Browsed by
Etikett: Kennel

Du vill alltså bli en hundkörare

Du vill alltså bli en hundkörare

Hundspannsförare_1
Ville du verkligen bli hundspannsförare… Vet du vad du ger dig in på?

Mattisblogg kan nu presentera det ultimata testet för om du har möjligheterna att bli en hundspannsförare eller om du endast är en sk. ’wana bee’… Detta inlägget hittade jag för flera år sedan. Vart texten kommer ifrån kommer jag inte riktigt ihåg. Hur som helst så genomför du följande punkter helt på egen risk. Det är mycket viktigt att om du skulle bli missbrukare av hundspannskörning eller andra typer av friluftsliv så kan du inte hålla mig (Matti Holmgren) ansvarig för detta. Läsandet av denna text inklusive allt på denna blogg sker helt på helt egen risk.

1. Bränn en tusenkronorssedel nu på en gång. Helt seriöst. Det går minst lika bra med två femhundrakronorssedlar. Detta kan med fördel göras utomhus i bitande kyla.
Är det inte minusgrader så bränn pengarna och fortsätt sedan till punkt 2.

2. Besök ditt lokala slakteri och betala för att få sitta i deras frysrum ett antal timmar. Helt riktigt så skall du betala för privilegiet att få förmånen att vara riktigt kall.

3.Om du använder glasögon så börja använd dem med glasen insmorda med lim eller smör.

4. Kläm tummen i bildörren. Uppsök INTE läkare.

5. Låna två superupphetsade slädhundar i 30 kilosklassen. Sela på dem. Helst skall det vara minusgrader ute annars kan du med fördel uppsöka frysrummet igen.

6. Uppsök den närmaste isplanen (ishall). Vandra sedan fram och tillbaks med dessa 30kilos slädhundar skrikandes, ryckande och slitandes kors och tvärs över denna isplan.

7. Ta in ett stor block på ca 30-40 kg fruset slaktavfall och tina det i ditt vardagsrum eller kök dagligen.

8. Köp ett par nya fina handskar och kasta bort dem direkt.

9. Planera en extra romantisk semester som du vet att du aldrig kommer att kunna genomföra. Du får extra poäng om du gör detta samtidigt som du arbetar i kyla och mörker med ett kraftigt gummiband runt ditt huvud.

10. Gå till din lokala varuhandel och ge dem ditt kreditkort samt tillhörande kod.

11. Öva på att hugga ett 30kg genomfruset block av hundmat i decimeterstora små klumpar. Kanske vill du gå vidare och investera i en bandsåg för enbart uppgiften att utföra denna lilla övning.

12. Ät endast mat som kan vara totalt genomfrusen OCH kan tillredas med kokande vatten eller mat som du kan tina i din armhåla.

13. Ha minst ett samtal med var och en av dina vänner där samtalet innefattar hundarnas avföring i form av färg, lukt och/eller konsistens.

14. Klä på dig med så många lager av dina kläder som möjligt. Ta sedan av dem för att du behöver gå på toaletten. Om möjligt så genomför detta i ett frysrum.

15. Gör alla dina sysslor ute i kylan och mörkret. Godtagbara sysslor inkluderar : bär 2 hela fem 20 liters hinkar med vatten , bär 2 hela 30 liters hinkar med bajs , bär 2 fulla 10 liters hinkar med kokt ris och fisk . Spill någonting och du måste börja om från början .

Repetera därefter allt från början under ca en månad i sträck. Om du känner dig okej med detta så finns det förhoppningar om att du kommer kunna klara dig som hundspannsförare…

Makabra verklighet

Makabra verklighet

Makabra_beslut_1
En äldre bild av Fugitive’s Freddy Kruger.
Verkligheten är ibland ganska makaber. I förrgår avlivade vi tre av våra kära hundar och tillika arbetskamrater. Beslut som måste fattas. Hundar som arbetat hela sitt liv med oss. De har alltid gjort allt de kan för att vara oss till lags. Vi har kämpat oss igenom snöstormar, tungt lastade slädar har vi flyttat igenom Lapplands skogs och fjällvärld. De har hjälpt mig att charma gästerna och se till att alla blir nöjda med turen. De gör det för att jag har bett dem om det.

De har älskat detta livet. Annars skulle de inte gett allt i alla olika situationer. Svansarna har viftat och snurrat. Öronens spelande som tydligt visat att de vill vara med. Deras glada hälsningsyl om morgonen när man kommer ut till dem. Sedan går åren. De blir äldre, någon kanske skadar sig eller blir sjuk. Då måste vi fatta dessa tunga makabra beslut. Helt klart tunga beslut.

Mot(gång) Femundlöpet 2015

Mot(gång) Femundlöpet 2015

Mot_femundlöpet_2
Rambo som fått ett snitt bakom en tå. Det är sytt men han har missat viktig träning så han blir hemma. Jag kommer givetvis att sakna honom när jag står där ute på spåret…
Vi närmar oss Femundlöpet med stormsteg. Det är ju ingen överraskning att tiden innan en tävling alltid blir lite lätt hektisk. Det är ju inte heller någon överraskning att man känner att man inte är riktigt förberedd träningsmässigt osv. Det är bara tävlingsnerverna som spökar.

