Browsed by
Etikett: Jokkmokk

Följ med på fjällvandring i sommar

Följ med på fjällvandring i sommar

Kommentarer 0 kommentarer

Okända_fjäll_4
Okända fjäll 2013 gick mellan Nikkaluokta och Abisko.
Under den kommande sommaren, 2014, skall jag vara färdledare för tre arrangemang åt Svenska Turistföreningen (STF). De är alla tre med olika nivåer och svårighetsgrad. Längtar du upp till fjälls så ta chansen och haka på.

Singel i Salto 10-15 Juli är ett arrangemang med dagsturer från Saltoluokta fjällstation. God mat i restaurangen dagligen, bastubad, toppturer, besök i Pietsaure sameviste och en massa skoj och skratt. Denna tur är perfekt för dig som vill uppleva fjällen på ett lite bekvämare sätt. Kolla in STF’s hemsida för arrangemanget: Singel i Salto

Vandringsvägar från förr 2-9 Augusti är en fjälltur med stugboende. Vi kommer att flyga helikopter in till Pieskeaure nära norska gränsen. Därifrån kommer vi att vandra tillbaks mot Tarradalen och Kvikkjokk. Delvis efter led men även någon etapp utanför de marjerade sträckorna. Ett område som även detta inte är så välbesökt av vandrare. Läs mer om turen på STF’s hemsida för arrangemanget: Vandringsvägar från förr.

Okända fjäll 10 -18 Augusti är en tälttur som går igenom områden där inte allt för många vandrare rör sig. I år går turen i Sareks utkanter. Om planen går i lås kommer vi att besöka Skierfeklippan, familjen Kuhmonen i Rinim, Stora Sjöfallet för att avsluta på Saltoluokta fjällstation. Denna tur är för dig som har lite fjällvana och har fysiken att bära en veckoturspackning. Läs mer på STF’s hemsida för arrangemanget: Okända fjäll no 7.

Okända_fjäll_2
Isranunkel.

Singel_salto_5
Påväg upp mot Lulep Kierkau under Sinel i Salto 2013.

Singel_salto_6
Janne, min kollega dansar norrländsk påldans under Singel i Salto. Eller som vi brukar säga, man får inte roligare än man gör sig…

Acron kanadensare tillfixad

Acron kanadensare tillfixad

Kommentarer 7 kommentarer

Acron_solo_kanot_1
Acron Solo är utan tvekan ögongodis.
Acron Solo heter en kanadensare som jag köpte förra hösten. Den hade inte använts på några år och var ganska illa åtgången. Trärelingen och även skrovet var delvis täkt av lavar. Kanoten lades på förvaring över vintern. Den blev inte ens provpaddlad innan isen tog sitt grepp om sjön. Här kan ni se bilder på Acronkanoten från förra hösten.

I vår har den monterats isär i sina beståndsdelar. Del för del har slipats, tvättats och oljats. Kan jag avsätta tid till sådant är det riktigt roligt och meditativt. En renoverad kanot, hundsläde, ryggsäck eller vad det nu kan vara får en helt annan känsla än när man köper nytt. Dessutom så får man möjlighet att förbättra och man lär känna sin utrustning på ett bra sätt.

Kanotens skrov är av glasfiber. Tipsen var många då det gällde att tvätta det. Båtschampo, oxalsyra testades men tillslut så stod jag där med en tvättsvamp och en flaska diskmedel. Helt klart effektivast om än arbetskrävande. Dessutom så vill jag helst inte ens veta hur miljöfarliga alla dessa tvättmedel är.

Alla trädetaljer plockadeslös från kanotskrovet, slipades och oljades sedan pånytt. Jag har målat dem med linolja utspätt med balsamterpentin. För att få en lite mörkare nyans samt att stoppa alla angrepp av lavar så satte jag även i en skvätt tjära (10-20%). Detta har sedan fått torka riktigt mellan varven. Uppskattningsvis är allt oljat 3-5 varv. De sista varven var utan tjära och endast linolja med balsamterpentin.

Kanoten är nu färdig. Den skall utrustas med lite bäröglor och få ett eget bärok. Skrovet blev vackert gräddvit och det i kombination med trädeltaljerna är riktigt ögongodis för en kanotist. Trädetaljer på kanoter är helt klart snyggt men kräver en del underhåll. Dessa skall oljas årligen, den måste förvaras torrt osv. Tidigare har jag fixat till en Mad River Freedom som även det är en solokanadensare. Den har hållit sig bra men kräver även den fortsatt omvårdnad.

Acron Solo kommer vi nu att testpaddla de så får ni veta vad vi tycker om den. Det lilla jag än så länge har haft den i sjön så upplever jag den som pigg och snabb. Det är inte förvånande då Acronkanoter är kända för att vara snabba. Nu ser jag fram emot en sommar med fina kanotfärder.

Acron_solo_kanot_6
Denna kanot var utan tvekan i behov av lite omvårdnad.

Acron_solo_kanot_3
Slipa, skrapa och olja.

Acron_solo_kanot_4
Linolja, balsamterpentin och skvätt trätjära kan göra underverk.

Acron_solo_kanot_5
Trä är verkligen vackrare än plast…

Acron_solo_kanot_2
Smäckra fina linjer. En riktig prinsesskanot.

