En hög med valpar. Söta? Jag längtar efter att få se hur de utvecklas som slädhundar under de närmaste åren.Natten mot Söndagen kom äntligen Xaras valpar som beräknat. Hela kullen är viltfärgade. Två hanvalpar och tre tikvalpar som ska få namn som börjar på bokstaven Z. Jag ser redan fram emot att få sela in dem och se hur de kommer att utvecklas som slädhundar.
Mamman är Working Husky Xara som är en trevlig och bra slädhund. Hon fungerar i de flesta situationer men har bara två fjällsäsonger så lite mer erfarenhet behöver hon innan jag kallar henne kanonledare.
Pappan är Aslakkgårdens Virvel-vind som vi köpte bättre begagnad av Lena i höstas. Han har en mycket intressant stamtavla och har ett väldigt trevligt sätt rent socialt. Vi har kört honom i vinter och med tanke på åldern så går han riktigt bra. Det Lena berättar från den tid då han gick i hennes spann styrker bara vår uppfattning om att han är en gammal men bra slädhund.
På Facebook kan ni följaWorking Husky Kennel där vi kommer att lägga ut fler bilder från valparna. Working Husky Xara under höstträningen 2011. Xaras stamtavla. Ta en titt längre bak i stamtavlan så ser ni hur många bra hundar återkommer. Aslakkgårdens Virvel Vind. Här på bilden ca 10 år gamal. När man tar en titt lite längre bak, 4-5 generationer, så ser ni endel intressant blod som återkommer på flera ställen i Vinds stamtavla. Hundar som det idag inte avlas så mycket på skulle jag tror.
Working Husky Xam fotograferad under en tur i vintras.I helgen har Joakim och Josefin varit på besök från Nyköping. Nu har de precis farit söderut med en hund från oss i bagaget. Working Husky Xam som gått med oss under två fjällsäsonger flyttade nu. Xam är en trevlig och social hund som vi bedömer inte riktigt håller måttet för långdistans. Däremot så springer han hyfsat fram om så behövs.
Lena och Per har också hunnit förbi och fikat under helgen. Lena ’adopterade’ Kokko och Kirrijenko från oss för några år sedan. Ni hittar många härliga hundbilder på de hundarna på Lenas blogg.
Det är alltid tungt att skiljas från hundarna som man säljer. Man blir sittandes kvar hemma med en del pengar på bordet. Det är bara att konstatera att inga pengar i världen slätar över saknaden. Det är otroligt skönt att veta att både Jocke och Josefin liksom Lena och Per tar jättebra hand om sina hundar. Xam och Jocke. De fyra bröderna ur X-kullen. Från vänster Xam, Xtreme, Xuper samt Xalo.
Höglandsnäs Bibbi jagas av Fugitive's Nappen. Två unghundar i fullt driv igenom rasthagen.Idag har vi städat hundgårdarna. Krattat, skrapat, kärrat osv. Det är halm och sånt som tinat fram nu under våren. Trotts att vi kontinuerligt har krattat och mockat så behövs det riktiga rengörningar ibland. Nästa steg är att spola och olja in hundgårdsgolvengolven.
Stina har semester i Turkiet med sin mor men kom tillbaks till Skåne idag. Under tiden har jag haft hjälp av Mikaela som går på ett hundgymnasium. Det har varit både bra hjälp och trevligt sällskap. Tråkigt bara att vi inte hade någon vinter så att hon kunde få köra hundsläde här i Jokkmokk. Working Husky Torock. Fugitive's Nappen in action. Hennes ben är längre än vad hon riktigt klarar av emmellanåt.
Hilima in action.Vi har just hämtat in två stycken valpar från McAhonens kennel. De kör lite turister och tävlar med riktigt bra resultat. Det vi fastnade för var då vi hörde talas om siberianspannet som körde över 30km/h. När vi sedan kollade upp stamtavlorna så såg vi att det fanns mycket Polar Speed hundar och Igloo Pak blod bakom.
Nu har vi i alla fall två trevliga tikvalpar på vår kennel.Mcahon Gangsteriina och Mcahon Hilima. Jämfört med många andra valpar så är dessa mycket springbenägna. När de släpps lös springer de oavbrutet runt och runt och runt. Ett tecken som bådar mycket gott enligt tidigare erfarenheter. Mycket gott.
När det gäller stamtavlorna så tror jag att detta kan bli bra för vår vidare avel. De hundar som jag igenom tiderna har varit mest nöjd med är de som kommit från Polar Speed Saivo. Men papper är papper och hur hundarna är i selarna är trots allt det absolut viktigaste. Jag kan bara sitta och titta på hur de springer o springer. Meditativt är det. Här Gangsteriina. Hilima tvekar inte utan bara springer och springer. Yla med husse är ju en rolig aktivitet i 5 sekunder innan det är dags att dra vidare. Här Hilima (utan glasögon). Mcahon Gangsteriina rullar, springar, ylar, tuggar och det kommer nog att bli en lugn och fin slädhund i framtiden intalar jag mig själv. Här får blåbärsriset sig en omgång.
Finnmarkslöptet startar idag den 10 mars i Alta, nordnorge. En från början en liten tävling som nu är en stor folkfest och turistattraktion över hela Finnmarksvidda. Distansen är 500 km för 8-spann och 1000 km för 14-spann.
På vägen norrut mot Alta passerar många tävlingsförare Jokkmokk med bil. Vi har hunnit träffa Nina och Didrik som legat några dagar i Jokkmokk och tränat. Sedan har vi sprungit ihop med fler förare uppe på byn. Bland annat Renathe och Marius som kör med renrasiga Siberian Huskys på Finnmarkslöpet 1000.
Själv så har jag startat den ’korta’ varianten två gånger. Första gången gick det riktigt bra medan andra gången så bröt jag. Efter det så har jag inte varit så sugen att satsa. Det kräver nämligen ett stort fokus under kanske ett helt år före om man ska kunna göra det bra. Man måste vara grymt motiverad under all träning, allt arbete runt omkring osv. För oss kostar det dessutom stora pengar i förlorad arbetsinkomst. Hur som helst börjar jag i alla fall att känna suget igen…
