Så blev det ännu en vecka med en del hårda vindar. Vi studerade noga väderprognosen innan avfärd från Saltoluokta och med de utlovade vindarna från väster så såg det inte lovande ut. Målet var egentligen en tur i högfjällen upp mot Kebnekaise. Nu styrde vi istället spannen söderut längs Kungsleden. Vi planerade även att hinna en repa norrut mot Tjuonajokk mot slutet av turen.

Vi har haft en del tur och lyckats hålla oss undan en hel del av ovädret. Solsken och korvgrillning i skogen längs Sitoälven var betydligt bättre än den storm som rådde i norr. När det riktiga ovädret bröt ut hade vi kommit till Björkudden efter Stora Luleälvens dalgång. Här nere var det ca 40m/sekund. Samtidigt dånar det på 8km väster om oss med 47-50m/sekund i Saltoluokta. Träd knäcks och tom flaggstången som var gjord av glasfiber small av. Vi kurade i en liten stuga i Björkudden som vi hyrt av Öbergs. Sedan blev det Björkuddsmiddag med stekt öring och röding i deras restaurang.

Själv kan jag bara konstatera att det är otroligt viktigt att man är öppen för att ändra sina färdplaner. Det kan som denna vecka bero på väder och vind. Hade vi stått på oss med vår planerade färdplan hade vi antagligen blivit inblåsta betydligt mer än vi blev. Dessutom så hade vi inte fått en lika fin tur med stundtals riktigt bra väder.

Jag förundras verkligen över att våra gäster är så trevliga, lättsamma och hjälpsamma. Det tycks vara vecka efter vecka med människor som mer än gärna hugger i med både det ena efter det andra. De är goa och trevliga med hundarna vilket jag verkligen uppskattar. För mig är ju hundarna mer än bara ett arbetsredskap så jag gillar när även gästerna trivs med hundarna och pysslar om dem.