Solnedgång och 35km hem med skotern efter en lyckosam skoterfärd utan fastkörning.Stina har nu dragit ut med en grupp på en fyradagarstur. Kvar hemma med det som skall skötas är för en gång skull jag. Spår sladdas, olika administrativa saker skall fixas, packning ordnas och det är en ständig ström på saker som jag kommer på. Fick sms från Stina att hon satt vid en eld och stekte pytt i panna där ute i solen. Låter riktigt fint. Själv har jag också några av få dagar utan gäster. Även om jag gillar att vara med folk så är det riktigt välbehövligt att få vara själv ett tag.
Igår satt jag över sju timmar på skotern och körde grejer och ved till en stuga, trampade spår och fixade o donade. Nu har det tryckt upp en del vatten på sjöarna och det börjar bli ganska djup och bottenlös snö. Ensam med skotern där ute kan man helt klart få arbeta sig varm med spaden om man missbedömmer någonting. Denna dag hade jag verkligen tur. Inte en endaste fastkörning trotts kälke, ospårat och ovanivatten. Stinas Lynx ST600 som jag körde är en grym maskin på att ta sig fram med kälke.
Efter Karatsleden mötte jag Ice Ultralöparna. De har under fyra dagar sprungit de 230km från Stora Sjöfallet över fjället och igenom skogen till Jokkmokk. Springa på mjuka skoterspår måste vara en tämligen seg uppgift. Hur som helst så hejade alla glatt när jag mötte dem.
Telefonen fortsätter att gå varm. Det är många som vill åka både korta och längre turer med hundspann. Som det ser ut just nu är både vi och våra kollegor här i byn mestadels fullbokade. Hundarna måste ju också vila och vi måste hinna förbereda de turer som skall genomföras. Helt klart angenäma problem. Ice Ultralöpare på Purkijauresjön som just har lämnat en av checkpointsen bakom sig. Stinas Lynx ST600. Det börjar bli riktig vårkänsla i ljuset. En mugg rykande te, ett par bullar och sitta ner fem minuter har man alltid tid med.
Tunga spår under första dagen tog ner farten ganska rejält. Nu har jag halvlandat hemma efter två dagar ute i skogen. Trevliga gäster, hundar som fungerar, tunga spår och livsnödvändiga kaffepauser. Jag vet inte riktigt hur jag skall sammanfatta dessa dagar. Det bara flyter på med massa superlativ. Jag är helt enkelt väldigt nöjd! Det är verkligen få dagar och få turer som inte är roliga och givande.
Naturen bjuder på ständiga ljusskådespel som jag aldrig blir less på. Möten med människor ger trevliga samtal där man får en inblick i anda människors liv vilket gör mig ödmjuk inför faktumet att alla människor har samma värde. Vi är alla födda till ett liv på denna planeten och det är endast tillsammans som vi kan arbeta för att vi alla får det bra. Hundarnas lojalitet och glädje gör nästan ont att få uppleva. De är verkligen så otroliga varelser som ger så mycket!
Just nu drivar snön ute på sjön. Jag har just kört upp vårt korttursspår för imorgon kommer det en grupp tyska chartergäster. Spåren är i princip borta samtidigt som jag slog av skotern. Det blir till att ställa klockan på typ tidigt och öppna spåren igen innan solen kliver över horisonten. Ljuset…det är verkligen som i en saga! Sanoj the snow-diver! ’Hundarnas ryggar voro i jämnhöjd med snön…’ ur boken ’Lägereldar länge sedan” av Harry Mcfee. En riktig klassiker! På engelska kallar man detta för ’after glow’. Solen har gått ned och himlen fortsätter att glöda med ett arktiskt ljus.
Little Rapid Camp. Under de senaste två veckorna har vi endast varit i kennelns närområde. Tältcampen och spåren dit har under den tiden försvunnit under snön. Eftersom att hundarna behöver någon dags vila så passade det perfekt att dra iväg med skotern och fixa lite.
Svenska militärtält med kamin är verkligen mycket bra lösning för de som vill tälta bekvämt. Det låga taket gör att värmen stannar nere där man sitter och inte som i en traditionell tältkåta där allt hamnar i toppen. Nackdelen är att de är tråkigt gröna och samlar en hel del snö på taket.
Några timmars arbete och sedan var tältcampen framskottad och ca 30 km spår uppkört. Givetvis tycks det fortsätta att snöa och tempen pekar på plusgrader. Då det är varmt är det perfekt att trycka spåren med skotern men dålig ide att dra en sladd då snön bara kletar och klumpar sig. En översnöad tältcamp. Man skall fästa snörena så att man kan justera spänningen från tältsidan. Då slipper man gräva fram markpluggen varje gång. Framskottad, uppsträckt och klar för att ta emot gäster…och då börjar det snöa igen! Nere vid den lilla älven fanns färska utterspår.
Kvällarna vid tältkåtan är helt klart mysiga!Då har tydligen Jokkmokks Vintermarknad 2016 passerat. En av de stora händelserna i det lilla samhället som ligger strax norr om Polcirkeln. Vi är ca 3000 invånare i byn och under tre intensiva dagar brukar runt 40 000 besökare passera. Jag har inte sett några färska siffror för årets vintermarknad ännu, men det snackas om mycket folk och en lyckad tillställning. Bra musik, trevliga föreläsningar, bra utställare av hantverk och konst.
