Solen ligger lågt över horisonten. Snart kommer den inte ens att orka upp och förbli borta under några veckor. Personligen så saknar jag den inte men däremot så är det så fantastiskt när man väl får se den igen. Hur den ligger som ett glödande klot strax ovan trädtopparna. Man inbillar sig riktigt hur den värmer fast det är rena rama fantasierna.
Vi har nu spår så att vi kan köra 1 timmesturer och 3 timmarsturer. Det som skulle kunna hända är att snön försvinner från isen och det bara blir blankis. Då får vi vackert vänta men som det ser ut idag så är försäsongen i hamn!
Dessutom så kom Lena och Per på besök från Arvidsjaur. Vi har hunnit fika massor och surrat om allt möjligt. Det är verkligen bra att vi har vänner som helt sonika kommer och besöker oss. Vi lever ju så mycket i vår lilla bubbla med hundmatning, hundträning, fixa med utrustning och så vidare.
Första dagen flög vi med fiskflygs helikoptrar in till Staddajåkkå där vi blev avsläppta utanför nationalparksgränsen. En grupp vandrade på platten västerut mot Sårjåsjaure medan Christian, Stina och jag drog med resten upp mot Jiegnaffos nordtopp. Här uppe låg det en del nysnö som vi fick bana oss fram igenom. Vattenpölar var frusna och vintern är i utan tvekan på antågande!
Tillbaks i Årrenjarka Fjällby blev det bastu, dusch och fantastisk god mat. Vill ni äta bra mat så är Årrenjarka en av de bästa. Lokal prägel, trevlig personal, fantastisk restaurang och boende. Maten är bara så otroligt bra!
På söndagen blev en grupp lyft med Christian till foten av Nammatj i Rapadalens mynning. Den andra gruppen lyftes med Stina och mig som guider till Skierfes baksida. Från Skierfes topp satt vi länge och begrundade utsikten över deltat. Med hjälp av komradios försökte vi guida Christians grupp hur de skulle titta för att få se en älgko med kalv.
Ännu en gång har vårt jobb gett oss upplevelser som vi kanske inte annars skulle fått. Ännu en gång har vi fått se att samarbetet mellan företag i Jokkmokk fungerar på absolut bästa sätt.
Denna vecka har varit både rolig och givande. Nu förstår jag vilket arbete det ligger bakom en vanlig katalog. Rätt kläder i rätt kombination med varandra i rätt miljö och dessutom i rätt färgkombination. Jag har även fått en del ny kunskap om fotografering då jag kunna gå bredvid fotografen och se hur han arbetat. Dessutom så har det varit trevligt folk att arbeta med så det har blivit en hel del skratt o skoj.
Bilderna från denna tur kommer jag att kunna använda först nästa vår. En del av utrustningen skall nämligen inte synas innan dess. Nu återstår endast upppackningen av all utrustning samt att sammanställa alla fakturor från hotell, transporter, mat och andra kostnader.
Vi har paddlat, campat, fiskat, lagat mat på eld, vandrat och ätit fisk. Karatsjön har flera dagar och nätter legat helt lugn och fin vilket inte är det vanligaste. Första dagen hade vi dock lite problem med vinden och vågorna.
Denna tur blev lite av en återpremiär för mig vad gäller kanadensarpaddling. Jag har länge föredragit kajak men nu vet jag att en liten kanadensare ger mer vildmarkskänsla och man förflyttar sig med betydligt mer ro. Fiskespöet, kameran och hunden får dessutom mer plats.
Jag ser redan fram emot nästa tur då jag får lasta min lilla röda kanot, skjuta ut den från stranden och låta paddeln föra mig in längs vattenvägarna. Landa på en tallbacke och där koka en panna svart kaffe och grilla nyfångad fisk på glödbädden.
