhållande bilder varvat med fakta. Bilder från skotrar som sitter fast, bäckar som ska korsas och livet där ute.
Ser man inte björn så ser man iallafall en massa andra spännande djur...Björnspaning står på många Jokkmokkares agenda såhär års. Man åker omkring efter skogsbilsvägar och tittar på djur, grillar korv, kokar kaffe och högst på önskelistan står oftast att få se en eller flera björnar.
Stina och jag laddade termosen och kamerorna och tog oss en sväng igår kväll. Serri naturreservat och småvägar däromkring tuffade vi runt efter. Rödräv, knipor, storlom, renar, storskrak, älgko, hare, orrhöna och två fiskmåsar. Dessutom såg vi något märkligt djur som rann över vägen. Färg och storlek som en mörk järv men rörelsemönster som en rödräv.
Som alltid går björspaning till såhär.
– Såg du…där ute på myren?
– Ja…shiiit en björn eller?
– Ja…måste vara en björn eller…njaa… en älg?
– Njaa…måste vara en björn… nä…det är nog en älg!?
– Kolla med kikaren…
– En rotvälta från en… omkullblåst tall.. Oki… ska vi dricka te eller fortsätta?
– Lite godis kanske? Solen vill inte riktigt gåner längre. Denna bild tog stina runt midnatt. Vi stannade på flera ställen för att kolla spår. Vi fick inte ens se ett björnspår och det som brukar tillhöra vanligheterna. Renarna är trogna de visar sig nästan alltid förutom då man är på rensafari.
Tibast.I gårkväll tog Stina och jag en tur ut i skogen. Vi besökte en liten holme mitt i en större bäck. Här viste jag sedan innan att det skulle växa Tibast. Den var på gränsen till att börja tappa färg och vara överblommad.
Tibast eller Daphne Mezereum som den heter på latin blommar på bar kvist. Det är en buske som fäller sina löv men blommar innan löven kommit tillbaks. Blommorna luktar gott. Tibasten är fridlyst och finns sparsamt i hela landet.
Vill du läsa mer om Tibast hittar du info på den virtuella floran samt hos Wikipedia. Tibast busken. Stina fotograferar Tibast. Stinas bild på Tibast. Liten kamera men fantastisk bild.