Men i år tar det emot på allvar! Fyra av våra bättre ledarhundar är borträknade. Mitt absoluta ess när det gäller dåliga förhållanden är Rambo. Han fick ett konstigt snitt bakom en tå för några veckor sedan. Han är tillbaks i arbete men har tappat flera viktiga veckors träning så han skall inte utsättas för en tävling. Rut och Xara är ute för de har inte hunnit komma i form efter höstens valpningar osv.

Trotts att vi har 56 hundar på kenneln så är det inte så mycket när man skall plocka ett bra spann. Det är 9 valpar, ett gäng unghundar som är i arbete men inte redo, några gamlingar som bara går kortare turer och så några hundar som helt enkelt inte har den rätta inställningen eller förutsättningarna.

Själv så är jag inte heller i bästa form. Det har blivit dåligt med fysträning för min del. På den mentala sidan så saknas det helt enkelt lite motivation. Ett Femundlöp är krävande då man får ganska rejäl sömnbrist och samtidigt måste jobba hårt fysiskt under 3-4 dygn i sträck. Det kräver att man har en mental förmåga att hålla humör och motivationen uppe.

Just nu ser jag mest fram emot att få göra denna resa tillsammans med Volker och Jasmine som kommer att vara mina handlers liksom de två senaste åren. Dom är helt fantastiska som tar ledigt från sina jobb för att hjälpa till med detta. Vad de inte vet är jag har räknat ut detta! Om jag bryter vid första checkpoint så kommer jag att få mer tid med dem så min körplan sträcker sig enbart över de första 90km.

Mot_femundlöpet_1
Rambo strax efter att såret sytts. Egentligen har vi haft en bra säsong än så länge med skadefria hundar.

Valparna växer

Valparna växer

Valpbilder_4
Working Husky Balto.
Våra valpar växer så det knakar. Några har flyttat till sina nya hem och några till skall flytta inom en snar framtid. Kvar hos oss kommer det att bli 9-10 av dem. Vi som är med dem dagligen kan se skillnader på de båda kullarna. B-kullen är mycket tillgängliga gentemot människor men har lite sämre aptit. C-kullen är grymma på att äta men några där är lite mer reserverade. Det blir som vanligt intressant att följa dem från valp till fullt utvecklad slädhund. Vi får ofta frågor om bilder och vi lägger en del bilder på våra instagramkonton. Stina hittar ni under Huskystina och mig hittar ni under Mattisblogg. Vi uppdaterar även Workig Husky Kennels Facebooksida.
Valpbilder_2
Smått möter stort. Nu kan de båda kullarna leka med varandra. Det är ibland ganska livat i hundgården…

Valpbilder_5
Detta med inkallning resulterar inte alltid i att valparna kommer direkt… Vi har lite att träna på!

Valpbilder_3
’Nä, jag tuggar inte!’

Valpbilder_1
Inte alls söta…

Hundar lämnar oss

Hundar lämnar oss

Hundar_far_iväg_1
Dee när hon nyss hade flyttat till oss som valp.
Under de senaste dagarna har flera hundar lämnat oss. Mauro blev gammal och en skada i handleden gjorde att han inte längre kan följa oss. Egentligen så var detta ett problem redan förra säsongen. Sista året har han mer gått kvar dels för att vi haft svårt med beslutet men även för att vi ville använda honom för avel. Han är pappan till vår C-kull. Nu har han fått somna in. Det är alltid tungt att förlora en färdkamrat. En hund som alltid gav allt för oss.

Igår så blev det dags för nästa avlivning. Dee, en siberian huskytik på drygt fyra år. Hon har sedan i våras lidit av någon typ av problem i fuftvägarna. Lunginflammation eller en parasit. Vi har behandlat henne mot allt tänkbart och ändå blev hon inte bra. Att hon var rosslig och periodvis mycket trött gjorde vårt beslut självklarare. Saknade får vi däremot leva med under många år. Hon va alltid en sådan där glad skit. En hund som vi egentligen hade köpt in som valp för att få in nytt blod i vår avel.

Zpring flyttade också igår på prov till en kille som har några få hundar. Vi hoppas att det kommer att fungera. Hon får det säkert kanonbra där med mer uppmärksamhet. Däremot så känns det alltid som att man sviker en hund när man säljer den. Det är inte hunden som vill bli såld. Det är en hund som trotts att den gör allt den kan inte är ’bra nog’ för mina önskemål. Fast nu ska jag inte förmänskliga hundarnas tankar och känslor, men det känns alltid som man sviker en polare.

Dessutom så är det en hel del valpar som skall flytta nu under de närmaste dagarna. Av de 16 valparna är planen att vi skall behålla nio stycken och att sju skall flytta. Vi har hittat bra hem till alla utom en liten tik i Xaras kull. Men hon kan lika gärna få bo kvar hos oss.

Detta är en inblick i en hundspannsförares vardag. Baksidan av en annars trevlig hobby eller som för oss yrke.

Hundar_far_iväg_2
Under Dees första säsong gjorde hon några fjällturer som här till Kebnekaiseområdet. En fin, go och alltid positiv hund.

Hundar_far_iväg_3
Mauro medan han ännu var en liten söt valp. Sedan förvandlades han till 32 kg muskler och järnvilja att flytta last.