Vi har mestadels kört hundspann här ute i skogen. Det har blivit ett antal turer till tältkåtan där vi eldat, grillat och kokat kaffe. Gästerna har varit från när och fjärran. Luleå, Singapore, USA, England och ja tom från Stockholm! Samtalsämnena har varierat mellan allt från hundmat, renar, flyktingpolitik, livets värden, det övernaturliga, isarnas tjocklek, samernas situation idag, väder och vind. Listan kan göras riktigt lång på intressanta samtalsämnen. Vad som slår mig är att väldigt många svenskar faktiskt säger att de skulle kunna tänka sig att flytta norrut i landet.
Hundarna har fått jobba på en del men de är långt ifrån slutkörda. Samma gäller för vår kollega Sten som även han har kört med oss som vanligt. Vi har inte gått för 100% av vår kapacitet utan måste hålla igen lite då detta faktiskt bara är en del av vår vintersäsong. Faktum är att nyårshelgen har mer tryck än vintermarknaden. Vårsäsongen är dessutom absolut i topp vad gäller bokningsläget så för vårt företagande betyder vintermarknaden inte allt för mycket rent ekonomiskt. Marknadsföringsmässigt så betyder däremot Jokkmokks vintermarknad enormt mycket för Jokkmokk med omkringliggande område. Det är faktiskt så att hack i häl på Ice Hotel så är Jokkmokks Vintermarknad en av Swedish Laplands större dragplåster skulle jag vilja hävda!
Från marknaden fick jag mig en ny ylletröja och ett par långkalsonger från Himalaya Wool. Riktigt fina, varma och prisvärda kläder för den som vill hålla sig varm. Marknadsområdet kom jag mig aldrig upp till utan det var Stina som gjorde inhandlingen. Så skall sanningen fram så vet jag egentligen inte om det har varit vintermarknad eller inte då jag faktiskt endast har befunnit mig här hemma på torpet i det relativa lugnet. Under dagarna börjar det fina ’vårljuset’ att komma. Nu när Jokkmokks vintermarknad har passerat går vi mot allt ljusare tider. Från vänster är det Luckas som är son till Working Husky Umiak till höger. Två duktiga arbetshundar som sköter sitt arbete galant. Korv, fläsk, kaffe, bröd, bullar, te och allt värms över elden. Stens spann sitter och filosoferar medan vi eldar inte i kåtan. Bilden är tagen under an av kvällsturerna. Kontakt… Fugitive’s Nappen har en mysig stund med ett av barnen som följde med.
Stina med sina 12 siberian Huskies och fyra gäster på släden.Idag har Jokkmokksvintermarknadsvecka börjat. För 20 år sedan var det starten på vintersäsongen för min del. Numera är det bara ett kortare avbräck då de flesta kunderna är svensktalande. I år innebär det dessutom inte ens någon direkt ökning av antalet turer vi genomför. Vi har fullt tryck hela säsongen iallafall!
Under de sista dagarna har vi kört en hel del korta hundspannsturer med tyska gäster. Spåren har varit tunga, vi har grillat ett antal kilo fläsk och korv, kokat litervis med kaffe och haft det ganska roligt.
För oss är en korttur upp till en full dag. De turer vi har med i särklass mest folk på är våra tretimmarsturer. Efter påklädning och utselning av hundarna kör vi ca en timme med hundarna ut till en fika plats. Det är där vi grillar och kokar kaffe över öppen eld. Efter en timmes paus i skogen så styr vi åter hundspannen tillbaks till kenneln. En helt perfekt tur för de gäster som bara vill få en liten känsla för detta med hundspann och livet där ute.
För vår del så innebär dessa turer att vi träffar en lite större volym av människor. Man hinner inte lära känna folk på samma sätt som under de längre turerna, tyvärr. Det kommer nämligen massor av intressant folk som följer med. Dessutom så är detta ett bra sätt för oss att kunna leverera turer till en större mängd människor. Det är både bra för vår ekonomi men likväl för att tillgodose våra gästers önskemål. Vi har också ett mycket trevligt samarbete med en del andra hundförare som hjälper oss på dessa turer. Helt klart väldigt roligt med dessa samarbeten om man jämför med långturerna då jag jobbar mycket helt ensam med folk där ute.
Jokkmokksvintermarknad 2016 tyck iallafall snart vara här. Jag skall i år försöka bege mig ut på byn med kameran och kanske kan det komma lite bilder här från annat än ’bara’ livet i skogen. Mitt spann av 12 arbetande Siberian Huskies. Det obligatoriska kokkaffestoppet… Gäster som är pigga efter några rejäla muggar kokkaffe! Sten, en av våra kollegor, har ett samtal med en av slädhundarna om detta med att INTE skrika under kaffepausen. Varje år så är det alltid någon ny unghund som skall skolas in till arbetshund. Idag hade vi åter -22C och utandningsluften från hundarna blev som ett dimmoln över spannet. Spåret från en släde och en rad av hundtramp. Jag tycker att det är så vackert och ja…jag vet! Det är kanske lite hundspannsförarnördigt att vara fascinerad av detta kanske…
