Arial ligger tom stilla under kortare pauser. Det ser lovande ut inför framtiden.Förvintern rullar på i ett späckat tempo. Hundspannen går in och ut från kenneln på löpande band. Turerna blir många och sträckorna oftast närmare 50 km. Månskenet den senaste perioden har varit en mycket trevlig följeslagare på de nattliga turerna.
Arial är en av de hundar som vi köpt från Finland. Hon har inte gått framför släde så inkörningen har varit ett pågående projekt under de senaste veckorna. Det har inte gått bra då hon bara kastat sig ner på marken och där har hon legat. Vi har koppeltränat och grejat på med henne. Nu häromkvällen lade hon sig ner och halsbandet gled över hennes huvud. I nästa sekund kastade hon sig i full kraft framåt. Sedan gick hon klockrent hela turen.
I Torsdags var jag på ett möte med en Sydafrikansk forskare. Han studerade och jobbade med gruvetableringsfrågor. Han visade på hur engelska bolag driver deras lokalbefolkning så hårt att de demonstrerar trotts att de blir beskjutna av den lokala polisen. Polisen som går i bolagets ärenden. Han benämnde Sverige som den nya tredje världen. Detta utifrån den minerallag och gruvpolitik som dagens regering driver.
Gruvmotståndet växer utan tvekan… OBS! Bilden har egentligen inget med demonstrationerna att göra. Jore som är fotograferad är betydligt snällare än man kan tro… 😉På gruvmotståndsfronten händer det en hel del just nu. Media är på hugget och granskar gruväringen hyfsat bra må jag säga. Såväl från TV till olika dagstidningar och magasin. Givetvis så önskar man alltid ett ännu starkare uppvaknande.
Minerallagen ifrågasätts allt mer och man börjar på allt fler håll förstå att delar av gruvnäringen kommer att kosta Svenska staten mer än vad vi själva får ut av det. Här kan man läsa en debattartikel i DN där två nationalekonomer sågar Minerallagen och menar att regeringens gruvpolitik är farlig för Sverige. Supermiljöbloggen kommenterar även de detta på ett bra sätt.
Även TV har gjort flera bra inslag under den senaste tiden. TV4 kollar lite närmare på projektet Kallak i Jokkmokk. TV4 gjorde även ett intressant klipp om samebyn som blev blåst på utlovade 800 000kr för merkostnader på grund av ett bolag som försvann. Två intressanta TV inslag att titta lite närmare på.
Samtidigt som allt detta händer så har den nyetablerade gruvan i Pajala stora behov av ännu mera pengar. Nu behöver man ännu en gång stärka sin kassa utöver att man kräver att Sverige skall bygga infrastruktur i form av vägar åt dem. Tydligen så har enbart vägbygget för att frakta ut malmen i dagsläget kostat oss 1,4 miljarder kronor.
FN ger en tydlig pekpinnen åt Sverige och kräver att man skall stoppa det pågående gruvprojektet i Rönnbäck. Där är det en planerad nickelgruva högt upp efter Umeälven. Områden som är brukade av renskötare sedan typ ganska lång tid tillbaks. Vår regering har ju redan en gång beslutat att gruvindustrin är viktigare än renskötseln i området.
Vad är det som är så svårt att förstå? Varför ser man inte hur vi lokalt blir överkörda? Varför ser man inte från regeringshåll hur Sverige blir tömt på naturtillgångar under en tid när vi måste minska vår miljöpåverkan? Varför ser man inte miljöriskerna som faktiskt finns med en gruvetablering? Varför ser man inte alla andra näringar vi kan leva av istället för en gruva? Politiker som Annie Lööv hukar och fortsätter att lite fegt gömma sig och undvika att kommentera.
Vi kämpar för att detta ska få förbli det vackra som det är idag. Bilden är tagen några kilometer ifrån det planerade gruvområdet Kallak.Häromdagen var det medborgardialog i Jokkmokk. Jokkmokks kommun hade ordnat så att en expert på konflikter kring naturresurser var inhyrd som moderator. En expert med bakgrund inom gruppsykologi. Debatten var tam och många av de mest hetsiga personerna från facebook satt som små tysta skolelever. Kommunalrådet slingrade sig från frågan om de företrädde alla oss människor i bygden eller om de går i gruvnäringens ledband. Tjänstemännen var även de mycket försiktiga men kanske måste kanske vara så i sina yrken. Jag ville att Fred Bohman, VD för prospekteringsbolaget och killen från Swemine (gruvnäringens branschorganisation) personligen skulle kommentera hur de såg på att FN gett Sverige en pekpinne för hur de driver sin gruvpolitik. Jag fick en känsla av att moderatorn snyggt såg till att frågan förblev obesvarad.
Många av oss som inte önskar en gruva i Kallak har varit oroliga att detta skulle vara ett försök att tysta motståndet från kommunens sida. Om det var syftet så kan jag bara meddela att det misslyckades katastrofalt. Jag är bara ännu mer övertygad om att vi skall kämpa mot dagens gruvpolitik! Under medborgardialogen fick jag dessutom flera nya ideer på hur vi skall jobba vidare för att göra våra röster hörda.
