Browsed by
Etikett: Hundträning

Frys in hundmaten

Frys in hundmaten

Frysa_hundmat_1
Vi fryser in i matskålarna. Oftast får vi täcka allt med en plast så inte kråkor och skator kommer och stjäl maten.
Periodvis får hundarna dålig aptit eller behöver äta mer än de riktigt känner för. Löpperiod eller tuffare träningsperioder kan vara exempel på sådana tillfällen. Kanske de dessutom som för oss råkar sammanfalla och man ser riktigt hur vikten rasar av hundarna.

Kvarbliven hundmat eller ibland extra tillblandad hundmat fryser vi in i skålarna. Dessa huggs sedan upp i bitar och används som snacking under och efter körning. Igenom att det är fruset kan man även enkelt lite när som helst ge tunna hundar ett par hekto lite då och då utöver de vanliga fodringarna.

Våra hundar skolas in på frusen mat redan som valpar sommartid. När vi därefter får en period då de inte äter bra brukar de formligen kasta sig över dessa frysta bitar. Vi får i dem vätska, torrfoder och köttfoder.

Under slädhundstävlingarna i Nordic Open i Åsarna 2012 ville våra hundar inte riktigt äta som de skulle. Vi frös in maten och de tog den på detta sättet. Det är inte optimalt för hunden men betydligt bättre än att få för lite vätska och mat. Samma sak under många turkörningar då vi har löpperioder eller då hundarna helt enkelt blir för trötta för att äta.

Frysa_hundmat_2
Häll lite varmt vatten på botten av skålen och den frysta kakan brukar släppa. Orsaken till att våra skålar är knöliga är att vi förut knackade och slog ut maten.

Frysa_hundmat_4
Man kan variera innehållet i kakorna beroende på vad man ska använda dem till. Ofta ser de ut som läckra tårtor…

Frysa_hundmat_5
Förvaras de utomhus länge måste man försäkra sig om låga temperaturer. Fettet härsknar även vid minusgrader om än långsammare. Härsket fett är inget bra för hundarna!

Frysa_hundmat_3
Pelle knaprar i sig kycklingfärs, torrfoder och en hel del vatten mellan två körningar. De får i sig betydligt mer vätska än vid en vanlig snacking.

Kylan tar sitt grepp om Lappland

Kylan tar sitt grepp om Lappland

Hundspann_lappland_kyla_3
Med ett samkört 14-spann på en träningstur i ett riktigt vinterlandskap. Detta måste ju vara det närmaste nirvana man kan komma!
De senaste två dagarna har tempen gått nedåt riktigt. -37C har det varit nere vid sjön. Dessutom ser det ut att fortsätta bli en kall julhelg.

Vi fortsätter att köra både jobb och träning. Träningsturerna kortas något så hundarna inte blir tömda på energi. Energi som de så väl behöver då de bor ute. Jag är riktigt glad för att våra kojor är isolerade och fyllda med torr halm. Det blir faktiskt varmare där inne än utanför trots det stora ingångshålet.

Man får vara lite försiktig med hanhundarna då man kör. De kan lätt förfrysa sina mest intima delar. Det absolut enklaste sättet att undvika frörfrusna snorrar på hanhundarna är att stanna och låta dem kissa med jämna mellanrum. Man får värma med handen och kolla varje enskild hanhund flera gånger per tur. Ska försöka skriva mer om detta senare.

Idag har Stina kört en heldagstur med två gäster medan jag snurrade två entimmes körningar. Fransmän, Tyskar och Singaporrare eller vad man nu säger. På Julafton har vi inte bokat några jobb alls. Nu blir det alltså ledigt över 40 timmar. Sen kör vi igen, ganska intensivt över mellandagar och nyårsafton.

Hundspann_lappland_kyla_1
Stina med 10 av de hundar som hon plockat till Femundlöpet.

