mattisblogg.se

Hela dagen idag har gått till att fixa till min gamla Oinakka racingsläde. Denna släde är en av Görans absolut första slädar eller kanske det tom är den första med aktiv styrning!? Släden har fått ny bromsmatta och broms. Ett annat kapell och en del allmän kärlek så ett par nya belag imorgon och den är snart färdig.

Stina hostar och måste sitta helt upprätt om hon inte ska tokhosta. Sittandes somnar hon inte vilket resulterar i sömnbrist modell tuff. Trots det är hon betydligt bättre nu än bara för ett par dagar sedan så hon siktar in sig på tävlingen utan minsta tvivel. Det blir 8 spann sprint vilket innebär 18km gasen i botten.

I min klass är jag i princip garanterad medalj som det ser ut då vi endast är tre startande. Tyvärr så har många siberiansförare valt bort denna tävling då den inte är meriterande. Personligen så prioriterar jag en bra tävling då jag anser att meriteringen inte fyller någon vettig funktion. Här på Nordic Open kör vi samma banor som alaskan huskisar så vi kan verkligen jämföra oss och se hur bra siberian huskyn egentligen är. Vi kan ju inte bara gå omkring och tro att siberians är världens bästa slädhund. Den kanske var det men det är i imperfekt som min svenska lärarinna skulle sagt.

Sten följer med som medhjälpare så alltså måste vi ju se hans företag, Jokkmokk Mountain Traveller, som en av våra huvudsponsorer. Samma med Magnus företag, North Adventure, som lånat ut en Arrow sprintsläde till Stina. Vi har också hjälp av Stinas föräldrar, Volker och Jasmine som skall se efter de hundar som blir hemma. Utan hjälp hade vi inte kunnat fara så här lika enkelt. Vi bugar och bockar!