Anmälan till Femundlöpet 2015 är nu gjord. Startavgiften är betald så nu är det bara att börja träna. Både hundar och mig själv. Målsättningen kvarstår från föregående år att ta mig runt de 600 kilometrarna på ett bra sätt med hundarna i fokus. Dessutom så skall jag fortsätta att lära mig mer om långdistanskörning med allt vad det innebär. Dessutom så får jag träffa och jobba tillsammans med ’mina’ superhandlers Volker och Jasmin och bara det är nästan värt hela resan!

Att köra Femundlöpet är ingen självklarhet för mig. Det kräver massor av träning och fokus. Rent praktiskt så innebär det mindre tid till annat jag vill som fiske, kanot, hälsa på folk och massa annat. 600 kilometer är en rejäl sträcka som jag har respekt för. Det är genomförbart men det kan också innebära att man tvingas att avbryta efter vägen vilket hände mig år 2013. Dessutom blir det ett ekonomiskt avbräck både i form av kostnader men även förlorad arbetsinkomst.

Ett av de starkaste minnena från Femundlöpet 2014 var den sk Grimsburundan. Denna del av spåret innehåller mycket uppför och nedför, sjukt mycket helt enkelt. Som en serpentin längs fjällsidan fast en norsk variant där man färdas rakt uppför, svänger och sedan rakt ned om och om igen. Så varade körningen i flera timmar längs med en fjällsida. Marianne Skjötthaug beskriver upplevelsen på ett underbart sätt i filmen nedan.