Det kommer två medborgardialoger till under den närmaste månaden. Att vi ska gå dit kan ni lugnt räkna med. Bidraga till dialogen kan ni också lugnt räkna med att vi kommer att fortsätta att göra. Det känns det som att vi bara blir fler och fler som inser detta så faktumet att en gruva kommer inte att vara bra för Jokkmokk på lång sikt. Allt fler förstår och det blir ett glädjande faktum att motståndet växer sig allt starkare!
Fast mark, rent vatten och ren luft för de kommande generationerna. Är det förmycket begärt av livet?Såg häromdagen på SVT Rapport. I deras nyhetssändning den 26/10 så berättade de under några sekunder att samerna demonstrerade i Stockholm. Strax efteråt kom ett långt inlägg om något matkasseprojekt där man kan ge pengar till en kasse ’fredagsmys’ som någon behövande får.
Matkasseprojektet i sig var ju en fin grej men fattar redaktionen noll och ingenting? Ser de inte ett samband i att Sveriges regering tillåter utländska bolag komma och utvinna våra mineraltillgångar för ynkliga 0,2%. Fattar dom inte att medan utländska riskkapitalister tjänar pengar och efterlämnar en oersättbar miljöskuld så finns det familjer i vårt land som är i behov av allmosor från de som har sitt på det torra.
Kallak/Gálloks järnmalm är beräknad till minst 500 miljarder. Om vår mineralavgift vore 30 % (som i Australien) skulle det innebära 150 miljarder extra till vår kassa. Samtidigt så är den direkta miljökostnaden för Blaikens konkursade gruva (Sorsele kommun) 1 miljon kronor/månad, fram tills nästa istid. Detta för att hålla giftläckaget i schack. En mer långsiktig sanering kommer givetvis att kosta betydligt mer.
Messauredammen gav under en relativt kort tid gav det massor av arbetstillfällen men såret blev stort. Älvens ekosystem är totalt förändrat och fisket kommer aldrig att kunna jämföras med det som en gång var.I början av denna vecka genomförde vi en pressresa med SVT Nordnytt. Lars Andersson, ordförande i Svenska Naturskyddsföreningen i Norrbotten, och jag arrangerade detta men bjöd längs vägen in människor med faktakunskap. Vår ambition hade var att få med några fler journalister men vi nådde inte fram.
Laver den försvunna gruvbyn, i Älvsbynskommun, blev vårt första stopp. En kopparbrytning från 30-40 talet. Sveriges då modernaste samhälle byggdes upp av Boliden för de 260 invånarna. Ambulansgarage, Folketshus, skola, vatten och avlopp, elektricitet osv. Man hade till och med solarium där på den tiden. Boliden värnade på den tiden om människorna. Arbetarna var förutsättningen för att man skulle få upp kopparen som var den egentliga produkten. Idag tycks många av gruvprojektens slutprodukt vara själva aktien och inget annat. Gruvan lades ned och än idag är vattenmiljön nedströms slamdammen kraftigt påverkad. Boliden är idag hårt kritiserat för att de kört giftigt avfall till Chile där människor blir skadade.
Messaure den tillfälliga byn med 2600 invånare. Ett samhälle som byggdes upp under den tidsepok när Messauredammen byggdes. En by som man redan från början visste skulle försvinna. Alla arbetade med dammbygget, en monokultur när det gäller försörjning. Hit följde kommunens fiskerikonsulent. Han berättade om den påverkan som det har haft på fisket. Laxfisket är nu helt dött uppströms Boden. I Torneåälven kan man idag ta ut 120 ton/år och då ska man tänka på att Luleälven var en bättre laxälv. Som plåster på såret sätts det årligen ut små 3 fiskar/kilometer av Luleälven.
Sörberget, i Jokkmokks kommun, en avverkning där huvudargument var att skapa arbetstillfällen. Här högg man ett gigantiskt hygge som sedan kom att bli ännu större pga. en stormfällning efter avverkningen. Samebyn försökte få stopp på avverkningarna men blev överkörda med motiveringen att arbetstillfällena behövs. 4-6 årsarbeten under en 3-5-årsperiod gav det. Såren idag består av contortaplantage som viker sig under snötyngden, ett utslaget renbete och en miljö som inte fungerar för turismföretagare.
Dessa ’framtidsprojekt’ för att skapa arbetstillfällen ger ofta stora sår i naturen. De är i direkt konkurrens om markanvändningen gentemot små renskötselföretag och turistentreprenörerna. Dagens gruvprojekt Jokkmokk Mining District har skrämmande många likheter med dåtidens framtidsvisioner. Laver strax utanför Älvsbyn. Då en seriös sattsning med arbetstillfällen. Idag en död by med en pågående miljöpåverkan som ingen vill ansvara för. Contortaplantagen på Sörberget. Träden viker sig under snötyngderna och det enda rätta är att hugga bort allt och återplantera med inhemskaträdslag. Sonja och Apmut-Ivar följde oss till Sörberget. Två mycket kunniga personer som kan sin historia.
