Förvinterjobben är i full gång. Har nu kört kortturer två dagar i rad. Från början av säsongen är det alltid lite ovant att packa ryggsäckar, komma ihåg allt som skall med som sjukvårdsmateriel, fikaprylar, extralinor osv. Successivt kommer man igång och snart kan man förbereda spannet medan man fortfarande sover.

Solen ligger lågt över horisonten. Snart kommer den inte ens att orka upp och förbli borta under några veckor. Personligen så saknar jag den inte men däremot så är det så fantastiskt när man väl får se den igen. Hur den ligger som ett glödande klot strax ovan trädtopparna. Man inbillar sig riktigt hur den värmer fast det är rena rama fantasierna.