Vänner och Singaporianer på besök
Så har kylan kommit till Lappland. Idag hade vi -25C när vi vaknade. Det känns alltid kallt i början av vintern innan man hunnit att vänja sig vid kylan. Nu ser det ut som att det skall fortsätta vara kallt ett par dagar till. Att sitta på en stol vid elementet och dricka te med en bra bok känns lite lockande.
Under dagen så har vi haft en grupp om 12 personer från Singapore. Med hjälp av Volker, Stina och 36 siberian huskys så har vi sedan kört en tretimmars hundspannstur där vi stannade och eldade i skogen. I stort sett så gick det bra men ett av barnen gillade inte kylan. Vi bäddade in honom i en sovsäck men egentligen så var han inte kall. Vi kände på honom och fötter och händer var varma. Efteråt så berättade han att han egentligen hade blivit rädd. Det är en helt ny miljö. Är man inte van vid kylan så vet man ju inte vad som händer. I Singapore har man definitivt inte denna kyla så hur ska man då veta?
Att ta med barn ut på turer är speciellt. De kräver extra av oss som färdledare. Föräldrarna har oftast fullt upp att hålla reda på sig själv. Vi har sett föräldrar som med sina vantar på sig känner på sina barns fötter och säger att de är varma! Föräldrar som till vilket pris som helst skall ut på hundspannstur för att de själva vill åka hundspann och oavsett väderförhållanden tvinga med sina småbarn. Givetvis så nekar vi ibland att köra när vi tror att det inte kommer att bli någon trevlig upplevelse.
Efter hundspannsturen har det blivit litervis med te och kaffe tillsammans med Lena och Per från Arvidsjaure. När de for så tog de med sig Hilima från oss så nu har vi en hund mindre. Hilima är en liten tik som inte gillar att arbeta på det sätt som vi kräver. Hon är social, trevlig och väldigt rolig som personlighet. Nu blir hon Arvidsjaurebo. Det känns väldigt tryggt för oss då vi vet att de är riktigt bra med sina två tidigare hundar från oss, Kirrijenko och Kokko.