Belag till hundslädar

Belag till hundslädar

Slädbelag_1
Ibland går det lite trögt på träningen.
De två huvudtyperna av belag som jag känner till är gjutna och sintrade plast belag. Gjutna är helt enkelt plast som är smält och formad då den är varm. Sintrade belag är små plastkulor som pressats samman under högt tryck. Den senare blir hårdare och slitstarkare än det gjutna belaget.

Ett sintrat belag som man slipar/siklar och vallar med omsorg får nog det absolut bästa glidet. Det sintrade belaget blir oftast bara bättre och bättre ju mer det används så länge som det sköts på ett bra sätt. Dessa belag är de man vanligtvis använder på skidor. Dyra och kräver en hel del arbete.

De gjutna belagen är billiga och mycket prisvärda som tränings och turkörningsbelag. De är som bäst då de är nya och oanvända. När ytan blivit lite sliten kan man ibland behöva sikla/skrapa till dem men de kommer aldrig att bli lika bra som de var som nya enligt min erfarenhet.

Nu har det kommit en helt ny typ av belag FCP som jag inte sett tidigare. Det är ett belag med 10% glidvalla inmixat i plasten redan från tillverkningen.

Till tävling så säljes det olika sorters/färgade belag för olika temperaturer. Är belagen gjutna så tror jag att det är en bluff och då kan man lika gärna köra på vanliga billiga standard träningsbelag så länge som de är nya. Är det med valla inbakat så kan det nog vara en riktigt bra ide att byta efter temperatur. Just nu håller vi på att fundera hur vi ska göra inför Femundlöpet. Kommentera gärna här på bloggen vad just du tror är det bästa.

Avbruten hundspannstur

Avbruten hundspannstur

Nautijaure_1
Efter mindre än 20km slickar hundarna redan sina ben. Det hade varit mycket dumt att spätta iväg 120km som var planen.
Besviken sitter jag bekvämt hemma i värmen. Jag som skulle varit ute och kört hundspann på nya områden. Tog bilen till Nautijaur och skulle köra en längre träningstur på 12 mil med 14 av hundarna. Stina skulle köra samma sväng dagen efter.

I Nautijaure var det snötyngda träd, riktigt vintrigt och fint. Betydligt mer snö än här nere i Jokkmokk. Efter ett par kilometer får jag koppla ut alla 14 hundarna så de går på en lång rad, en och en. Hundarna i fronten får bryta spår men det är inget problem men farten är klart under 10 km/h.

Efter blidan (töperioden) som varit den senaste perioden har det däremot bildats ett isskikt överst på den lösa snön. Då det inte blev bättre så vände jag spannet hemåt efter mindre än en mil. Ledarhundarna skaver sönder framsidan på sina ben och risken är stor att hundarna skär sig på benen.

Nautijaure_2
Uliman var den ende som skar sig lite mer. Alla i spannet var sockade från start men många sockar slets loss av skaren. Av de andra hundarna så var det bara någon som hade nått litet skav.

Nautijaure_3
Idag körde jag min renoverade Aludistans från Oinakka. En släde som har varit med ett tag men ändå håller ihop.

Bara våra valpar kvar

Bara våra valpar kvar

Fika_kaka_kaffe
Några muggar kaffe och kaka. Erfarenhetsutbyte är alltid värdefullt. Nu har vi fått en del nya ideer för träning och avel!
Idag hade vi besök från Finnland. Det var Aija och Antti från McAhons kennel som hämta Åtto. Nu är alltså 5 av Å-valparna levererade. Kvar är Åttan och Åman som blir kvar här.

Det va riktigt roligt att se hur glada Hiilima och Ina blev då de fick träffa sina uppfödare Aija och Antti. Intressant att hundarna inte glömmer sina uppfödare i första taget.

Ute är det fortsatt varmt men vi har ganska okej spår fortfarande. Hundarna körs med släde och vi ska väll egentligen inte klaga. Livet fortsätter med andra ord sin gilla gång.