Jämtlandsresa

Jämtlandsresa

Kommentarer 0 kommentarer

Jämtlandsresa_2
Jämtland är betydligt lummigare än Jokkmokksområdet.
Nu har jag hunnit en snabbsväng hem till Jämtland. Ja, exakt hem till Jämtland. Det är nämligen så att en gång jämte alltid jämte! Att vara jämte är någonting man helt enkelt är stolt över att vara. Fast visst är även Jokkmokk och Lappland även det hemma för mig. Det är väl så livet som rotlös är. Far och morföräldrar som kommer från Skåne, Halland, Västerbotten, Nattavara, Svappavara men uppväxt i Jämtland och bofast i Jokkmokk. Kanske är det helt enkelt så att vi alltid har bosatt oss där vi vill bo och hittat livsglädje.

I den lilla fjällbyn Åre är min mor uppvuxen. Den byn som i princip idag är en Stockholmskolloni. Mitt i den specialdesignade lilla turistbyn bor min 94 årige mormor. En häftig person som redan som 16 åring lämnade Skåne för äventyret i norr. I Åre har hon sedan odlat sitt trädgårdsintresse och byggt en trädgård utan dess like. Nu har hon tyvärr inte orken att hålla den i ordning längre. En trädgård som fyllt hennes liv med passion. Kanske var det just mormor som fått mig att förstå värdet av att hitta sin passion i livet.

Under några dagar i västjämtland har jag mest träffat min mor och min mormor. Skulle egentligen haft någon vecka till där nere och farit runt och druckit kaffe hos fler bekanta men som en tidsstressad nutidsmänniska så blev det ganska snabbt hemfärd igen. Nu är jag åter hemma i midnattsolens rike norr om Polcirkeln.

Jämtlandsresa_3
Working Husky Linus. Min mors hund.

Jämtlandsresa_5
Farmor och farfars stuga som jag tillbringat ganska mycket tid vid. Hit kom vi tillbaks efter sena fisketurer,lekte som barn, midsommaraftnar osv.. Här finns det många minnen.

Jämtlandsresa_4
Indalsälven där endel öringar och harrar har fångats. I jordkällaren brukade farmor och farfar förvara kall och uppskattad läskedryck.

Jämtlandsresa_6
Min mormor delar smörgås med Flippa. En tuff tant som aldrig varit rädd för lite jord under naglarna.

Jämtlandsresa_1
Här i Jokkmokksområdet går solen inte riktigt ner längre.

Bryggreparation och bilskruvning

Bryggreparation och bilskruvning

Kommentarer 0 kommentarer

Bryggreparation_2
Det är trevligare att skruva under en brygga än att skuva under en bil…
Idag har det inte direkt varit någon lysande dag. Man kan helt klart ha det roligare. Vi har fyra bilar på gården och av dessa fyra bilarna behövs det skruvas i fyra stycken bilar. Bilskruvning är helt enkelt inte min grej. Ointresset är totalt. Nu har jag hur som helst grejat med tre av dessa bilarna. Det blir verkstadstid för tre av dem men nu vet jag i alla fall vad som skall åtgärdas.

I sjön har vi en flytbrygga. Den har rätt milt sagt fått en del stryk av isen under de gångna vintrarna. Igår drog vi upp den på land och nu idag har vi repat klart den. Den ska få nått varv till med olja och tjära innan den sjösätts igen. En ny landgång och något smart ankare så den hålls på plats skall också fixas. Livet på torpet fortsätter och görolösa är vi långt ifrån.

Bryggreparation_1
Jo…såhär roligt har vi på jobbet…

Bryggreparation_3
Den blir nog bättre än vad den var. Efter åtta år i sjön så är det kanske inte konstigt att bryggan behöver lite omvårdnad.

Dagbok från Gallok

Dagbok från Gallok

Kommentarer 5 kommentarer


Dagbok från Gallok av Mimmi och Maxida Märak. Sveriges Radio (SR) sände den sista maj 2014 en radioteater baserade på händelserna från Gallok förra sommaren. En radioteater som är baserad på livet i ett Sverige på 2000-talet. Åter igen har systrarna Märak glädjande nog levererat.

Jag har varit en del av den här debatten. Jag har själv stått ute på barrikaderna och sett hur det gått till. Jag har följt vad folk säger och skriver i tidningar och på nätet. Jag har mött folk med alla olika åsikter. Tyvärr måste jag säga att det Maxida och Mimmi berättar i denna radioteater är verkligheten. Rasistiska uttalanden gentemot det samiska som tydligen är helt okej. En rasism som inte har den tillstädade fasaden som SD parti står för. En rasism som tydligen är helt okej enligt många. Vi icke samer som säger nej till gruvetableringen i Jokkmokk är miljömuppar och sk lapp-wanna-bees. Många av gruvföreträdarnas argument är tydligen slut.

Gruvkampen fortsätter men inte på barrikaderna ute i det planerade gruvområdet. Nu är det pennan, musiken, talen, fakta, kunskapen och konsten som bär fram budskapet. Jag tycker mig se att allt fler ser kritiskt på en gruvetablering i Jokkmokk. Allt fler ser kritiskt på Sveriges minerallag. Allt fler förstår att vi måste tänka till innan vi blir överkörda. Hoppas att folk vaknar innan det är försent.